Måste föreningen ställa upp på medling?

11 jun 2018 | Det händer ibland att en medlem i bostadsrättsföreningen och styrelsen inte är överens i en fråga. Då kan medlemmen skriva till hyresnämnden i sin region och begära medling. Men är föreningen skyldig att ställa upp på medlingen eller vad är det som gäller?

Hyresnämnderna är statliga opartiska domstolsliknande myndigheter som bland annat har till uppgift att pröva vissa hyres-, arrende- och bostadsrättstvister inom sina respektive regioner. De ska även medla och vara skiljenämnd i tvister.

När en ansökan från en medlem i en bostadsrättsförening kommer in till hyresnämnden granskas den och en kopia av ansökan skickas till föreningen såsom motpart. Ni kallas sedan båda till ett muntligt sammanträde inför nämnden.

Är då föreningen tvungen att infinna sig?
Peder Halling, jurist och styrelserådgivare på Bostadsrätterna svarar:

– Det är lätt att tro att föreningen är tvungen att ställa upp när en medlem begärt medling hos hyresnämnden, men så är det inte. Om föreningen meddelar hyresnämnden att det inte finns någon grund för medling så kommer ärendet att avskrivas från vidare handläggning hos nämnden, säger han.

I vissa fall kan det förstås vara en god idé att gå med på medlingen. Kerstin Frykberg Andersson är styrelserådgivare och konflikthanterare hos Bostadsrätterna och tar ibland uppdrag som medlare.

– Självklart kan det vara en vits för föreningen att ställa upp på medlingen då man ser att det kan vara till nytta i det långa loppet. Det är ju i grunden bra att försöka komma överens. Men det beror helt på vilken situation det handlar om.

En förening kan till exempel ha försökt kompromissa och medla internt i föreningen men märkt att det bara lett till ytterligare krav och klagomål från medlemmen.

– I sådana fall är det bara att inse att medlingen inte kommer att lösa något. Och då är det nog tyvärr ingen idé att lägga tid och energi på att försöka, säger Kerstin Frykberg Andersson.

 

DET HÄR ÄR HYRESNÄMNDEN

Hyresnämnderna är åtta till antalet och finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Linköping, Västerås, Sundsvall och Umeå.

Nämnderna bedriver också en kostnadsfri upplysningsverksamhet för allmänheten. Förfarandet vid nämnderna ska vara snabbt, enkelt, smidigt och billigt. Det förutsätts att parterna ska kunna närvara utan ombud och förfarandet är som regel muntligt.

Ärendena avgörs av ett hyresråd (en yrkesdomare) som är ordförande, och så kallade intresseledamöter med särskild erfarenhet av hyres-, arrende- eller bostadsrättsfrågor. Besluten kan överklagas till Svea hovrätt, avdelning 2, som är sista instans. Vissa beslut som fattas av hyresnämnden, till exempel tillstånd till andrahandsuthyrning, kan dock inte överklagas.

Hyresnämnden lämnar inte förhandsbesked om utgången av ett ärende och ger inte råd om hur en part bäst ska lägga upp sin process.

Nämnden ger inte heller råd om hur en uppkommen tvist ska lösas eller om hur ett avtal, en uppsägning eller någon annan handling ska tolkas. I dessa fall hänvisar nämnden till kunniga jurister. Däremot kan hyresnämnden lämna allmän information om hyreslagstiftningen och om annan lagstiftning som berör frågor som kan tas upp i hyresnämnden. De besvarar också frågor om hur handläggningen i nämnden går till.

Det kommer in mellan 25 000 och 30 000 ärenden varje år till hyresnämnden. Det kostar inget att begära medling i hyresnämnden.

Mer information finns på: hyresnamnden.se.

Skriv en kommentar

Mer som detta