Bo tryggt när vädret slår om

Redan i dag ser vi effekter av klimatförändringarna. Skyfall som orsakar översvämningar, stigande havsnivåer som hotar kustområden, jordskred som slår ut infrastruktur och värmeböljor
som påverkar människors hälsa.

I augusti 2021 drabbades Gävle av ett intensivt skyfall. På ett dygn regnade det mer än 160 millimeter och mer än 7 000 byggnader skadades. Den totala kostnaden för skadorna som orsakades av översvämningarna beräknas till över två miljarder kronor.

– Det är ett exempel som visar hur sårbara våra byggnader och städer är för klimatrisker, säger Mattias Hjerpe som är biträdande professor vid Tema miljöförändring och Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet. Han forskar om städers klimatanpassning.

I Gävle drabbades ungefär en sjättedel av alla bostadsrätter av skyfallet och i sin forskning ser han motsvarande siffror gälla för bostadsrätter i alla riskområden.

Svenska städer har inte byggts för att beakta klimatrelaterade risker.

Enligt en rapport som förra året presenterades av Nationella expertrådet för klimatanpassning ligger i dag över 900 000 byggnader i områden som är utsatta för klimatrelaterade risker som erosion, ras, skred eller översvämning. En tredjedel av dessa är bostäder. Den främsta orsaken till den utsatta situationen är enligt Sofie Storbjörk, forskare och lektor vid Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet, en ”inbyggd sårbarhet”:

– Svenska städer har inte byggts för att beakta klimatrelaterade risker. Därför drabbar ofta extremhändelser städer och bostäder väldigt hårt. Får vi ett skyfall kommer bostäder att drabbas, säger hon. 

Vattenskador i samband med kraftigt regn är något som kan leda till stora skador i ett flerbostadshus. Detta bland annat eftersom många har dyrbar teknisk utrustning som el-, värme- och ventilationscentral och it- och hissteknik i källaren. Vid ett skyfall kan vatten komma
in i källaren på olika sätt: via golvbrunnar och avlopp genom så kallad bakvatteninträngning. Eller via markytan.

– Av de byggnader som vi har studerat krävs det i hälften av fallen inte mer än fem centimeter vatten på ytan för att det ska läcka in. Andra sätt som vatten kan komma in är exempelvis genom att grundvatten tränger in genom grunden eller att man har glömt att täta i samband med fasad- eller takarbeten. Det kan leda till kostsamma skador, säger Mattias Hjerpe.

Genomsnittstemperaturen i Sverige har sedan förindustriell tid ökat med två grader, och ökar varje decennium med ungefär 0,2 grader. Det innebär att värme kommer att bli en påtaglig klimatrisk. Enligt Mattias Hjerpe får de flesta byggnader i stadsmiljö redan nu problem när det blir varmt.

– Eftersom vi lever i ett kallt klimat har vi optimerat våra bostäder för att vara så varma som möjligt på vintern, vilket är smart. Men det innebär samtidigt att när det blir varmt ute, blir det också väldigt varmt inne, säger Mattias Hjerpe.

Solexponering är en viktig faktor. Många flerbostadshus saknar skugga på sin fasad och träd har ofta tagits ner för att ge bättre utsikt. Vissa lägenheter har mycket boyta och fönster i söderläge – utan effektiv solavskärmning – vilket gör att de riskerar att bli överhettade. 

– Intaget till ventilationen sitter dessutom ofta i söderläge. Att ta in luften när den är så varm som möjligt är smart på vintern. Varma sommardagar är det mindre bra. Då pumpar ventilationen in varmluft.

Mattias Hjerpe säger att för de bostadsrättsföreningar som redan i dag har bostäder som blir varma på sommaren är det en bra sak att satsa på grönska.

– Att plantera träd är inte särskilt dyrt. Även om ett träd som planteras i dag kommer att ge störst effekt om 30 år kommer framtidens lägenhetshavare att vara väldigt tacksamma.

Enligt Sofie Storbjörk blir träd och grönska en nyckel i städernas klimatanpassningsarbete. 

– Att få in mer grönska i de grå stadsmiljöerna är bra ur ett värme- och  översvämningsperspektiv. Det är även ett bra exempel på en mångfunktionell klimatanpassning. Grönskan har ju även rekreativa fördelar, säger hon.

Och mångfunktionella lösningar är något hon återkommer till:

– Det kan finnas ett motstånd mot att göra investeringar i dag för att förebygga risker som kanske är aktuella först om 50 år – eller kanske inte alls. Exempelvis mår vi ju bra av trivsamma utemiljöer, som en fin innergård, redan i dag. Då är klimatanpassningen bara ett av många andra värden som skapas, säger hon.

Arbetet med klimatanpassning kan enligt Mattias Hjerpe ingå i bostadsrättsföreningens underhållsplan.

– Det är smart att göra klimatanpassningar när andra saker ändå ska göras. Då kan ni alltid fråga er: Hur kan vi göra en klimatanpassning här?