Indexklausul – vad det är och hur det används
Med en indexklausul i ert lokalhyresavtal justeras hyresnivån med inflationen. Det innebär att lokalhyresavtalet inte behöver omförhandlas lika ofta.
En indexklausul är ett avtalsvillkor som innebär att lokalhyran justeras varje år utifrån ett index så att hyresnivån justeras med inflationen. Effekten blir att hyran ökar nominellt men i reala termer i princip blir oförändrad. Det vanligaste är att använda konsumentprisindex (KPI) som grund. Med en indexklausul i avtalet behöver inte hyresnivån omförhandlas lika ofta.
Hyresbeloppet ska vara bestämt i avtalet
Reglerna om vilken hyra en hyresvärd får begära för en lokal återfinns i 12 kap. 19 § jordabalken. Av bestämmelsen framgår att hyran, med vissa undantag, ska vara fast bestämd vad gäller beloppet.
Hyran får också bestämmas enligt ”annan beräkningsgrund”. Med det menas att hyran kan variera genom till exempel en indexklausul eller en klausul om fastighetsskatt.
Eftersom lokalhyresavtal ofta löper med bestämd och lång hyrestid utan möjlighet till villkorsändring, det vill säga omförhandling, kan en indexklausul alltså vara ett sätt att säkra nivån på hyran.
Avtalstid och förlängningstid
Ett lokalhyresavtal kan ingås för bestämd tid eller på obestämd tid, alltså tills vidare. När ett avtal löper på bestämd tid, till exempel tre år i taget bör det även finnas en förlängningsklausul som anger med vilken period som avtalet förlängs vid utebliven uppsägning, exempelvis ytterligare tre år. Ett sådant avtal kan löpa på oförändrade villkor under lång tid, tre år i taget, om ingen uppsägning sker.
Om avtalet löper på bestämd tid men saknar förlängningsklausul, så anses avtalet vara förlängt tills vidare efter den inledande hyrestidens slut, om ingen av parterna sagt upp avtalet.
Om föreningen vill ha en indexklausul kopplad till lokalhyresavtalet måste dock både den inledande hyrestiden och förlängningstiden vara minst tre år. Det är alltså inte möjligt att ha indexreglering på ett tillsvidareavtal eller ett avtal på kortare hyrestid än tre år.
Utformning och beräkning
Indexklausuler kan vara utformade på olika sätt. Oftast är det grundhyran, hela eller del av den, som ska indexjusteras. Men det är även möjligt att indexjustera fasta hyrestillägg som el och vatten i en driftskostnadsklausul. Oavsett innebär det att ett hyrestillägg ska betalas om index ökar.
Det är vanligt att procentsatsen för hyrestillägget beräknas utifrån skillnaden mellan KPI för oktober månad det år som framgår av klausulen (bastalet) och KPI för oktober månad efterföljande år. Hyrestillägget beräknas och justeras därefter den 1 januari efterföljande år.
Räkneexempel: Konsumentprisindex, KPI, med 1980 som basår uppgick i oktober månad 2025 till 419,35 vilket var en ökning 3,84 procentenheter sedan oktober 2024. Det motsvarar en ökning med 0,92 procent.
Gör så här:
• Beräkna skillnaden mellan aktuellt oktoberindex och bastalet.
• Om skillnaden är positiv divideras den framräknade skillnaden med bastalet.
• Tilläggets storlek beräknas genom att denna kvot multipliceras med bashyran.
Om inflationen och KPI går ned kan det leda till att inget hyrestillägg ska debiteras. Hyran kan dock aldrig understiga den avtalade grundhyran.
Nyhet från 2026
KPI har till och med december 2025 fastställts med basår 1980. Från och med 2026 inför Statistiska centralbyrån (SCB) ett nytt basår för konsumentprisindex (KPI), där 2020 ersätter det tidigare basåret 1980. Nya KPI kommer då även anges med två decimaler i stället för en decimal. Detta påverkar inte beräkningsprincipen för KPI men innebär att en ny indexserie, som börjar om med index 100, börjar gälla från och med 2026. SCB kommer att fortsätta att publicera KPI med basår 1980 fram till 2030. Fram till dess kommer det därmed gå att utifrån dessa siffror räkna fram KPI med basår 1980.
Tänk på att:
Då lokalhyresavtal ofta löper under lång tid är det viktigt att använda KPI med basår 2020 vid omförhandlingar eller när nya avtal ska tecknas.
Läs mer om förändringarna på SCB:s webbplats.
Rev. 2026-10-07
