Samfälligheters kostnader

Kostnaderna för samfällighetsföreningens verksamhet ska normalt täckas av bidrag från föreningsmedlemmarna vilka i första hand inhämtas av samfällighetsföreningen genom så kallad uttaxering. Förutsatt att uttaxeringen sker i enlighet med lagen omfattas föreningens fordran av förmånsrätt.

Samfällighetsföreningens budget - stat

Innan uttaxeringen görs ska styrelsen upprätta och på föreningsstämman lägga fram ett förslag till så kallad utgifts- och inkomststat, vilket är samfällighetsföreningens budget. Staten ska godkännas av stämman.

På statens inkomstsida redovisas det totala belopp som ska tas ut av medlemmarna. På utgiftssidan redovisas beräknade utgifter för förvaltningen som föreningen ska betala under året. Utgifter och inkomster ska beräknas och uttaxeras särskilt för varje verksamhetsgren eller gemensamhetsanläggning om samfällighetsföreningen förvaltar flera (41 § SFL).

Fördelning av kostnaderna enligt debiteringslängden

Uttaxeringen sker genom att styrelsen på stämman lägger fram en så kallad debiteringslängd som styrelsen upprättat. Medlemmarna får inte rösta om debiteringslängden men ska ges möjlighet att granska den så att eventuella fel kan korrigeras. Debiteringslängden ska vara baserad på den utgifts- och inkomststat som stämman godkänt. Längden redovisar det totala belopp som uttaxeras enligt staten, hur mycket varje enskild medlem ska betala och även ange när betalning ska ske. Formkraven är tvingande. Även här gäller att samfällighetsföreningen ska redovisa varje gren för sig om den förvaltar flera verksamhetsgrenar.

Fördelningen mellan medlemmarna, av det uttaxerade beloppet, görs utifrån de andelstal som respektive medlems delägarfastighet har i samfälligheten och som framgår av anläggningsbeslutet.

Om en medlem skulle anse att uttaxeringen är felaktig, står i strid med lagen, stadgarna eller föreningsstämmobeslut, kan denne väcka talan hos mark- och miljödomstolen. Detta måste ske inom fyra veckor från den dag då debiteringslängden lades fram på stämman. Väcks inte talan inom den tidsfristen blir medlemmarna bundna av uttaxeringen och skyldiga att betala, även om det skulle finnas något fel i uttaxeringen (se 46 § SFL).

Stämmans behandling av utgifts- och inkomststaten samt debiteringslängden ska noga antecknas i stämmoprotokollet.

Legal förmånsrätt

Om någon inte betalar en skuld som förfallit måste den som debiterat beloppet, borgenären, normalt gå till domstol för att kräva pengarna tillbaka. Först när en dom vunnit laga kraft, alltså att domen inte längre går att överklaga till högre instans, kan borgenären begära utmätning hos Kronofogden. Men en samfällighetsförening behöver inte gå till domstol med ett krav på ett utdebiterat belopp som förfallit, utan kan gå direkt till Kronofogden. Det förutsätter förstås att uttaxeringen gått rätt till (46 § SFL).

Utöver det är samfällighetsföreningens fordran förenad med förmånsrätt i medlemmarnas respektive fastigheter enligt lagen (1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligt samfällighetslagen. Samfällighetsföreningen får därmed sin fordran betald före alla andra med pantbrev i delägarfastigheten vid en exekutiv auktion. Utmätning måste dock ske inom ett år från det att beloppet förfallit till betalning för att förmånsrätten ska kunna utnyttjas.

Varje föreningsmedlem är skyldig att betala de uttaxerade beloppen och om det inte sker kan alltså utmätning ske ur medlemmens fastighet.

Om vissa kostnader ska fördelas efter individuellt uppmätt förbrukning, till exempel vatten och fjärrvärme, tas dessa ut som avgifter genom fakturering och ska då inte uttaxeras. Avgifter som inte uttaxeras omfattas inte av den legala förmånsrätten.

Inga medel i kassan

Om samfällighetsföreningen inte har tillräckliga medel, eller om betalning inte sker i tid, kan styrelseledamöterna bli personligt betalningsansvariga för den del som inte betalas (43 § SFL). Styrelsen ska alltså driva in medlemsbidragen från medlemmarna och om det behövs kalla till extrastämma för extraordinär debitering om oväntade kostnader uppstår. Sker inte detta kan en fordringsägare med krav på föreningen vända sig till länsstyrelsen och begära att en syssloman förordnas som utdebiterar de belopp som krävs för att betala skulden. Styrelsen ansvarar gentemot fordringsägare för att skulder betalas i tid.

Nyhet angående momspliktighet

För två år sedan kom Skatteverket med ett ställningstagande som innebar att alla samfällighetsföreningar skulle vara momspliktiga. Högsta förvaltningsdomstolen slog dock i februari 2024 fast att en samfällighetsförening inte är momspliktig om den enbart tar ut bidrag från medlemmarna till föreningen genom uttaxering.

En del samfällighetsföreningar ska förstås fortsatt vara registrerade för moms, beroende på vilka transaktioner de gör. Men många kommer att kunna ändra sina momsdeklarationer bakåt i tiden.

För våra medlemmar

Relaterade ämnen

  • Samfälligheter – bildande, beslut och andelstal

    När flera fastigheter behöver tillgång till mark och anläggningar utanför sina egna områden kan detta ordnas genom gemensamhetsanläggningar. Ofta bildas då en samfällighetsförening med styrelse och stadgar.

  • Samfälligheter – förvaltning

    Gemensamhetsanläggningar förvaltas enligt lagen om förvaltning av samfälligheter vilket antingen sker genom föreningsförvaltning eller delägarförvaltning.

  • Andelstal

    I en del föreningar står en bostads andelstal för ägarandelen i föreningen medan i andra är det lika med bostadens andel av föreningens totala kostnader. Oavsett på vilken grund andelstalen bestämts är rådet att inte ändra dem.

  • Budget

    När styrelsen tar fram en budget får den en helhetsbild av föreningens ekonomi och säkerställer på så sätt att rätt avgifter debiteras medlemmarna. Det finns dock inget formellt krav på att en budget ska tas fram.

  • Moms

    En bostadsrättsförening är som regel inte momsregistrerad. Men det finns situationer då föreningen behöver momsregistrera sig, exempelvis om det finns lokaler eller p-platser som hyrs ut till andra än medlemmar.

  • Utmätning

    Det finns två tillfällen när en lägenhet kan säljas utan bostadsrättshavarens godkännande. Det första är när föreningen ansöker hos Kronofogden om tvångsförsäljning. Det andra är när en bostadsrätt utmäts och ska säljas på exekutiv auktion.

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet året ut (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet