Grannar som stör varandra – vilket ansvar har styrelsen?

En medlem anmäler till styrelsen att en granne stör och tycker inte att styrelsen tar problemet på tillräckligt allvar. Men vad är egentligen en störning i lagens mening och vad är styrelsen skyldig att göra åt problemet?

Ien bostadsrättsförening i Mellansverige anmälde en medlem att en nyinflyttad granne, en yngre person, varit störande vid flera tillfällen. Störningarna bestod av festande, hög musik, spring och högljudda röster vid fem tillfällen mellan början av maj och slutet av september. Fyra av tillfällena inträffade på en helg, och vid två av dem slutade störningarna kl. 23.00. 

I föreningens trivselregler står att det ska vara lugnt i fastigheten mellan 22.00–07.00 på vardagar och 23.00–08.00 på helger och att medlemmarna vid akuta störningar kan kontakta Securitas Trygghetsjour. 

Medlemmen hade före anmälan pratat med grannen vid ett par tillfällen och även med dennes mamma som är delägare i lägenheten. Nu ville bostadsrättshavaren att styrelsen skulle ta kontakt med den störande grannen och se till att denne undertecknade ett slags störningsblankett som föreningen hade tagit fram.

Styrelsen i föreningen tog därefter upp ärendet på ett styrelsemöte och svarade medlemmen att man inte ansåg att störningarna var så pass allvarliga att de krävde styrelsens ingripande. Enligt deras uppfattning låg störningarna ”inom ramen för förväntat leverne”. 

Medlemmen tog då ärendet till Bostadsrättsnämnden som fick bedöma saken. Denne begärde att styrelsen skulle agera genom att se till att föreningens störningsblankett, för vart och ett av tillfällena, undertecknades av den störande grannen och att föreningen skickade en varning, en rättelseanmaning till densamme. Medlemmen ville även ha kopior på allt. 

Föreningen gavs tillfälle att svara Bostadsrättsnämnden och framhöll att styrelsen tar störningar på största allvar och har en dialog med boende kring problemet. Dock har inte medlemmen tagit någon kontakt med Securitas Trygghetsjour dit de boende kan vända sig. Fastigheten, från 1920-talet, är dessutom väldigt lyhörd. Ytterligare kontakt med omkringboende grannar kommer att tas. 

Måste inte styrelsen agera i varje enskilt störningsfall oavsett vilken typ av störning det gäller och hur ofta den sker? Eller får medlemmarna helt enkelt ”stå ut” med störande fester och hög musik lite nu och då? Hur skulle du döma? 

Så bedömde Bostadsrättsnämnden:

Enligt bostadsrättslagen ska en bostadsrättshavare vid användning av sin lägenhet se till att grannarna inte utsätts för störningar som kan vara skadliga för hälsan. Det gäller även ifall störningarna försämrar grannarnas bostadsmiljö i en sådan grad att de inte skäligen bör tålas, som det står i lagen. Medlemmen ska även i övrigt vid sin användning av sin bostad göra det som behövs för att ”bevara sundhet, ordning och gott skick” både i och utanför huset.

Medlemmen ska rätta sig efter de ordnings- eller trivselregler som föreningen har.

Om det förekommer störningar som är så pass allvarliga att de kan kallas störningar i boendet ska föreningen:

  1. ge bostadsrättshavaren tillsägelse att se till att störningarna omedelbart upphör, och
  2. om det är fråga om en bostadslägenhet, underrätta socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen om störningarna. 

Det är alltså först när störningar uppnår en viss grad av allvarlighet som föreningen är skyldig att ge den störande bostadsrättshavaren en tillsägelse. Däremot kan det ofta vara klokt att överlämna en skriftlig rättelseanmaning även i lindrigare fall om det senare skulle bli så att föreningen behöver säga upp medlemmen som då får flytta. Formellt krävs då att en sådan rättelseanmaning har skickats till medlemmen enligt ett visst förfarande.

Föreningen måste dock få möjlighet att bedöma klagomål som kommer in utifrån omständigheterna. Och det är upp till föreningen att göra bedömningen ifall det är mest lämpligt att inleda en dialog mellan parterna eller om föreningen i stället skickar en skriftlig rättelseanmaning. 

I det aktuella fallet har föreningen inte förhållit sig passiv till klagomålen utan vidtagit åtgärder som föreningen funnit lämpliga. Bostadsrättsnämnden noterar också att medlemmen har valt att inte utnyttja den möjlighet som finns att anlita störningsjour. 

Bostadsrättsnämnden anser inte att det är bevisat att föreningens agerande förtjänar kritik. 

Slutsats:

När en medlem klagar över något som stör har styrelsen som regel en skyldighet att utreda saken. Ibland kommer styrelsen, som i det här fallet, fram till att vissa störningar förekommer men att det är fråga om sådant som de boende i ett flerfamiljshus eller i en förening får acceptera. Då är det viktigt att förklara för den person som framfört klagomålen att störningarna är sådana som alla boende faktiskt får tåla.

Om oacceptabla störningar konstateras måste styrelsen först och främst utreda om störningarna orsakas av en annan bostadsrättshavare eller hyresgäst, eller om de beror på något annat. Därefter bör styrelsen agera för att få störningarna att upphöra. Oacceptabla störningar orsakade av en bostadsrättshavare eller hyresgäst kan styrelsen i vissa fall komma till rätta med genom enskilda eller gemensamma samtal med den störande medlemmen. Men om det inte hjälper krävs vid störningar i boendet en formell rättelseanmaning som, om medlemmen inte rättar sig, kan leda till en uppsägning.

Att ha fest någon gång ibland i ett flerfamiljshus måste vara tillåtet, men det blir ett problem om det sker ofta eller om ljudnivån är orimligt hög. Trots att sådana störningar inte alltid kan anses vara störningar i boendet i lagens mening kan dessa ändå i slutänden leda till att medlemmen sägs upp och tvingas flytta. Detta kan bli aktuellt om störningarna är upprepade och i 
en sådan omfattning att de inte kan accepteras och medlemmen inte rättat sig trots tillsägelse. Vid uppsägning är rådet att alltid anlita jurist.

Det här är Bostadsrättsnämnden:

  • Bostadsrättsnämnden är bildad av Bostadsrätterna och agerar oberoende.
  • Nämnden består av mycket erfarna bostadsrättsjurister. 
  • Föreningar eller bostadsrättshavare kan vända sig till nämnden.
  • Nämnden lämnar utlåtande som baseras på skriftliga underlag.
  • Den som begär yttrandet betalar en avgift: 3 000 kronor som förening och 1 500 kronor som bostadsrättshavare. 
  • Bostadsrättsnämnden har ingen muntlig rådgivning. Styrelser i föreningar som är medlemmar i Bostadsrätterna kan vända sig till styrelserådgivningen: 0775–200 100. Läs mer på bostadsrattsnamnden.se.

Relaterade artiklar

Se fler artiklar

Relaterade ämnen

  • I en bostadsrättsförening bor människor med många olikheter sinsemellan. Därför är det viktigt att både vara tillåtande och hänsynstagande som boende. Men vid störningar i juridisk mening måste styrelsen ta tag i problemet.

Se alla ämnen

Relaterade kurser

  • Kurs

    Störningar och sena betalare

    Efter kursen ska du kunna klargöra för medlemmarna vad som gäller vid sena betalningar och vid störningar. Här ges också verktyg för hur styrelse ska agera för att kunna driva ett ärende till uppsägning.

Se fler kurser

Bli medlem

Gör din roll i styrelsen smidigare och tryggare. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet året ut och hela 2027.

Det här kostar medlemskapet efter gratisperioden

Du måste ange antal bostäder och lokaler

Ingår i medlemskapet

  • Fastighetsförsäkring till förmånligt pris En medelstor förening kan i snitt spara mellan 10–15 procent
  • Fri rådgivning Spara upp till 2 000 kr/timme
  • Gratis webbplats till föreningen Spara upp till 4 000 kr/år
  • Fria utbildningar för styrelse och boende Spara upp till 3 500 kr per deltagare och tillfälle
Se alla förmåner