Avgifter till föreningen

Alla bostadsrättshavare betalar en årsavgift till föreningen, antingen månadsvis, kvartalsvis eller på det sätt som styrelsen har bestämt. Men det finns också andra avgifter som är tillåtna för föreningen att ta ut av medlemmarna.

En bostadsrättsförening får endast ta ut de avgifter av medlemmarna som är tillåtna enligt bostadsrättslagen. Dessa är insats, årsavgift och, om stadgarna tillåter det, även upplåtelse-, överlåtelse- och pantsättningsavgift samt avgift vid andrahandsuthyrning.

Det är styrelsen som fastställer insats, årsavgift, upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift. När det gäller årsavgifterna och överlåtelse- och pantsättningsavgifterna ska styrelsen följa de grunder som anges i stadgarna om hur avgifterna ska beräknas.

Insatser

När en lägenhet upplåts med bostadsrätt för första gången, antingen vid nyproduktion, ombildning av en hyresfastighet eller vid ett senare tillfälle i en redan befintlig förening, betalar medlemmen en insats för bostadsrätten. När bostadsrätten sedan säljs vidare betalas bara en köpeskilling enligt det överlåtelseavtal som tecknas mellan säljare och köpare. Läs mer under ämnet Överlåtelse av bostadsrätt.

De ursprungliga insatserna som finns i föreningen framgår av den ekonomiska planen samt lägenhetsförteckningen. Ändring av insatserna ska alltid beslutas av föreningsstämman. Läs mer under ämnet Insatshöjning.

Upplåtelseavgift

Upplåtelseavgift är en särskild avgift som bostadsrättsföreningen kan ta ut tillsammans med insatsen när bostadsrätten upplåts första gången. Upplåtelseavgiften kan sägas vara mellanskillnaden mellan bostadsrättens insats och marknadspriset. Upplåtelseavtalet ska bland annat innehålla uppgift om insats och i förekommande fall även upplåtelseavgift. Läs mer under ämnet Upplåtelse av bostadsrätt.

Hävning av upplåtelseavtal

Insatsen, och i förekommande fall upplåtelseavgiften, ska betalas innan lägenheten får tillträdas. Om en bostadsrättshavare inte betalar insatsen och upplåtelseavgiften i tid och det inte görs inom en månad från en tillsägelse, får föreningen häva upplåtelseavtalet. Detta gäller inte om lägenheten tillträtts med styrelsens medgivande. Om avtalet hävs har föreningen rätt till ersättning för skada, till exempel för uteblivna årsavgifter.

Årsavgift

Årsavgiften som ofta kallas månadsavgift när den betalas varje månad och som alla medlemmar betalar till föreningen, ska täcka föreningens löpande kostnader. Det innebär bland annat löpande underhåll, driftkostnader, räntor och amorteringar. I föreningens stadgar ska det framgå på vilken grund årsavgifterna beräknas, exempelvis enligt andelstal eller insatser. Om beräkningsgrunden för årsavgifterna ska ändras måste föreningens stadgar ändras genom beslut av föreningsstämman. Läs mer under ämnet Stadgar och stadgeändring.

Årsavgiftens storlek bestäms av styrelsen utifrån att årsavgifterna ska täcka den löpande verksamheten. Styrelsen kan alltså fatta beslut om att höja årsavgifterna när det behövs och därefter meddela medlemmarna om att höjning av avgifterna kommer att ske.

Medlemmarna bör informeras om höjning av årsavgifter i god tid innan ändringen. Det är inte möjligt att höja årsavgifterna retroaktivt.

Det finns ingen gräns för hur mycket årsavgiften kan höjas och ibland kan det krävas flera höjningar av årsavgifterna under ett år. Ofta är det bättre att höja avgifterna med några procent årligen än att besluta om stora höjningar mer sällan.

Om stadgarna medger det har föreningen rätt att ta ut dröjsmålsränta och påminnelseavgift. Rätten att ta ut inkassokostnader är lagstadgad.

Förverkande

Utebliven betalning av insats, upplåtelseavgift, årsavgift eller avgift för andrahandsuthyrning kan leda till att nyttjanderätten till lägenheten förverkas vilket innebär att styrelsen kan säga upp bostadsrättshavaren som då tvingas flytta. Läs mer under ämnet Betalningsförseningar

Särskild debitering

Många stadgar innehåller en bestämmelse som gör det möjligt för styrelsen att besluta om vad som brukar kallas särskild debitering. Det kan till exempel handla om vissa preciserade taxebundna kostnader såsom renhållning, vatten, TV, bredband och telefoni. Dessa kostnader kan efter styrelsebeslut debiteras efter förbrukning, area eller per lägenhet. Ett vanligt exempel är att varje lägenhet ska betala en viss summa per månad för exempelvis tillgång till TV och bredband. Om man inte använder sig av särskild debitering eller inte har stöd för det i stadgarna måste kostnaderna fördelas ut via årsavgiften enligt den vanliga fördelningsgrunden för årsavgifter som anges i stadgarna.

Stadgarna kan även innehålla en bestämmelse som ger föreningen möjlighet att ta ut en förhöjd årsavgift med viss procent om lägenheten efter upplåtelsen har utrustats med exempelvis balkong. Det är ett sätt att täcka föreningens framtida ökade kostnader för underhåll av den nya balkongen som ju tillkommit efter upplåtelsen och reglerar det ursprungliga andelstalet och därmed årsavgiften.

Om medlemmen ska debiteras en kostnad som gäller uppvärmning eller kylning av dennes lägenhet eller att den förses med varmvatten eller elektrisk ström utifrån individuell mätning, så kallad IMD, ska däremot beräkningen av årsavgiften för dessa kostnader utgå ifrån den uppmätta förbrukningen. I dessa fall måste styrelsen alltså enligt bostadsrättslagen fördela kostnaderna utifrån uppmätt förbrukning.

Pantsättnings- och överlåtelseavgift samt avgift vid andrahandsuthyrning

Föreningen har rätt att ta ut administrativa avgifter av medlemmarna för vissa uppgifter som medför merarbete för styrelsen.  Avgifterna ska betalas på det sätt som styrelsen bestämmer och måste finnas med i stadgarna.

Dessa avgifter är:

Pantsättningsavgiften är en administrativ avgift som föreningen får ta ut av pantsättaren, det vill säga medlemmen, i samband med en pantsättning av lägenheten vilket meddelas av banken till föreningen. En notering om pantsättningen ska göras i lägenhetsförteckningen.

Även överlåtelseavgiften tas ut för att täcka det merarbete och administrativa kostnader som föreningen kan få då en bostadsrätt överlåts.  Stadgarna bör ange vem av säljare eller köpare som ska debiteras avgiften.

Pantsättnings- och överlåtelseavgifternas storlek regleras inte i lag utan det ställs krav på att det framgår av föreningens stadgar hur dessa ska beräknas. En riktpunkt är att överlåtelseavgiften maximalt ska uppgå till 2,5 procent av prisbasbeloppet och pantsättningsavgiften en (1) procent av prisbasbasbeloppet. Då vissa förvaltare har höjt sina arvoden för att utföra dessa administrativa tjänster har också en del föreningar höjt procentsatsen för pantsättnings- och överlåtelseavgifterna i sina stadgar.

Avgiften för andrahandsuthyrning får årligen uppgå till högst 10 procent av gällande prisbasbelopp och får tas ut efter beslut i styrelsen. Om en lägenhet hyrs ut i andra hand under en del av ett år, beräknas avgiften efter det antal kalendermånader som lägenheten är upplåten. Om bostadsrätten exempelvis hyrs ut i 6 månader får föreningen ta ut 5 920 kronor delat på 12 månader multiplicerat med 6 (2026 års prisbasbelopp). Den betalas av bostadsrättshavaren som hyr ut sin lägenhet i andra hand och styrelsen beslutar om avgiften ska debiteras som en klumpsumma i förväg, i efterhand eller uppdelad per månad.

Andra avgifter

Inga andra avgifter än de som nämnts får alltså tas ut av föreningen. Undantaget är till exempel avgift för solarium, bastu, gym eller sådan service som föreningen inte är skyldig att tillhandahålla medlemmarna och som är frivillig för medlemmarna att nyttja.

Många föreningar frågar om de kan "straffbelägga" medlemmar som inte hjälper till vid städdagar med en avgift. En sådan avgift är inte tillåten. Undantag från den regeln gäller bostadsföreningar, som inte lyder under bostadsrättslagen, och som kan ha inskrivet i sina stadgar om olika typer av avgifter.

Rev. 2026-02-24