Ledamöter ska inte behöva stå ut med vad som helst
Det händer att styrelseledamöter i bostadsrättsföreningar blir utsatta för hot, och till och med våld i någon form, vilket självklart inte ska tolereras och behöver polisanmälas. Nyligen fällde hovrätten en medlem i en förening för olaga hot efter en sådan anmälan.
Vid en föreningsstämma i en bostadsrättsförening i Mellansverige uppstod en diskussion mellan en avgående styrelseledamot och en medlem angående dennes köksfläkt. Kontakten dem emellan var uppenbart inflammerad sedan tidigare och tonläget var högt. Medlemmen spelade in konversationen, vilket i efterhand gav en god bild av händelseförloppet. När ledamoten inte upplevde att det denne sa gick fram frågade ledamoten: ”Är du så dum att du inte förstår vad jag säger?” Medlemmen exploderade då och replikerade: ”Du kommer att få en skalle; jag bryter näsan av dig.”
Ledamoten polisanmälde medlemmen, men i tingsrätten ansågs inte bevisat att hotet var allvarligt menat och att ledamoten trots allt inte blivit mer rädd än att han stannat på platsen.
– Det var helt rätt av styrelseledamoten att anmäla. Som ledamot ska man inte behöva stå ut med vad som helst. En polisanmälan kan också ha betydelse ur bevissynpunkt i en eventuellt kommande process om förverkande av bostadsrätten, kommenterar Rikard Wahlstrand, jurist och styrelserådgivare på Bostadsrätterna.
Tingsrättsdomen överklagades senare till hovrätten – som ändrade domen. Hovrätten ansåg att ledamotens kränkande fråga till medlemmen visserligen var olämplig men inte provokativ och att medlemmens svar som innebar hot om allvarligt våld inte alls stod i paritet med frågan. Att styrelseledamoten inte gick därifrån betydde inte att denne inte blev rädd och utredningen visade heller inte att hotet inte var allvarligt menat. Yttrandet hade enligt hovrätten ”klart passerat gränsen för när ett hot är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet.”
Medlemmen dömdes därför för olaga hot med måttliga dagsböter som följd.
– Normalt är hot faktiskt att betrakta som en störning och ska hanteras som en sådan, alltså att styrelsen ska skicka en rättelseanmaning, en varningsskrivelse, rekommenderat. Även om det inte handlar om upprepade hot är det så man bör göra för att markera allvaret, med avsikten att personen inte gör om det, säger Rikard Wahlstrand.
Styrelserådgivare och jurist
