Att slänga soporna är inte längre den enklaste saken i världen. Vi är nämligen, var och en av oss, enligt miljöbalken skyldiga att sortera vårt skräp. Från den 1 januari 2024 blir det obligatoriskt att separera matavfall från övriga sopor. Och fastighetsägaren, det vill säga bostadsrättsföreningen, behöver se till att förutsättningarna finns för de boende att göra det.

Nya regler om sortering av matavfall och förpackningar beslutades redan 2022, men implementeras stegvis. Först handlar det om matavfallet som blir obligatoriskt att separera från annat avfall från och med den 1 januari 2024.

Matavfall blir bioavfall

Samtidigt byter begreppet namn från att ha kallats matavfall till att fortsättningsvis heta bioavfall. Detta ska hämtas fastighetsnära och det är kommunen som gör det. Det betyder att föreningen behöver ha plats för kärl och abonnemang för hämtningen, om det inte redan finns, så att medlemmarna kan sortera ut sitt bioavfall.

Enligt avfallsförordningen kan dispens ges ifall utsorteringen inte är möjlig eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna.

De nya kraven betyder också att avfallskvarnar som är kopplade direkt till avloppet inte får installeras från den 1 januari 2024. Dessa uppfyller nämligen varken kraven på utsortering eller separat insamling och gör att bioavfallet blandas med andra typer av hälsovådligt avfall, till exempel kemikalier och läkemedel. Om föreningen däremot i sin fastighet har avfallskvarnar som är kopplade till en tank eller avskiljare så kan kraven om separat insamling av matavfall uppfyllas.

Vissa matavfallskvarnar får inte längre användas

I skrivande stund är det fortfarande oklart om de nya reglerna innebär att bostadsrättsföreningen som fastighetsägare måste säkerställa att befintliga kvarnar monteras bort. Klart är däremot att det inte blir tillåtet för de enskilda medlemmarna att installera nya eller använda de befintliga matavfallskvarnar som är kopplade till avloppsnätet. Enskilda medlemmar har ju heller ingen möjlighet att koppla dem till en egen tank eller avskiljare. Styrelsen behöver upplysa sina medlemmar om detta.

Fortsatt användning av sådana avfallskvarnar kräver i regel att kommunen har beviljat dispens.

Hushållsavfall = kommunalt avfall

Alla fastighetsägare, det vill säga bostadsrättsföreningar, ska ha avtal med kommunen om hämtning av allt kommunalt avfall från sina fastigheter. Med kommunalt avfall menas skräp som kommer från hushållen, det som tidigare kallades hushållssopor eller restavfall. Det är sådant  som är brännbart, inte alltför tungt eller skrymmande och inga matrester, och som får kastas ”i de vanliga soporna”. Ansvaret för att samla in kommunalt avfall ligger alltså på kommunerna och lagen säger att det ska hanteras till självkostnadspris.

Kommunerna har även ansvar för insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall. Ansvaret regleras i miljöbalken, avfallsförordningen och den kommunala renhållningsordningen. När det gäller farligt avfall och grovavfall behövs inget avtal mellan fastighetsägare och kommun.

Förpackningsansvar – insamling och kostnad

Från 2024 tar kommunerna över insamlingen av förpackningar. Kommunerna får även ett utökat uppdrag så till vida att insamlingssystemen senast år 2027 ska ha byggts ut och ska finnas vid alla fastigheter, så kallad fastighetsnära insamling, för att öka insamlingsgraden.

Pappersförpackningar, plast, metall, kartonger (utom skrymmande kartonger) och glas, ska med andra ord samlas in nära hemmet. Kostnaden för detta ska betalas av producenterna. Den ersättning som en fastighetsägare ska få är tänkt att täcka kostnader för hämtning och kärl. Men det kan variera, bland annat beroende på det belopp som Naturvårdsverket årligen fastställer.

Kommunerna har ett stort mått av självbestämmande och hanteringen skiljer sig avsevärt åt från kommun till kommun. Läs därför på kommunens webbplats eller ta kontakt för att få klarhet i vad som gäller i er kommun.

Kommunerna väljer när de inför den fastighetsnära insamlingen, antingen år 2024, 2025 eller 2026.

Förberedelser och vissa kostnader

Beroende på i vilken takt den egna kommunen väljer att bygga ut sin insamling behöver alla fastighetsägare, däribland bostadsrättsföreningar, förbereda sina fastigheter för att hantera förpackningsinsamlingen av fraktionerna papper, kartong, plast, glas och metall. Främst handlar  det om utrymmet där de olika kärlen ska få plats.

Det kan förstås också innebära någon form av om- eller utbyggnad eller förändring på fastigheten som kräver bygglov. Trots att hämtningen blir kostnadsfri kommer alltså detta att hamna på föreningens nota, liksom rengöring av kärlen.

Anpassning av utrymmen och information

Befintliga miljörum och miljöhus kan komma att behöva anpassas för en bra arbetsmiljö, säkerhet och tillgänglighet. De bör vara låsbara och tillgängliga enbart för de boende. Självklart är det också viktigt med bra information, tydliga anslag och instruerande bilder.

Om ni har verksamheter i er fastighet är det viktigt att ta reda på hur lokalhyresgästen valt att hantera sitt förpackningsavfall. De verksamheter som har valt kommunal insamling och meddelat kommunen detta ska använda behållare och andra anordningar tillsammans med hushållen för avfallshanteringen. För de lokalhyresgäster som inte valt kommunal insamling har producenterna fortsatt ansvar att sköta förpackningsinsamlingen. Då behöver ni prata ihop er med  lokalhyresgästen om hur den ska ske med exempelvis uppställning av egna kärl. I praktiken kan separata utrymmen krävas.

Detta är bostadsrättsföreningens ansvar:

• Att det finns ett lämpligt utrymme och tillräckligt med behållare för avfallet och att dessa hålls rena.
• Att farligt avfall och elavfall inte blandas med annat avfall.
• Att farligt avfall från hushåll inte blandas med farligt avfall från verksamheter.
• Att avfall som kommunen ansvarar för inte blandas med annat avfall.
• Att informera de boende och eventuella lokalhyresgäster i fastigheten om hur de ska hantera sitt avfall, och var de kan lämna det, ifall det inte finns möjlighet att lämna vissa typer av avfall i anslutning till fastigheten.