Revisor

En bostadsrättsförening ska ha minst en revisor vars uppdrag är att granska föreningen. Revisorn är medlemmarnas kontrollperson, och ofta den enda möjlighet medlemmarna har att kontrollera att allt går rätt och riktigt till i styrelsen.

Bostadsrättsföreningar ska ha minst en revisor och det kan vara lämpligt att även välja en eller flera revisorssuppleanter. Annars kan föreningen behöva kalla till en extra föreningsstämma om den ordinarie revisorn av någon anledning inte kan fullfölja sitt uppdrag. Av stadgarna framgår hur många revisorer och revisorssuppleanter som föreningen behöver ha.

Revisorns roll

Revisorn har till uppdrag att granska föreningen. Granskningen omfattar främst ekonomisk kontroll, alltså siffergranskning, och förvaltningskontroll, det vill säga att styrelsen sköter sitt uppdrag. I förvaltningskontrollen ingår att revisorn även granskar den tekniska förvaltningen och kontrollerar att styrelsen ser till att byggnader och mark sköts på ett tillfredsställande sätt. Revisionen resulterar i en revisionsberättelse som är en rapport över vad som har förekommit i föreningen.

Tillhandahållande av upplysningar

Föreningen ska ge revisorn tillfälle att genomföra sin granskning i den omfattning som enligt denne är nödvändig. Det innebär till exempel att föreningen ska lämna de upplysningar och ge den hjälp som revisorn begär.

Vem kan vara revisor?

Uppdraget som revisor i en bostadsrättsförening är ett förtroendeuppdrag. Den som väljs till revisor ska

• ha ett ekonomiskt kunnande och den kompetens som krävs för uppdraget
• vara minst 18 år
• inte vara försatt i konkurs eller ha näringsförbud
• inte ha förvaltare enligt 11 kapitlet, 7 paragrafen i föräldrabalken.

Det innebär att en vanlig, allmänt ekonomiskt kunnig medlem kan fungera som revisor, och kallas då internrevisor eller medlemsrevisor. Denne måste dock vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, om inte Bolagsverket ger dispens i något enskilt fall.

Godkänd eller auktoriserad revisor och revisionsbolag

Föreningen kan också välja att utse en extern revisor, till exempel en godkänd eller auktoriserad revisor, men också ett registrerat revisionsbolag där en huvudrevisor utses inom bolaget.

Det finns dock två situationer där det inte är valfritt utan krävs att revisorn är auktoriserad. Detta gäller större föreningar eller när det ställs ett sådant krav i föreningens stadgar. För att vara en ”större förening” krävs att minst två av följande villkor uppfylls för vart och ett av de två senaste åren:

• att föreningen har fler än 50 anställda 
• att föreningen har en balansomslutning över 40 miljoner kronor 
• att föreningen har en nettoomsättning över 80 miljoner kronor. 

Det är dock inte troligt att det ens förekommer så stora bostadsrättsföreningar i Sverige.

Definitionen av en godkänd revisor är att denne har utbildning och är godkänd av Revisorsinspektionen. En auktoriserad revisor har dessutom ytterligare utbildning och erfarenhet. Värt att notera är att det sedan år 2013 inte längre utses godkända revisorer utan alla revisorer som klarar Revisorsinspektionens krav blir auktoriserade. Det finns dock verksamma personer kvar med denna äldre titel.

En fördel med att välja ett registrerat revisionsbolag till revisor är att föreningen slipper ha en extrastämma för att välja en ny revisor om den valda revisorn vill avsluta sitt uppdrag. En extra föreningsstämma kan också undvikas ifall föreningen väljer en revisorssuppleant till sin revisor.

Många föreningar anser att det bästa är att en utomstående kunnig person anlitas för att få en oberoende och sakkunnig granskning.

På Revisorsinspektionens webbplats kan ni söka efter både auktoriserade och godkända revisorer samt registrerade revisionsbolag.

Föreningsstämman utser revisorer

Revisorerna väljs på föreningsstämman. Eftersom revisorerna ska granska styrelsens förvaltning kan föreningen inte skriva in i stadgarna att styrelsen ska ha rätt att utse revisorer.

Tänk på att kontrollera att den föreslagna personen inte är jävig, till exempel inte har några släktband eller andra lojaliteter till någon i styrelsen. Revisorer omfattas av reglerna om jäv i lagen om ekonomiska föreningar.

En annan viktig sak att tänka på är att en styrelseledamot som avgår vid en föreningsstämma inte bör väljas till revisor vid samma föreningsstämma eftersom det skulle innebära att denne granskar sin egen förvaltning för en del av året.

För godkända och auktoriserade revisorer gäller särskilda regler om opartiskhet och självständighet när de utför sina uppdrag. Om en person som är vald eller ska väljas till revisor konstaterar att det finns omständigheter som kan ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet och självständighet är personen skyldig att avböja eller avsäga sig uppdraget.

I stadgarna ska det stå för hur lång tid som revisorernas uppdrag gäller. Det vanligaste är att revisorerna väljs på ett år, från ordinarie föreningsstämma fram till och med nästa ordinarie föreningsstämma.

I vissa fall kan stämman kräva att en auktoriserad eller godkänd revisor ska väljas. Detta förutsätter att en minoritet, det vill säga en tiondel av samtliga röstberättigade, vill det.  Om detta inte sker kan de ta hjälp av Bolagsverket. Kravet kan inte ställas för revisorssuppleanter.

Stämman ska även besluta om revisorns arvode. För externa revisorer är det brukligt att dessa arvoderas enligt löpande räkning. Internrevisorer ersätts oftast med ett fast belopp exklusive sociala avgifter per verksamhetsår.

Föreningsstämman kan när som helst avsätta en revisor och tillsätta en ny. För att avsätta en revisor krävs dock sakliga skäl.

Tystnadsplikt

Revisorn får inte föra vidare sådant som han eller hon har fått veta i samband med sitt uppdrag, om det kan skada föreningen. Tystnadsplikten gäller i princip även efter att uppdraget som revisor har upphört. Om revisorn bryter mot dessa bestämmelser kan denne bli skadeståndsskyldig.

Till föreningsstämman är revisorn skyldig att lämna all information som stämman begär, under förutsättning att informationen inte skulle kunna skada föreningens eller enskilda medlemmars intressen. Revisorn måste också lämna ut alla upplysningar om föreningen till en medrevisor, särskild granskare, en ny revisor och, om föreningen har försatts i konkurs, även konkursförvaltaren. Det har i detta fall ingen betydelse om upplysningen eventuellt skulle kunna skada föreningen eftersom revisorer och granskare har tystnadsplikt.

Granskningen och resultatet av den

Revisorerna kan inte kräva att få delta på styrelsemötena men ett av årets sammanträden brukar ägnas åt årsredovisningen och då kan det vara lämpligt att bjuda in revisorerna under just den punkten. Minst sex veckor före den ordinarie föreningsstämman ska styrelsen lämna ifrån sig redovisningshandlingarna till revisorerna för slutgranskning.

Efter granskningen ska revisorerna lämna en revisionsberättelse till föreningsstämman för räkenskapsåret. Den ska lämnas till bostadsrättsföreningens styrelse senast tre veckor före den ordinarie föreningsstämman. Dock kan inte revisorn underteckna revisionsberättelsen förrän styrelsen har upprättat och undertecknat årsredovisningen. I revisionsberättelsen ska revisorerna berätta om de tycker att årsredovisningen stämmer med verkligheten eller inte och om den ger en rättvisande bild av föreningens ekonomiska ställning och resultat.

Ren eller oren berättelse

En revisionsberättelse som inte innehåller några anmärkningar kallas en ren revisionsberättelse. En oren revisionsberättelse innehåller mer eller mindre allvarlig kritik av vad revisorerna funnit vid revisionen. Är det fråga om mindre allvarliga saker kan det räcka med att lämna en skrivelse till styrelsen, en så kallad revisionspromemoria. Revisionsberättelsen kan då fortfarande vara ren. Medlemmarna har inte rätt att ta del av innehållet i promemorian.

Rev.2026-10-07