Stökiga grannar och andra trivselstörningar

I en bostadsrättsförening bor människor med många olikheter sinsemellan. Därför är det viktigt att både vara tillåtande och hänsynstagande som boende. Men vid störningar i juridisk mening måste styrelsen ta tag i problemet.

Styrelsen är skyldig att utreda

När en medlem klagar över något som stör har styrelsen som regel en skyldighet att utreda saken. Ibland kommer styrelsen fram till att vissa störningar förekommer men att det är fråga om sådant som de boende i ett flerfamiljshus eller i en förening får acceptera. Då är det viktigt att förklara för den person som framfört klagomålen att störningarna är sådana som alla boende faktiskt får tåla.

Om oacceptabla störningar konstateras måste styrelsen utreda om störningarna orsakas av en annan bostadsrättshavare eller hyresgäst, eller om de beror på något annat.  Därefter bör styrelsen agera för att få störningarna att upphöra.

Oavsett typ av störning är det viktigt att återkoppla till den som klagat över störningarna så att medlemmen vet att styrelsen agerar.

Störningar orsakade av bostadsrättshavare eller hyresgäster

En bostadsrättshavare ska vid användning av sin lägenhet se till att grannarna inte utsätts för störningar som kan vara skadliga för hälsan. Det gäller även ifall störningarna försämrar grannarnas bostadsmiljö i en sådan grad att de inte skäligen bör tålas som det står i lagen. Medlemmarna ska även i övrigt vid sin användning av sina bostäder göra det som behövs för att ”bevara sundhet, ordning och gott skick” både i och utanför huset.

Bostadsrättshavaren ska rätta sig efter föreningens ordnings- eller trivselregler vilket också gäller andra personer som denne har ansvar för enligt bostadsrättslagen, till exempel andra familjemedlemmar, gäster, inneboende eller andrahandshyresgäster.

Om en medlem inte rättar sig efter ordnings- eller trivselreglerna kan det innebära att medlemmen inte anses ”iaktta sundhet, ordning och gott skick”. Det kan till exempel handla om renovering sena kvällar och nätter, grillning på balkongen, busringning på dörrarna eller husdjur som förorenar på en gemensam gård. Trots att sådana störningar inte anses vara störningar i boendet i lagens mening, se nedan, kan dessa ändå i slutänden leda till att medlemmen sägs upp och tvingas flytta. Detta kan ske om störningarna är upprepade och i en sådan omfattning att de inte kan accepteras och medlemmen inte rättat sig trots tillsägelse.

Störningar i juridisk mening

Lagen skiljer på ”störningar i boendet” och ”särskilt allvarliga störningar i boendet”.

Störningar i boendet kan bestå av allt från hög musik och stökiga fester till olämpligt uppträdande. Att ha fest någon gång ibland i ett flerfamiljshus måste vara tillåtet men blir ett problem om de förekommer ofta eller om ljudnivån är orimligt hög.

Särskilt allvarliga störningar i boendet har enligt praxis ansetts vara bland annat dödshot eller misshandel av andra medlemmar i föreningen eller styrelseledamöter.

Hur styrelsen agerar

Oacceptabla störningar orsakade av en bostadsrättshavare eller hyresgäst kan styrelsen i vissa fall komma till rätta med genom enskilda eller gemensamma samtal med den störande medlemmen. Men om det inte hjälper krävs vid störningar i boendet en formell rättelseanmaning som, om medlemmen inte rättar sig, kan leda till en uppsägning.  

Vid särskilt allvarliga störningar i boendet kan styrelsen säga upp medlemmen så att denne måste flytta utan en föregående rättelseanmaning men det bör ske i samråd med jurist.

Läs mer under ämnet Störningshantering och uppsägning hantering av störningar.

Trivselstörningar som inte är orsakade av medlemmar eller hyresgäster

Om styrelsen kan konstatera oacceptabla störningar som inte är orsakade av någon annan bostadsrättshavare eller hyresgäst kan styrelsen behöva utreda frågan vidare. Det kan handla om exempelvis för höga eller låga inomhustemperaturer, fukt, mögel, ventilationsproblem eller buller. Dessa kan kräva fuktutredningar, ljud- eller temperaturmätningar och efterföljande åtgärder för att komma till rätta med problemen.

Enligt miljöbalken har fastighetsägaren, i det här fallet föreningen, ett övergripande ansvar för en mängd saker som kan påverka boendemiljön negativt och medföra hälsobesvär. I föreningens ansvar ingår att känna till detta och ha förebyggande rutiner för att minimera riskerna för att hälsoproblem uppstår. Detta ligger inom fastighetsägarens ansvar för den så kallade egenkontrollen. Läs mer om egenkontroll under ämnet Säkerhet och trygghet i föreningen.

För våra medlemmar

Frågor och svar inom stökiga grannar och andra trivselstörningar

  • Kan vi förbjuda fågelmatning?

    Hur ska vi hantera att en medlem vill sätta upp fågelmatare på utsidan av lägenhetens fönster? Kan vi förbjuda det? I våra trivselregler står att matning av fåglar inte är tillåten inom fastigheten på grund av att det riskerar att locka till sig råttor och andra skadedjur.

  • Hyresgästerna skräpar ner – vad ska vi göra?

    Vi har en medlem i föreningen som hyr ut sin bostadsrätt i andra hand. Hyresgästerna är ganska stökiga och skräpar ner framför huset. Kan vi som bostadsrättsförening beställa extra städning och lägga den kostnaden på bostadsrättshavarens månadsavgift?

  • Störande musik – vad gör vi?

    Vår förening har en lokal med en restaurang som hyresgäst. Restaurangen har fått tillstånd av kommunen för uteservering, men en medlem klagar nu på ljudet därifrån och i synnerhet att det spelas musik. Restaurangen lever upp till de öppettider för uteserveringen som gäller enligt hyresavtalet, men där står inget om musik. Vad är föreningens respektive öommunens ansvar i detta?

  • Grannens rökelse stör

    Vi har fått en ny medlem i föreningen som sprider rökelselukt. Grannen intill upplever att det luktar väldigt illa i ett av sina rum och en saneringsfirma har undersökt saken. Då konstaterades att lukten kom från den nya medlemmen och den rökelse som hen använder. Vad kan vi som förening göra i det här fallet?

  • Hur får vi kontakt med den störande grannen?

    En medlem har uppträtt störande under sena kvällar och nätter. Trots tillsägelse har personen inte visat hänsyn till grannarna. Styrelsen har skickat en rättelseanmaning med rekommenderat brev, men medlemmen har inte löst ut brevet. Vi har fått det i retur. Det har visserligen varit tyst den senaste tiden, men vi vill ändå att rättelseanmaningen ska ha tagits emot. Hur gör vi?

  • Vad gör vi åt störande röklukt?

    Vi har en medlem som störs väldigt mycket av grannens haschrökning. Vi förstår att det till viss del är en ventilationsfråga men undrar om vi från styrelsens sida kan göra något? Att inneha hasch är ju dessutom olagligt, vilket gör frågan extra känslig.

  • Hur minskar vi störningen?

    En ny medlem i vår förening har aviserat att det kommer att bullra en del under den kommande månaden när de renoverar sin lägenhet. Normalt är väl att störande arbeten endast får ske vardagar mellan klockan 8 och 18, men efter coronapandemin jobbar många hemma, vilket skapar problem. Hur kan vi göra för att få medlemmen att störa så lite som möjligt?

  • Hur ska vi göra när grannens hundar stör?

    En medlem som bor i markplan i vår förening har köpt flera små hundar och satt upp ett stängsel på sin tomt där hundarna släpps ut för att rastas. Grannarna är överens om stängslet, men hundarna skäller ofta tidiga morgnar och sena kvällar. De som störs har framfört klagomål både till styrelsen och till grannen. Styrelsen har sagt till hundägaren att inte släppa ut hundarna på tomten före klockan 7 på vardagar och före 9 på helger eller efter klockan 22 alla dagar eftersom det inte går att garantera att de inte skäller. Hundägaren menar att denne har rätt att släppa ut hundarna vilka tider som helst och att vissa omständigheter gör att medlemmen inte kan rasta dem i koppel. Vi har därefter bett att de som störs ska dokumentera varje störning formellt. Vad kan vi mer göra och vad är det som gäller?

Relaterade ämnen

  • Processen att säga upp en medlem från sin bostadsrätt är svår och kräver i många fall flera vittnen i domstol för att vara framgångsrik. Rådet är därför att alltid anlita en jurist om det blir aktuellt.

  • Begreppet trygghet står för olika saker för var och en och ett tryggt boende skapas på många olika sätt. Det är också mycket som påverkar hur boendemiljön upplevs. Styrelsen har dock ett ansvar för att skapa ett säkert boende i föreningen.

  • Att införa trivselregler är ett enkelt sätt att skapa lugn och trygghet i föreningen. Om reglerna är beslutade på en föreningsstämma vilar de på en bred, demokratisk grund vilket förhoppningsvis gör att fler följer dem.

Bli medlem

Gör din roll i styrelsen smidigare och tryggare. Bli medlem i Bostadsrätterna nu så bjuder vi på medlemskapet hela 2025.

Det här kostar medlemskapet efter gratisperioden

Du måste ange antal bostäder och lokaler

Ingår i medlemskapet

  • Fastighetsförsäkring till förmånligt pris En medelstor förening kan i snitt spara mellan 10–15 procent
  • Fri rådgivning Spara upp till 2 000 kr/timme
  • Gratis webbplats till föreningen Spara upp till 4 000 kr/år
  • Fria utbildningar för styrelse och boende Spara upp till 3 500 kr per deltagare och tillfälle
Se alla förmåner