
Fågeln på dörren stoppade klottret
Cykelrumsdörren klottrades ner minst en gång i veckan och saneringarna blev kostsamma. Bostadsrättsföreningen Göteborgshus nr 52 fick då idén att anlita en konstnär. Initiativet stoppade inte bara klotterangreppen – utan gav även boende och förbipasserande ett uppskattat konstverk.
Brf Göteborgshus nr 52 ligger i anslutning till ett populärt restaurangstråk i Göteborg. Under flera år innebar det intensiva nattlivet dock återkommande nattliga klotterangrepp.
Speciellt utsatt var dörren till föreningens cykelrum. Till slut hade klottersaneringen blivit en rutin. Kate Samuelsson är vice ordförande i föreningen:
– Klottrare var här minst en gång i veckan. Vi anlitade en saneringsfirma, men den kostade tusentals kronor varje gång. Och när vi veckan därpå ändå upptäckte nytt klotter kändes det som att kasta pengar i sjön, berättar hon.
Idén till en annan lösning kom en kväll på stan. Kate och hennes vänner besökte en pub på Andra Långgatan och fastnade för ett konstverk på uteserveringen. Hon frågade personalen vem konstnären var. Kate fick kontaktuppgifter till Christofer Siewertz-Svedjeby och presenterade sin idé för bostadsrättsföreningens styrelse. Alla var positiva till att göra ett försök.
– Vi insåg att kostnaden för utsmyckningen av cykelrumsdörren inte var någonting jämfört med de ständiga klottersaneringarna.

Christofer Siewertz-Svedjeby, konstnär.
Christofer Siewertz-Svedjeby som i dag bor i Habo anlitades av föreningen som lät honom lämna förslag på motiv. Han tänker ofta brett när han målar i boendemiljöer.
– Jag brukar tänka att motivet ska passa så många som möjligt, från barn till seniorer. De allra flesta tycker att ett djurmotiv är ganska fint och trevligt. Abstrakta konstverk som jag också jobbar med kan vara svårare att ta till sig, säger han.
Att motivet blev en rödhake är närmast symboliskt. I nordisk folktro har den lilla fågeln ofta setts som lyckobringande och beskyddande. En rödhake som förr slog sig ner nära ett hus kunde till och med betyda att hemmet var skyddat mot åskan.

Så småningom kom fågeln på plats. Och under de tio år som har gått sedan dess har cykelrumsdörren i princip stått orörd. Endast vid ett tillfälle har den utsatts för klotter. Kate kontaktade Christofer som då restaurerade konstverket.
– Sedan dess har det inte klottrats en enda gång, säger Kate Samuelsson.
För föreningen har konstverket fått en större betydelse än att skydda fastigheten från klotter. Christofers fågel uppskattas inte bara av medlemmarna. Vid flera tillfällen har beundrande förbipasserande hört av sig och ställt frågor om rödhaken.
– Konstverket har tillfört något speciellt till vår förening. Vi är alla väldigt stolta över vår fågel, säger hon.
Vi behöver fler målade väggar. De flesta av oss mår nog bra av det.
Föreningens idé för att undvika klotter kan ses som ett experiment. Men metoden visade sig framgångsrik. Christofer tror att det till stor del beror på respekt.
– En utsmyckad yta som är omtyckt innebär en högre tröskel för att den ska förstöras, även när den ligger i områden som ofta utsätts för klottrare. Att måla konstnärliga motiv kan vara ett ganska billigt sätt att klotterskydda, säger han.
Christofer Siewertz-Svedjeby som började måla som tonåring är känd i graffiti-Sverige. Han har bland annat varit engagerad i att arrangera ”graffiti jams” och verkat för att graffitiartister ska få tillgång till lagliga väggar. Han tycker att vi behöver fler målade ytor i offentliga miljöer.
– I Sverige börjar det bli vanligare att exempelvis måla stora fasader men det är fortfarande ganska nytt. I södra Europa så har det gjorts väldigt länge, säger han.
– Vi behöver fler målade väggar. De flesta av oss mår nog bra av det.













