Störning eller inte – så dras gränsen

En granne spelar piano varje vardagseftermiddag, och några timmar på helgerna, dock inte kvällstid. Två grannfamiljer upplever ändå att hennes spelande är mycket störande, vilket slutar med att bostadsrättsföreningen går till domstol, med hänvisning till att hon inte lever upp till sina skyldigheter enligt bostadsrättslagen om att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten.

Det här är ett av många exempel på störningsärenden som slutat i rätten och som visar att gränsen för vad som uppfattas som störande och vad man som granne måste tåla är hårfin – något som Karin Lidekrans, jurist på Bostadsrätterna, har stor erfarenhet av.

– Störningar är ett brett område, och ofta handlar det om att vi är väldigt olika som människor. Det som en granne uppfattar som störande kanske en annan granne inte ens reflekterar över. 

Fallet med pianisten slutade i Högsta domstolen och blev ett prejudikat om att pianospel i den här omfattningen och med den aktuella ljudnivån inte anses gå utöver vad vi får acceptera i ett flerfamiljshus. Högsta domstolen betonar också att ett visst mått av störning måste tålas i flerfamiljshus, även från musikutövning, och att hänsyn måste tas till musikern.

– I en bostad med grannar nära inpå kommer det alltid att finnas normala levnadsljud som vi behöver leva med. Det är viktigt att komma ihåg, säger Karin Lidekrans.

Med det sagt finns så klart gränser för vad vi ska behöva stå u t med. Som ett exempel lyfter Karin Lidekrans de många olika ljud som kan komma från barnfamiljer. 

– En nyfödd bebis som skriker och gråter hela nätterna kan vara otroligt störande, men det är inte en störning i en bostadsrättslig mening. Om du däremot har en granne med tonårsbarn som har ständiga fester, då kan det anses vara oacceptabelt, säger hon. 

Karin Lidekrans tillägger att det däremellan finns en rad beteenden som vi inte tycker är okej, men som ändå inte är på en sådan nivå att de kan klassas som störningar i boendet.

– Det kan handla om en granne som aldrig gör rent efter sig i tvättstugan eller som plockar blommor i rabatten eller som på andra sätt struntar i ordningsregler. Givetvis är det störande och något som styrelsen bör hantera, men det kan vara svårt att agera rättsligt eftersom det inte klassas som störningar i boendet.

Så var går då gränsen för vad som är acceptabelt? Många föreningar har trivsel- eller ordningsregler – då är det dessa som grannarna ska förhålla sig till. Om det inte hjälper att tala med en störande granne är det lämpligt att kontakta styrelsen, som då har ett utredningsansvar. 

– Styrelsen kan inte bara rycka på axlarna, den måste agera, säger hon.

Katarina Billman, som är organisationspsykolog och själv bor i bostadsrätt, vet av såväl personlig som professionell erfarenhet att det kan finnas utmaningar med att bo tätt inpå varandra.

– Olika människor påverkas på olika sätt och i olika grad av att bo nära varandra. Det har dels med personlighet att göra, dels med tidigare upplevelser, säger hon.

Hon understryker att det till viss del även är en kulturell fråga.

– Jag har bland annat läst en studie inom miljöpsykologi som visar att olika kulturer har olika behov av personligt utrymme. I skandinaviska samhällen har människor exempelvis oftare ett större behov av sådant utrymme, troligen mot bakgrund av att vi i generationer har levt ganska isolerade, säger hon.

Vissa är mer lättretliga och känsliga. Vi har olika stressreceptorer.

Hennes tips för att få det att fungera så bra som möjligt, trots olikheter och olika behov, är att försöka hålla god ton – redan från start.

– En granne som du inte känner och som skapar störningar kommer du att ha svårare att acceptera än någon som du brukar hälsa på i trapphuset och där tonen er emellan har varit god. Så det bästa man kan göra för att undvika problem är att försöka skapa en bra grundrelation från början.

Utifrån ett psykologiskt perspektiv påminner hon även om att alla människor har olika behov. 

– Vissa är mer lättretliga och känsliga. Vi har olika stressreceptorer. Påminn dig om att din granne inte har samma personlighet som du. Försök att sätta dig in i det.

Katarina Billman konstaterar också att vi i grunden är kollektiva varelser. Uppstår problem i gruppen kan vår hälsa påverkas. 

– Om vi har konflikter i vår sociala boendemiljö kan det absolut påverka hälsan negativt, exempelvis sömnen och känslan av trygghet. Problem på jobbet kan du alltid lämna, åtminstone fysiskt, men hemmet är platsen för återhämtning och vila. Här ska du hämta kraft och energi. Därför är konflikter i hemmiljön ofta mycket energidränerande.