Vinterunderhåll i föreningen - så ser ansvaret ut

Återigen är det vintertid i vårt avlånga land. I norr är det full vinter och i mellersta och södra Sverige står den för dörren. Med vintern kommer oftast snö.
Och med snön kommer lagkrav som alla fastighetsägare, däribland bostadsrättsföreningar, måste följa.

Främst handlar det om att föreningen ska vara förberedd på att ta bort snö och is från taken, men också att se till att föreningens vägar blir skottade och sandade. Om det skulle ske en olycka kan det innebära stora konsekvenser ifall detta inte har hanterats på rätt sätt.

Men vad händer om föreningen inte har säkerställt att snö- och isröjning sker och olyckan är framme? Någon halkar på föreningens mark eller blir skadade av fallande is från taket? Vilket ansvar har ni i styrelsen då?

Ordföranden har särskilt ansvar

Som huvudregel har styrelsen ett gemensamt ansvar för sina beslut, men i vissa fall kan  enskilda ledamöter komma att ställas till svars. Ett exempel på att föreningens ordförande ensam kan bli ansvarig är just vid fallande is och snö som skadar en person, vilket flera rättsfall har visat. Föreningens särskilda ansvar för detta regleras i ordningslagen och skadas någon kan det ytterst medföra åtal för vållande till personskada eller annans död.

Även om någon har blivit skadad är det dock inte så att någon blir dömd per automatik, utan en domstol gör självklart en bedömning i varje enskilt fall. Anta att föreningen har ett godkänt snörasskydd monterat på taket och ingen har kunnat förutse att det fanns en risk. Då tar domstolen hänsyn till dessa omständigheter.

Oavsett vem som kan ställas till svars vill naturligtvis ingen att någon medlem eller förbipasserande ska skadas. Så med tanke på föreningens ansvar och svårigheterna att alltid skydda sig mot fallande snö och is är det en bra idé att långsiktigt se över fastighetens skydd mot ras för att minimera riskerna under vintern.

Lagar som reglerar föreningens ansvar

Fastighetsägarens, det vill säga föreningens, ansvar och skyldighet att ha kontroll över fastigheten regleras bland annat av miljöbalken. Skyldigheterna uppfylls lämpligast genom egenkontroll, det vill säga att styrelsen ser till att systematiskt gå igenom och kontrollera fastigheten bland annat ur säkerhetssynpunkt. Läs mer om detta under ämnet Säkerhet och trygghet i föreningen i Kunskapsbanken på bostadsratterna.se.

I Boverkets byggregler ställs endast krav på skyddsanordningar vid entréer. Det kan dock finnas skäl att sätta upp snörasskydd även på andra delar av ett tak. I ordningslagen ställs, som redan sagts, krav på att snö och is som kan rasa ner och skada personer eller egendom på offentlig plats tas bort från taket. Det kan exempelvis gälla trottoaren utanför bostadsrättsföreningens fastighet.

Vad innefattar föreningens ansvar?

Föreningen ansvarar för all mark den disponerar. Men fastighetsägaren har alltså även ett ansvar att röja snö och avlägsna is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på till exempel trottoaren utanför fastigheten. Det kan också finnas kommunala föreskrifter som säger att detta även gäller snöröjning och halkbekämpning på mark som angränsar till föreningens fastighet.

Ibland är uteplatser och uppfarter till lägenheter upplåtna med bostadsrätt, även om det är ovanligt. Då ansvarar bostadsrättshavaren själv för skottningen och sandningen där. Kontrollera vad som står i upplåtelseavtalen.

Teckna avtal anpassat för era behov

Det är lämpligt att styrelsen låter teckna ett avtal med ett plåtslageri för snöröjning av taket. Här finns två varianter: en där snöröjarna kommer när föreningen vill, och en annan som innebär att plåtfirman tar på sig hela ansvaret inklusive när snöröjningen ska ske.

För snöröjning och halkbekämpning av mark är det vanligt att föreningar tecknar bevakningsavtal där entreprenören ska utföra snöröjning när vissa villkor är uppfyllda, till exempel att det har fallit ett visst antal centimeter snö eller ”direkt vid snöfall”. Alternativt kan styrelsen teckna ett avropsavtal och själv efter behov avropa hjälp. Men det blir sällan bra då röjningen i regel utförs med viss fördröjning om inställelsetiden inte är reglerad i avtalet.

Det bästa är trots allt att entreprenören tar på sig hela ansvaret inklusive när snöröjningen ska ske. Annars måste någon i styrelsen ha ansvaret för bevakningen. 

Tillsyn vid andra tidpunkter

Det är en god idé att föreningen överväger att ha ett tillägg till snöröjningsavtalet om tillsyn av takets skick en eller två gånger per år för att upptäcka exempelvis lösa takpannor och andra defekter. Tillsynen av taket kan med fördel göras efter vinterns takskottning och höstens stormar.

Inför vintern är det även bra om husets takavvattning kontrolleras. Till exempel är det viktigt att rensa hängrännor och stuprör från löv och skräp så att smältande snö kan rinna undan på ett bra sätt, något som ofta glöms bort och då kan orsaka skada.

Uppdraget kan ingå i avtalet för den tekniska förvaltningen, men kan också regleras i ett separat avtal med en annan entreprenör.