När grannen stör – detta säger lagen

Från barnskrik eller en stökig tvättstuga till hot, våld och mordbrand. Störningar i en bostadsrättsförening är ett begrepp som kan innehålla många problem. Det berättar Karin Lidekrans, jurist på Bostadsrätterna, som har många års erfarenhet av bostadsrättsjuridik och som även leder kurser om störningar i bostadsrättsföreningar.

– Jag brukar försöka se när gränsen för det acceptabla passeras. När kommer vi in på ett beteende som är onormalt? Men det är svåra avvägningar. Vad som är ”sunt förnuft” för någon är det inte för en annan, säger hon.

Så vad säger lagen om störningar?
Karin Lidekrans berättar att en grundregel i bostadsrättslagen är att de boende inte ska utsätta grannar för störningar som kan vara skadliga för hälsan eller försämrar deras bostadsmiljö. Enligt lagen ska den boende göra allt ”för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset”. 

– Om föreningen exempelvis har särskilda ordnings- eller trivselregler ska dessa följas. Detta gäller både bostadsrättshavaren själv och familjemedlemmar, gäster och inneboende. 

Jag brukar försöka se när gränsen för det acceptabla passeras.

Om en boende inte följer den här grundregeln utan orsakar oacceptabla störningar kan styrelsen
många gånger börja med att göra en muntlig eller skriftlig tillsägelse. Nästa steg enligt lagen är att styrelsen skickar en formell varning, en rättelseanmaning, till den bostadsrättshavare som inte fullgör sina skyldigheter.

– När styrelsen skickar en sådan är det med förhoppningen att bostadsrättshavaren ska ta till sig varningen och förstå allvaret i situationen. Socialnämnden måste också alltid underrättas för att de, vid behov, ska kunna agera om det är någon i bostaden som behöver stöd eller hjälp. 

Om det inte hjälper med en skriftlig varning är nästa steg att gå vidare till uppsägning som kan tvinga bostadsrättshavaren att flytta. Då är det dags för styrelsen att anlita en jurist.

– Här har styrelsen bevisbördan och det är väldigt viktigt med en störningslogg och så mycket dokumentation som möjligt som ska utgöra bevis i domstol.

Att ett ärende faktiskt går hela vägen till en prövning i domstol är förhållandevis ovanligt, berättar Karin Lidekrans.

– Jag kan inte påstå att det finns mängder av avgöranden om uppsägning, eftersom det är höga krav på bevisning av misskötsamheten. Det är desto vanligare att parterna gör upp innan dess, exempelvis att bostadsrättsägaren får en tidsfrist för att sälja sin bostad.

Vid mycket allvarliga fall, så kallade ”särskilt allvarliga störningar”, exempelvis hot, våld, brand eller brottslig verksamhet, kan föreningen hoppa över steget att skicka en skriftlig varning. 

– Det här är dock väldigt ovanligt och ska gälla störningar som i princip är outhärdliga eller farliga för grannarna.