Ämnen

Inom Bostadsrätterna finns en gedigen kunskap som vi gärna delar med oss av. Här i vår ämnesbank kan du söka på ämnen från A till Ö eller fritext och få svar på de flesta frågor som rör bostadsrätt.

Ämnen A-Ö

A

  • Andelslägenhet

    En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening som har till ändamål att i föreningens hus och till föreningens medlemmar, upplåta lägenheter med nyttjanderätt utan begränsning i tid. En bostadsrättsförening har inget vinstsyfte.

  • Andelstal

    I en del föreningar står en bostads andelstal för ägarandelen i föreningen medan i andra är det lika med bostadens andel av föreningens totala kostnader. Oavsett på vilken grund andelstalen bestämts är rådet att inte ändra dem.

  • Andrahandsuthyrning

    Medlemmar vill ibland hyra ut sina bostadsrätter i andra hand, och i vissa fall bör styrelsen ge tillstånd till det. Om en medlem hyr ut utan tillstånd ska styrelsen agera efter en given mall.

  • Anlita jurist

    Ibland kan en fråga eller ett ärende kräva en juridisk utredning som går utöver vad Bostadsrätternas rådgivning kan erbjuda. Då kan styrelsen behöva överväga att anlita en handläggande jurist eller en advokat som juridiskt biträde.

  • Ansvarsfrihet

    På årsstämman ska medlemmarna ta ställning till om de beviljar styrelsen ansvarsfrihet. Att neka ansvarsfrihet är en allvarlig anklagelse och ska inte ske för att medlemmar är allmänt missnöjda med styrelsen.

  • Arvode

    Ett styrelseuppdrag i en bostadsrättsförening är i grunden en ideell arbetsinsats med ett arbete som är både tidskrävande och ansvarsfullt. Därför bör medlemmarna fatta beslut på stämman om arvode till styrelse och revisor för att i någon mån visa sin uppskattning.

  • Avgifter till föreningen

    Alla bostadsrättshavare betalar en årsavgift till föreningen, antingen månadsvis eller kvartalsvis beroende på vad som står i stadgarna. Men det finns också andra avgifter som är tillåtna för föreningen att ta ut av medlemmarna.

Upp

B

  • Balkongbygge

    Det har varit populärt att bygga balkonger under en längre tid. En balkong ger ett mervärde för boendekvaliteten och höjer även bostadens ekonomiska värde. Beslutet att bygga balkonger måste fattas på en föreningsstämma.

  • Besiktning av lägenhet

    Syftet med att utföra besiktningar av medlemmarnas lägenheter är att upptäcka fel och brister i tid om dessa kan ha konsekvenser för fastigheten. Men medlemmarna kan uppleva det som integritetskränkande och att besiktiga ställer krav på kompetens.

  • Betalningsförseningar

    Det händer att en medlem inte betalar sin månadsavgift eller betalar den för sent. Då riskerar bostadsrättshavaren att bli uppsagd och tvingas flytta från föreningen. Men i praktiken krävs ganska mycket för att det ska ske.

  • Bostadsanpassning

    En person med funktionsvariation har möjlighet att söka bidrag hos kommunen för anpassning i och utanför sin permanentbostad. För att kunna genomföra vissa av dessa anpassningar krävs tillstånd från föreningen.

  • Bostadsföreningar

    Innan de första bostadsrättsföreningarna kunde bildas år 1930 fanns det som heter bostadsföreningar. De liknar bostadsrättsföreningar men styrs på lite annat sätt. Stadgarna i bostadsföreningen reglerar mer och är viktiga att granska.

  • Bostadsrätt - att bo i en bostadsrättsförening

    En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening som har till ändamål att i föreningens hus och till föreningens medlemmar, upplåta lägenheter med nyttjanderätt utan begränsning i tid. En bostadsrättsförening har inget vinstsyfte.

  • Bostadsrättsnämnden

    Bostadsrättsnämnden erbjuder bostadsrättsföreningar och enskilda bostadsrättshavare möjligheten till en opartisk bedömning i svåra eller kontroversiella frågor inom bostadsrättens område.

  • Bostadsyta

    I många bostadsrättsföreningar råder osäkerhet om hur stora lägenheterna i föreningen egentligen är och det är inte ovanligt att det förekommer felaktiga ytuppgifter. Därför bör föreningen vara försiktig med att lämna ut exakta uppgifter om ytor.

  • Brandskydd

    Föreningen är som fastighetsägare skyldig att arbeta med brandsäkerhetsfrågor. Ansvaret för brandskyddet delas enligt lagen om skydd mot olyckor mellan bostadsrättsföreningen och de boende.

  • Budget

    När styrelsen tar fram en budget får den en helhetsbild av föreningens ekonomi och säkerställer på så sätt att rätt avgifter debiteras medlemmarna. Det finns dock inget formellt krav på att en budget ska tas fram.

  • Bygga om utanför lägenhet

    En bostadsrättshavare får i princip inte göra några ändringar utanför sin bostad utan styrelsens tillstånd. Det gäller även marken om inte den ingår i bostadsrätten. I vissa fall krävs också tillstånd av stämman.

Upp

D

  • Delat ägande av bostadsrätt

    Numera är det vanligt att föräldrar hjälper sina barn med kontantinsats och banklån. Detta förutsätter oftast ett delat ägande av bostadsrätten, vilket numera accepteras av många bostadsrättsföreningar.

  • Diskriminering

    Med diskriminering menas bland annat både direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och diskriminerande uppmaningar.

  • Dödsbo

    Om en bostadsrättshavare avlider går dödsboet in i den avlidnes ställe. Dödsboet är inte medlem, har ingen rösträtt och kan därför heller inte delta på föreningsstämmor.

Upp

E

  • Ekonomisk plan

    Innan en bostadsrättsförening börjar upplåta lägenheter med bostadsrätt måste en ekonomisk plan för föreningen upprättas. Planen är en teknisk och ekonomisk beskrivning av föreningens verksamhet och ska granskas och intygas av godkända intygsgivare.

  • Eldstäder

    Kakelugnar och öppna spisar går ibland inte att elda i, till exempel på grund av att rökkanalen är otät. Medlemmar kan då vilja återuppliva eldstäderna i sina hem. Vem är det då som ska bekosta renoveringen och vem ansvarar för underhållet av dem?

  • Energieffektivisering

    Oavsett ålder på föreningens byggnader finns det nästan alltid en förbättringspotential vad gäller att minska energianvändningen. Men förutsättningarna är väldigt olika från en bostadsrättsförening till en annan.

  • Entreprenader - garantier och ansvar för fel

    Efter att ett byggnadsarbete i föreningen är avslutat kan frågor om besiktningar, garantier och entreprenörens ansvar när det gäller fel uppstå. Här är det viktigt att vara noga med vad som står i avtalet.

  • Entreprenader - upphandling och genomförande

    Alla fastigheter behöver förr eller senare underhållas. Styrelsen ställs då inför en mängd frågor av varierande svårighetsgrad när en lämplig entreprenör ska anlitas. De främsta råden är att överväga att anlita en professionell projektledare och att vara noga med avtalet.

Upp

F

  • Felparkerade och kvarlämnade fordon

    Felparkerade bilar är ett problem för nästan alla bostadsrättsföreningar. Vanligast är att anlita ett parkeringsföretag för att lösa problemet. Lämnas fordon olovligt kvar finns en procedur att följa för att få flytta bort dem.

  • Friköp av bostadsrätter

    I bostadsrättsföreningar med småhus kan det hända att medlemmarna vill äga husen direkt i stället för genom en bostadsrättsförening. Lägenheterna går då att ombilda och bostadsrättsföreningen måste likvideras.

  • Fullmakt

    Om en medlem inte kan närvara vid föreningsstämman kan denne utse ett ombud att vara på plats, tala och rösta i medlemmens ställe genom fullmakt. Ett biträde däremot ska vara en hjälp för medlemmen, har yttranderätt men ingen rösträtt.

  • Fönster och dörrar

    I stadgarna kan en bostadsrättsförening reglera om det är medlemmen eller föreningen som ansvarar för lägenhetens fönster och ytterdörrar och därmed har kostnads- och underhållsansvaret. Om stadgarna inte anger något ligger det närmast att lägga faller ansvaret på föreningen.

  • Föreningsstämma

    Bostadsrättsföreningar präglas av demokrati – att alla medlemmar får vara med och besluta i frågor som rör den egna föreningen. Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ som utser en styrelse för att sköta den löpande förvaltningen.

  • Förråd

    Det är styrelsen som beslutar om fördelning av lägenhetsförråd och det bör eftersträvas att fördela förråden rättvist enligt tydliga principer. Styrelsen kan behöva se vad som står i äldre avtal för att återställa ordningen.

  • Förverkande på grund av störning

    Processen att säga upp en medlem från sin bostadsrätt är svår och kräver i många fall flera vittnen i domstol för att vara framgångsrik. Rådet är därför att alltid anlita en jurist om det blir aktuellt.

Upp

G

  • Garage och p-plats

    Om bostadsrättsföreningen har parkeringsplatser utomhus eller p-platser i ett garage har betydelse för vilket typ av avtal som skrivs och villkoren för uthyrningen. Det är nämligen två olika lagstiftningar som regler de olika typerna av p-platser.

  • GDPR för föreningar

    Bostadsrättsföreningen är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som föreningen hanterar. Det innebär ett ansvar att GDPR, det vill säga reglerna i integritetslagstiftningen, följs.

Upp

H

  • Handräckning

    Kronofogden är den myndighet föreningen vänder sig till för hjälp med att komma in i en lägenhet, flytta fast egendom, om någon måste lämna tillbaka ett utrymme eller lämna en lägenhet. Styrelsen ansöker om handräckning hos Kronofogden.

  • Hyresförhandling bostad

    Bruksvärdeshyra, förhandlingsordning och ändring av hyresvillkor. Detta är begrepp som förekommer i samband med bostadshyresförhandling. En grundläggande fråga är hur många hyreslägenheter som finns i föreningen.

  • Hyresgäster i bostäder och lokaler

    Många föreningar har bostäder i fastigheten som hyrs ut och en del föreningar har också lokaler. Reglerna för hur föreningen ska hantera dessa återfinns i hyreslagen och att inte känna till och följa lagreglerna kan stå föreningen dyrt.

  • Hyresnämnden

    Hyresnämnden är en domstolsliknande myndighet som bland annat har till uppgift att pröva vissa hyres- arrende- och bostadsrättstvister inom sina respektive regioner. Nämnden medlar även i tvister.

Upp

I

  • Individuell mätning och debitering - IMD

    Individuell mätning och debitering, IMD, innebär att el, värme, vatten eller gas mäts för varje enskild lägenhet och debiteras separat. Det finns ett krav att installera IMD av värme för flerbostadshus med sämst energiprestanda och IMD av varmvatten när nya flerbostadshus byggs.

  • Inglasning

    Inuti sin bostadsrätt har medlemmen stor frihet att göra ändringar. Men i princip är det inte tillåtet alls för en bostadsrättshavare att utföra några ändringar utanför sin lägenhet utan tillstånd från föreningen.

  • Insatshöjning

    Det kan finnas flera anledningar till att en förening vill höja insatserna. Dels för att fördela en del av föreningens räntekostnader, dels för att slippa ta upp mer lån inför ett större underhållsarbete i föreningen.

  • Insatslägenhet

    En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening som har till ändamål att i föreningens hus och till föreningens medlemmar, upplåta lägenheter med nyttjanderätt utan begränsning i tid. En bostadsrättsförening har inget vinstsyfte.

  • Insatsnedsättning

    En bostadsrättsförening kan av olika skäl ha ett överskott av pengar, exempelvis efter en konvertering från hyresrätt till bostadsrätt när en hyresgäst flyttat ut. Överväg dock att låta pengarna stanna i föreningen i stället för att dela ut dem till medlemmarna.

Upp

J

  • Jäv

    En styrelseledamot, föreningsmedlem eller revisor kan hamna i jävsituationer. Då gäller det att inte delta i det beslut som situationen gäller. Om osäkerhet råder – ta det säkra före det osäkra och avstå från att delta i diskussion och beslut.

Upp

K

  • Kamerabevakning

    En bostadsrättsförening behöver inget formellt tillstånd för att sätta upp kameror i föreningen. Men det är långt ifrån fritt fram att bevaka personer som kommer och går i exempelvis föreningens entré. Och integritetsskyddsreglerna måste följas.

  • Kapitaltillskott

    Det kan finnas flera anledningar till att en förening vill höja insatserna. Dels för att fördela en del av föreningens räntekostnader, dels för att slippa ta upp mer lån inför ett större underhållsarbete i föreningen.

  • Kommunikation i föreningen

    En av styrelsens viktigare uppgifter är att regelbundet informera medlemmarna om vad som händer i föreningen. Bra och tydlig information ökar trivseln och ger en positiv bild av föreningen. Det betyder dock inte att styrelseprotokollen ska lämnas ut för medlemmarna att läsa.

  • Konflikthantering

    Konflikter i bostadsrättsföreningar är ganska vanliga och beror inte sällan på att de egna, privata intressena står mot gemensamma, kollektiva intressen. I en förening behöver medlemmarna samverka. Samtidigt kan just det vara en grogrund för konflikter som styrelsen måste hantera.

  • Konkurs

    En bostadsrättsförening kan upphöra att existera genom att avvecklas, alltså likvideras. En likvidation kan vara frivillig men det finns också tillfällen då den är nödvändig. Exempel på det är om föreningen gått i konkurs eller om det inte går att få ihop en styrelse.

  • Kvarlämnade saker

    Vad kan föreningen göra med avflyttade bostadsrättshavares eller hyresgästers kvarlämnade saker i till exempel vinds- eller källarförråd? När kan sakerna slängas?

Upp

L

  • Laddstolpar

    Allt fler skaffar elbil och behovet av laddstolpar ökar i samhället och därmed även i bostadsrättsföreningar. När laddstolpar kommer på tal kan styrelsen undersöka intresset, men sedan finns det många aspekter att ta hänsyn till och säkert även många frågor från medlemmarna.

  • Likhetsprincipen

    En av grundprinciperna i en bostadsrättsförening är att alla medlemmar ska behandlas lika. Olika behandling av medlemmar kan ändå vara tillåtet om det är sakligt motiverat.

  • Lokalhyresavtal

    Lokaler i fastigheten är en god inkomstkälla för föreningen. Men frågorna kring lokalhyresavtal kan vara komplicerade och rådet är därför att ta hjälp inför tecknandet.

  • Lägenhetsförråd

    Det är styrelsen som beslutar om fördelning av lägenhetsförråd och det bör eftersträvas att fördela förråden rättvist enligt tydliga principer. Styrelsen kan behöva se vad som står i äldre avtal för att återställa ordningen.

  • Lägenhetsförteckning

    Det finns flera förteckningar som styrelsen i en bostadsrättsförening enligt lag måste föra. Lägenhetsförteckningen är en av dem och till skillnad mot medlemsförteckningen är den inte offentlig.

  • Lägenhetsyta

    I många bostadsrättsföreningar råder osäkerhet om hur stora lägenheterna i föreningen egentligen är och det är inte ovanligt att det förekommer felaktiga ytuppgifter. Därför bör föreningen vara försiktig med att lämna ut exakta uppgifter om ytor.

Upp

M

  • Medlemsförteckning

    Styrelsen i bostadsrättsföreningen måste enligt lag föra en medlemsförteckning. Förteckningen ska innehålla uppgift om medlemmarnas namn, datum för in- och utträde samt vilken bostadsrätt de har och postadress till dem.

  • Medlemsinformation

    En av styrelsens viktigare uppgifter är att regelbundet informera medlemmarna om vad som händer i föreningen. Bra och tydlig information ökar trivseln och ger en positiv bild av föreningen. Det betyder dock inte att styrelseprotokollen ska lämnas ut för medlemmarna att läsa.

  • Medlemskapsprövning

    I grunden är en bostadsrättsförening öppen för nya medlemmar, så länge de uppfyller villkoren. Det är bara undantagsvis som en styrelse kan neka medlemskap.

  • Medlemsskapsansökan

    I grunden är en bostadsrättsförening öppen för nya medlemmar, så länge de uppfyller villkoren. Det är bara undantagsvis som en styrelse kan neka medlemskap.

  • Moms

    En bostadsrättsförening är som regel inte momsregistrerad. Men det finns situationer då föreningen behöver momsregistrera sig, exempelvis om det finns lokaler eller p-platser som hyrs ut till andra än medlemmar.

  • Motion

    Medlemmarnas möjlighet att påverka hur föreningens verksamhet utövas genom att de lägger fram motioner till föreningsstämman. En motion är en skrivelse från en eller flera medlemmar som innehåller ett förslag till en förändring eller åtgärd.

  • Mäklarinformation

    Styrelsen blir ofta kontaktad av fastighetsmäklare som fått i uppdrag att sälja en bostadsrätt och vill ha information. Allmänna upplysningar ska lämnas men finns det sådant styrelsen inte ska lämna ut?

Upp

N

  • Ny styrelse och registrering

    Det är mycket att tänka på för en ny styrelse. Allt från adressändringar till att tillvarata de tidigare styrelsemedlemmarnas kunskaper och erfarenheter. Här är en checklista på vad som behöver göras.

Upp

O

  • Obligatorisk ventilationskontroll - OVK

    Det är viktigt att ventilationssystemet i bostadshus fungerar som det är tänkt. Brister kan medföra problem med bland annat fukt, mögel och ökad radonhalt, men även luktspridning i och mellan lägenheter. OVK måste utföras regelbundet.

  • Ohyra och skadedjur

    Enligt lagen är det fastighetsägarens ansvar att vidta åtgärder för sanering av ohyra i bostadslägenhet i sin fastighet. Men vilka djur räknas som ohyra och vilka är i stället skadedjur?

  • Ombyggnation i lägenhet

    En bostadsrättshavare har ganska stor rätt att göra förändringar i sin lägenhet eftersom medlemmen har underhållsskyldigheten för lägenhetens inre. Vissa åtgärder i lägenheten kräver styrelsens tillstånd och från den 1 januari 2023 har reglerna i viss mån ändrats.

  • Ombyggnation utanför lägenhet

    En bostadsrättshavare får i princip inte göra några ändringar utanför sin bostad utan styrelsens tillstånd. Det gäller även marken om inte den ingår i bostadsrätten. I vissa fall krävs också tillstånd av stämman.

  • Omförhandling av lokalhyra

    För lokaler är det marknadshyror som gäller, vilket är den hyra som lokaler i motsvarande lägen och skick kan ha. Rådet från Bostadsrätterna är att föreningen som regel bör ta professionell hjälp vid omförhandlingar.

  • Ordningsregler

    Att införa trivselregler är ett enkelt sätt att skapa lugn och trygghet i föreningen. Om reglerna är beslutade på en föreningsstämma vilar de på en bred, demokratisk grund vilket förhoppningsvis gör att fler följer dem.

Upp

P

  • Pantsättning

    Precis på samma sätt som någon kan använda sin villa som säkerhet för lån är också bostadsrätten ett allmänt accepterat kreditobjekt. Det är styrelsens ansvar att notera pantsättningarna i lägenhetsförteckningen vilket ofta sköts av en ekonomisk förvaltare.

  • Parkering

    Om bostadsrättsföreningen har parkeringsplatser utomhus eller p-platser i ett garage har betydelse för vilket typ av avtal som skrivs och villkoren för uthyrningen. Det är nämligen två olika lagstiftningar som regler de olika typerna av p-platser.

  • Protokoll

    Protokoll måste föras både vid föreningsstämmor och alla styrelsemöten i föreningen. Det är stämmoordförandens ansvar att se till att det förs protokoll vid stämman liksom ordförandens vid styrelsemötet.

Upp

R

  • Radon

    Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som finns naturligt i markgrunden och i vissa byggnadsmaterial. Den orsakar cirka 500 dödsfall i lungcancer varje år. Gasen är enkel att mäta men kan vara svår att åtgärda.

  • Revisor

    En bostadsrättsförening ska ha minst en revisor vars uppdrag är att granska föreningen. Revisorn är medlemmarnas kontrollperson, och ofta den enda möjlighet medlemmarna har att kontrollera att allt går rätt och riktigt till i styrelsen.

  • Roller i styrelsen

    I stort sett alla ledamöter i styrelsen har samma ansvar men ordföranden har ändå huvudansvaret inom styrelsen och kan sägas vara föreningens officiella ansikte utåt. Ordförandeposten är också den enda som måste utses.

Upp

S

  • Sammanslagning och delning av lägenheter

    Det finns flera sätt att gå till väga om en medlem har köpt en intilliggande lägenhet och vill slå samman dessa. Tillvägagångssättet för att dela en lägenhet påminner i stort om sammanslagning. I båda fallen krävs föreningens tillstånd.

  • Självförvaltning

    Ett sätt att hålla nere kostnaderna i föreningen är att medlemmar utför enklare arbete. Föreningen kan då sätta ner dessa medlemmars månadsavgifter, vilket är skattefritt för dem så länge det hålls inom en viss gräns.

  • Solceller

    Att installera solceller blir allt vanligare och det är ett sätt att hålla nere föreningens och medlemmarnas kostnader. Styrelsen bör göra en grundlig undersökning av förutsättningarna innan arbetet startar.

  • Stadgar

    Föreningens stadgar är både ett internt regelverk och en sammanfattning av vad medlemmarna måste rätta sig efter enligt lag. Tydliga stadgar är en bra grund för en väl fungerande bostadsrättsförening.

  • Stambyte

    Att genomföra ett stambyte är i regel ett omfattande arbete i en bostadsrättsförening. Det är styrelsens ansvar att se till att huset har väl fungerande stammar och att planera för arbetet med stambytet i tid.

  • Styrelsebeslut

    Det kan vara svårt att dra klara gränser mellan vad styrelsen respektive föreningsstämman kan besluta om.

  • Styrelsens arbete

    För den som är invald i bostadsrättsföreningens styrelse finns en rad grundläggande begrepp som är värda att känna till. Vi ger dig här en introduktion i vad det innebär att sitta i en bostadsrättsförenings styrelse.

  • Stämma

    Bostadsrättsföreningar präglas av demokrati – att alla medlemmar får vara med och besluta i frågor som rör den egna föreningen. Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ som utser en styrelse för att sköta den löpande förvaltningen.

  • Stämmobeslut

    Styrelsens uppgift är att sköta organisationen och den löpande förvaltningen av föreningen men styrelsen får inte besluta i alla frågor. Ärenden utanför styrelsens ansvar ska en föreningsstämma fatta beslut om.

  • Störningar

    I en bostadsrättsförening bor människor med många olikheter sinsemellan. Därför är det viktigt att både vara tillåtande och hänsynstagande som boende. Men vid störningar i juridisk mening måste styrelsen ta tag i problemet.

  • Säkerhet och trygghet i föreningen

    Begreppet trygghet står för olika saker för var och en och ett tryggt boende skapas på många olika sätt. Det är också mycket som påverkar hur boendemiljön upplevs. Styrelsen har dock ett ansvar för att skapa ett säkert boende i föreningen.

Upp

T

  • Tillträde till lägenhet

    Enligt bostadsrättslagen har en bostadsrättsförening rätt att i vissa fall få tillträde till medlemmarnas lägenheter. De flesta föreningar har också en liknande bestämmelse i sina stadgar.

  • Trivselregler

    Att införa trivselregler är ett enkelt sätt att skapa lugn och trygghet i föreningen. Om reglerna är beslutade på en föreningsstämma vilar de på en bred, demokratisk grund vilket förhoppningsvis gör att fler följer dem.

  • Tvångsförsäljning av bostadsrätt

    Det finns två tillfällen när en lägenhet kan säljas utan bostadsrättshavarens godkännande. Det första är när föreningen ansöker hos Kronofogden om tvångsförsäljning. Det andra är när en bostadsrätt utmäts och ska säljas på exekutiv auktion.

  • Tvångslikvidation

    En bostadsrättsförening kan upphöra att existera genom att avvecklas, alltså likvideras. En likvidation kan vara frivillig men det finns också tillfällen då den är nödvändig. Exempel på det är om föreningen gått i konkurs eller om det inte går att få ihop en styrelse.

Upp

U

  • Underhållsplan

    Att ha en bra, uppdaterad underhållsplan är nyckeln till ett väl fungerande underhåll av föreningens fastighet – både på lång och kort sikt. Den ger också en bas för en långsiktig budget och rätt nivå på månadsavgifterna.

  • Upplåtelse av bostadsrätt

    Ett bestämt utrymme eller mark kan upplåtas med bostadsrätt och det kan då förenklat beskrivas som att en bostadsrätt skapas. Det skriftliga upplåtelseavtalet har betydelse för att kunna se vad som ingår i bostadsrätten.

  • Uppsägning vid störning

    Processen att säga upp en medlem från sin bostadsrätt är svår och kräver i många fall flera vittnen i domstol för att vara framgångsrik. Rådet är därför att alltid anlita en jurist om det blir aktuellt.

  • Utmätning

    Det finns två tillfällen när en lägenhet kan säljas utan bostadsrättshavarens godkännande. Det första är när föreningen ansöker hos Kronofogden om tvångsförsäljning. Det andra är när en bostadsrätt utmäts och ska säljas på exekutiv auktion.

Upp

V

  • Valberedning

    Valberedningen är, enkelt uttryckt, föreningens rekryteringskonsult som har valts på föregående årsstämma för att ta fram förslag på lämpliga personer till föreningens styrelse och revisorer för nästkommande år. I vissa föreningar ingår även i uppdraget att föreslå nivån på styrelsearvodet.

  • Vanvård av lägenhet

    En bostadsrättshavare ska enligt bostadsrättslagen på egen bekostnad hålla sin lägen-het i gott skick vilket även gäller mark om det ingår i bostadsrätten. Om styrelsen miss-tänker att en lägenhet vanvårdas måste styrelsen agera.

  • Vattenskador

    De i särklass vanligaste och dyraste skadorna i fastigheter är vattenskador. De orsakar enorma kostnader, cirka 100 miljoner kronor i veckan, i Sverige.

  • Vindsbygge

    Att sälja råvinden eller låta göra om vinden i fastigheten till bostadsyta, och sälja den, ger inte bara ekonomiska fördelar i form av intäkter. Det innebär även minskade kostnader för uppvärmningen då många vindar läcker ut värme genom taket.

Upp

Å

  • Årsmöte

    Bostadsrättsföreningar präglas av demokrati – att alla medlemmar får vara med och besluta i frågor som rör den egna föreningen. Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ som utser en styrelse för att sköta den löpande förvaltningen.

  • Årsredovisning

    Den enda information bostadsrättsföreningar måste ge ut enligt lag är årsredovisningen. Det innebär även att det finns lagkrav på vad en årsredovisning måste innehålla.

Upp

Ä

  • Ändring i lägenhet, Bygga om lägenhet

    En bostadsrättshavare har ganska stor rätt att göra förändringar i sin lägenhet eftersom medlemmen har underhållsskyldigheten för lägenhetens inre. Vissa åtgärder i lägenheten kräver styrelsens tillstånd och från den 1 januari 2023 har reglerna i viss mån ändrats.

  • Ändring utanför lägenhet

    En bostadsrättshavare får i princip inte göra några ändringar utanför sin bostad utan styrelsens tillstånd. Det gäller även marken om inte den ingår i bostadsrätten. I vissa fall krävs också tillstånd av stämman.

Upp

Ö

  • Överlåtelse av hyresrätten till lokal

    Hyresrätten till en lokal kan under vissa förutsättningar överlåtas till någon som ska överta verksamheten. Föreningen kan tillåta överlåtelse trots att kraven inte är uppfyllda, och kan då omförhandla villkoren, exempelvis hyran.

Upp

För våra medlemmar

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet under hela år 2023 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet