Frågor och svar om störningar

I vår styrelserådgivning får vi många frågor om olika typer av störningar. Allt ifrån att en medlem renoverar sin lägenhet sent på kvällen till att någon i styrelsen blir hotad eller trakasserad. Med  andra ord ser en störning väldigt olika ut och kan delas in i olika kategorier: trivselstörningar, störningar i boendet som är oacceptabla och särskilt allvarliga störningar till exempel allvarliga hot eller våld. Styrelsen är enligt bostadsrättslagen skyldig att hantera dessa. Det första styrelsen behöver göra när en störning anmäls är att utreda om det objektivt sett är någon av dessa störningar eller inte.

Exempel på frågor vi får:

Några medlemmar vill att vi skriver in ett förbud i stadgarna mot rökning på balkongerna. Kan vi  göra det?

Många störs av att få in rök genom öppna fönster. Men en boendes rätt att använda sin lägenhet, inklusive balkongen, står över att grannar störs av rökningen. Även om ett förbud skulle skrivas in i stadgarna och antas är det mycket tveksamt om det skulle hålla vid en rättslig prövning. Inte heller förbud om rökning i den egna bostaden är möjligt. Undantaget är när det fanns ett rökförbud vid föreningens bildande. Däremot kan styrelsen införa förbud mot rökning i trappuppgångar, tvättstugor och andra gemensamma utrymmen i trivselreglerna.

Flera av våra medlemmar festar rätt friskt på helgerna. Hur mycket festande måste vi tåla?

Att grannarna bjuder hem vänner och har fest då och då är något vi som bor i en bostadsrättsförening får leva med. Men att festandet pågår helg efter helg med hög musik fram på småtimmarna är inte acceptabelt. Vissa fall av återkommande störningar med hög musik och fester på nätterna kan leda till att en medlem blir uppsagd och tvingas flytta. Detta efter att styrelsen försökt prata med den störande medlemmen och därefter skickat en varning genom en rättelseanmaning utan framgång. Läs mer om uppsägningsförfarandet här nedan.

Bör vi tillåta de boende att grilla på sina balkonger? I så fall vilken typ av grill?

Grillning är i första hand en ordningsfråga, men kan också vara en säkerhetsfråga. Ta gärna upp det i trivselreglerna, som helst bör beslutas av en föreningsstämma. En del föreningar tillåter medlemmarna att använda en elgrill på balkongen, att grilla högst upp i huset eller på sin uteplats. Vissa föreningar har gemensam grillplats medan andra inte vill ha någon grillning alls.

En medlem renoverar sin lägenhet själv vilket innebär en hel del oväsen på kvällar och helger. Grannarna klagar. Vad gör vi i styrelsen?

Utgångspunkten är att en medlem har rätt att utföra renoveringsarbeten som i viss mån är störande så länge detta inte sker på ”onormala” tider, det vill säga sent på kvällen eller nattetid. Även detta är en ordningsfråga som föreningen kan ta upp i sina trivselregler. Många föreningar har till exempel en regel att medlemmarna inte ska göra något störande före klockan 7 och efter klockan 22 på vardagar. Under helger kan andra tider gälla och kanske specifika tider för renoveringar. Samtidigt är det förståeligt att en bostadsrättshavare vill underhålla och rusta sin bostad. Och om detta görs på egen hand blir det troligtvis på dennes fritid, ofta just på kvällar och helger. Det viktiga då är att medlemmarna informerar sina grannar i förväg om arbeten som kan bli störande, och upplyser om hur länge arbetena ska pågå. Information förebygger många konflikter.

En av våra styrelseledamöter har blivit hotad av en medlem som även varit våldsam mot grannarna. Hur hanterar vi det?

Detta är förstås allvarligt. Vid trakasserier och hotfullt agerande riktade mot medlemmar eller ledamöter ska styrelsen skicka en varningsskrivelse, en rättelseanmaning som det heter, till bostadsrättshavaren. Om bostadsrättshavaren trots det fortsätter med sitt beteende kan det leda till att denne sägs upp och måste flytta. Se hela förfarandet här nedan. Om medlemmens agerande däremot kan klassas som en särskilt allvarlig störning, såsom kraftigt våld eller dödshot, kan styrelsen hoppa över förfarandet med rättelseanmaning och säga upp bostadsrättshavaren direkt. Då måste socialnämnden informeras genom en kopia på uppsägningen. Vad som avgör om det är en särskilt allvarlig störning är i vilken grad medlemmen har varit hotfull eller våldsam. Kommer styrelsen fram till att det är en särskilt allvarlig störning är rekommendationen att ta hjälp av en handläggande jurist för att säkerställa den bedömningen. Överväg också att ändå skicka en rättelseanmaning till medlemmen innan uppsägningen görs.