Bostadsrätten – en boendeform öppen för alla

När en bostadsrätt övergår till en ny medlem, genom antingen köp, gåva eller arv, ska denne ansöka om medlemskap i bostadsrättsföreningen. Personen måste alltså bli godkänd som medlem i föreningen innan denne får flytta in. Den som köper en andel i en lägenhet och som redan bor tillsammans med en annan medlem behöver också ansöka för att få sina fulla rättigheter som medlem.

Enligt stadgar och lag ska styrelsen bevilja medlemskap om den nya medlemmen ”skäligen kan godtas” som det står i lagen. Vad innebär då det? Jo, den sökande ska vara skötsam, både när det gäller sitt levnadssätt och ha förmåga att betala avgiften till föreningen.

I vissa föreningar finns dock stadgar med särskilda villkor för medlemskap, som exempelvis seniorföreningar där medlemmar ska ha uppnått en viss åldersgräns, oftast 55 år, för att antas. Det finns också bostadsrättsföreningar bildade för särskilda yrkesgrupper som det då krävs att nya medlemmar tillhör. Men i övrigt är det just bristen på den levnadsmässiga och ekonomiska skötsamheten som är de grunder som styrelsen har möjlighet att neka medlemskap på.

Hur ska då en styrelse bedöma medlemmens skötsamhet? Många styrelser lägger ibland för stor vikt vid själva medlemsprövningarna exempelvis genom att rutinmässigt ta kreditupplysningar, hämta in referenser med mera. Ibland räknas det på den nya medlemmens inkomst och levnadsförhållanden för att se att denne klarar av det nya boendet. I vissa föreningar begärs också anställningsbevis in liksom lönespecifikationer och medlemskap nekas felaktigt direkt vid en betalningsanmärkning, oavsett vad den avser och utan hänsyn till att medlemmen passerat genom bankens nålsöga.

Att neka medlemskap kan få konsekvenser vilket alla styrelser bör vara medvetna om. I flera rättsfall där styrelser oriktigt nekat medlemskap har det blivit dyrt för styrelsen då säljaren fått sämre betalt för sin bostadsrätt på grund av det och stämt föreningen. En köpare som nekats medlemskap kan alltid vända sig till hyresnämnden som då fattar beslut i frågan. Erfarenheten visar att det krävs allvarlig misskötsamhet för att hyresnämnden inte ska bevilja medlemskap, till exempel omfattande boenderelaterade skulder som fortfarande är obetalda när prövningen i nämnden görs. Styrelsen ska alltså tydligt kunna motivera sitt avslag.

En styrelse kan neka medlemskap om den nya medlemmen tidigare tvingats att flytta på grund av obetalda hyror eller månadsavgifter, eller på grund av störningar. Men det krävs också undersökningar för att få reda på sådana uppgifter. Och det går heller inte att till exempel kräva att få se utdrag ur belastningsregistret. Det finns också stöd i lagen att neka medlemskap till juridiska personer, med undantag för kommuner och landsting. Med juridisk person menas dödsbon, olika typer av bolag och föreningar eller stiftelser.

Med andra ord bör utgångspunkten vara att en bostadsrättsförening är öppen för alla och att en bostadsrättshavare är fri att överlåta sin bostadsrätt till vem han eller hon vill. Om styrelsen, på goda grunder, skulle vara tveksam till ett beviljande av medlemskap bör den sökande tillfrågas om kompletteringar. Detta för att ni ska få en helhetsbild och inte döma utifrån ett kriterium. Det kan till exempel handla om någon som bor utomlands och där styrelsen kan vilja veta om personen tänker bosätta sig i Sverige. Eller för att det i det fallet heller inte går att få fram någon kreditupplysning, om föreningen brukar ta det. Ibland kan dock styrelsen behöva kräva en borgensförbindelse av köparen.

Trots allt är det bara två saker som är intressant ur föreningens perspektiv att veta: att den nya medlemmen betalar sin avgift, i tid, och inte stör övriga medlemmar. Dessutom har bostadsrättsföreningen alltid den så kallade legala panträtten att falla tillbaka på. Genom den står föreningen alltid först i kön av fordringsägare om en medlem inte kan betala och därmed tvingas sälja bostadsrätten. Då får föreningen före alla andra betalt för sina obetalda månadsavgifter.