Gruvan slukar staden - ”Vi har sålt vårt hus”

Bild Stig Landin och Jostein Lunde
16 nov 2018 | Gruvbrytningen i Kiruna har pågått i hundra år. Inkomsterna har gynnat både bygden och landets ekonomi. Nu gräver sig den mäktiga gruvan in under stadskärnan – som måste rivas och flyttas. Det påverkar en rad bostadsrättsföreningar. Stig Landin och Jostein Lunde är grannar som just sålt sitt hus på Konduktörsgatan.

Vid Kiruna och Malmberget finns värdens största underjordiska gruvor för järnmalmsbrytning. Statliga gruvbolaget LKAB investerar flera miljarder kronor för att driften ska kunna fortsätta åtminstone till 2035.

Men den utökade brytningen av malmkropparna skapar deformationer i marken som rör sig mot bebyggelsen. Rasrisken gör att både delar av Kiruna och Malmberget måste flyttas under de närmaste åren.

Det påverkar direkt cirka 10 000 boende, varav cirka 6 000 i Kiruna.

– När brytningen av malmkropparna sker på större djup påverkas förutsättningarna för de här samhällena radikalt. Det kommer inte gå att bo kvar på vissa ställen. Gruvbrytningen slukar mark underifrån och därför måste delar av Kiruna och Malmberget omlokaliseras, förklarar Linus Niva som är samhällsomvandlare i Kiruna för LKAB och träffar överenskommelser med olika fastighetsägare.

Flera hus har redan rivits, medan vissa kulturbyggnader och monument har flyttats. Stadens karaktäristiska klocktorn återfinns nu öster om staden där den nya stadskärnan växer fram kring det nya stadshuset, medan LKAB har flyttat gamla arbetarbostäder till ett område nedanför slalombacken, Loussavaarabacken.

För berörda bostadsrättsföreningar gäller det att komma överens med LKAB om ett försäljningspris. Något annat alternativ finns inte.

Stig Landin är ordförande i Bostadsrättsföreningen Kirunahem nr 1, som troligen är Kirunas äldsta bostadsrättsförening. Huset på Konduktörsgatan rymmer 14 lägenheter och 3 kommersiella lokaler och byggdes 1945.

– Före sommaren tog vi beslut med full majoritet på en extrastämma där alla medlemmar var närvarande om att sälja huset. Vid den första stämman var vi inte eniga, så det krävdes en extrastämma, förklarar han.

Han är nöjd med förhandlingarna med LKAB, även om de har varit tuffa. Någon juridisk hjälp har föreningen inte haft.

– LKAB ger ett fast pris per kvadratmeter plus ersättning för vilket skick som lägenheterna är i. Till skillnad mot många andra föreningar omkring oss äger vi också marken där huset står, men det har vi inte fått ersättning för. Vi har inte heller fått ersättning för de kommersiella lokalerna, säger Stig Landin.

Enligt Linus Niva på LKAB har det i princip ingen betydelse för marknadsvärdet på en bostadsrätt i Kiruna om föreningen äger marken eller har tomträtt.

– Nej, det påverkar inte erbjudandet, säger han.

Han förklarar att LKAB till stora delar har en mekanisk ersättningsmodell till de bostadsrättsföreningar som berörs. Bolaget köper fastigheten för det sammanlagda värdet av de bostadsrätter som finns i föreningen. Innan avtalet tecknas bedöms alltså varje lägenhet individuellt.

– En av våra hörnstenar är likabehandlingsprincipen. Det ska inte spela någon roll om du är superrutinerad förhandlare eller inte gjort några fastighetsaffärer alls; ersättningen ska bli lika stor ändå, förklarar Linus Niva.

Den största delen av ersättningen är ett grundbelopp som är ett bedömt marknadsvärde för ett likvärdigt nyproducerat objekt. I nuläget beräknas priset för en nyproducerad lägenhet i Kiruna till 22 500 kronor per kvadratmeter, vilket alltså är grundbeloppet som bostadsrättshavaren får för sin gamla lägenhet. Det kan jämföras med ett marknadsvärde på i snitt 10 000 kronor per kvadratmeter i det gamla bostadsrättsbeståndet i Kiruna.

Därtill får varje bostadsrättshavare ett tillägg för lägenhetens skick och om den exempelvis har balkong eller ligger i söderläge.

– Vi ger de boende rätt förutsättningar för att skaffa sig en ny bostad här. Nya bostäder byggs löpande och är grundläggande innan vi sätter en tidsplan för att någon ska flytta, säger Linus Niva som inte tror på någon stor utflyttning i Kiruna.

Återanvändningen bidrar till en bättre miljö och lokalen ger en social samvaro för oss boende.

Från och med oktober är de boende i Bostadsrättsföreningen Kirunahem nr 1 inte längre bostadsrättshavare – utan hyresgäster i ett LKAB-ägt hus.

– Vi får bo kvar minst till år 2025 till samma avgift som då blir en hyra, det har vi fått igenom. Då ingår även el och kabel-tv, säger Stig Landin.

– Vart vi tar vägen efter 2025, det vet vi inte nu. LKAB, liksom ett antal privata byggherrar, ska bygga nya hus i centrum. Risken är väl bara att det blir en högre hyra eller avgift då eftersom det är nyproducerat.

Stig Landin är uppvuxen i Kiruna och har jobbat många år vid järnvägen. Han tycker att det känns lite sorgligt att stigar och vägar som han gått på som barn försvinner.

– Samtidigt är vi vana. Det revs även på 1960-talet i Kiruna precis som överallt i Sverige. Då försvann en massa träkåkar. Nu försvinner många fina kvarter som byggdes på 1960-talet, säger han.

Stadens nya centrum växer fram cirka tre kilometer österut. Det nya stadshuset står redan på plats.  Stig Landin tycker att det är ett fint ställe och tror att det blir ett bra centrum. Ett kulturhus och nytt bibliotek ska nu byggas.

Linus Niva slås av det starka förtroende som finns för LKAB i området och betonar att stadsomvandlingen är helt nödvändig för att säkra en fortsatt gruvdrift.

– Trots att LKAB ber samhället om stora uppoffringar så ställer samhället upp på det här. Det märks att de boende i hela malmfälten månar mycket om LKAB. Det är ett bolag som vi här uppe har byggt tillsammans, som vi är stolta över och som är viktigt för Sverige, betonar Linus Niva.

Nils Sundström

 

SÅ MÅNGA MÅSTE FLYTTA

Samhällsomvandlingen berör direkt 10 000 boende i Kiruna och Malmberget. I Kiruna måste hela centrumområdet flyttas och 6 000 personer – en tredjedel av de boende i staden – behöver nya hem. Av de 3 200 bostäder i Kiruna som berörs direkt av flytten är 900 bostadsrätter i 14 bostadsrättsföreningar. Även 750 hotellbäddar, hela stadens kommersiella centrum och en rad offentliga institutioner måste flytta.

SÅ VÄXER GRUVAN

Järnmalmsbrytningen i Kiruna har pågått i cirka 125 år utan att nämnvärt påverka staden. År 2004 presenterade statliga gruvbolaget LKAB en prognos hur den underjordiska gruvdriften påverkar staden genom sprickbildning i marken. Det blev startskottet för Kirunas stora samhällsomvandling som nu pågår för fullt. I Kirunagruvan bryts det drygt 75 000 ton järnmalm per dygn, vilket motsvarar volymen på ett tolvvåningshus eller sex Eiffeltorn.

Källa: LKAB

Skriv en kommentar

Mer som detta