Förråd

Det är vanligt att lägenheter har förråd även om det inte är en självklarhet. I äldre fastigheter förekommer inte sällan att lägenheterna också har ett matkällarförråd. Med vilken rätt förråden används skiftar dock och det är inte säkert att de formellt hör till en viss lägenhet.

Det finns inga regler i bostadsrättslagen om att bostadsrättshavare har rätt till förråd och inte heller om hur fördelning av förråd ska ske. Vid nyproduktion och ombyggnationer av bostadshus kan det dock finns byggregler som ställer vissa krav på förrådsutrymmen. Avgörande är om upplåtelseavtalen och föreningens lägenhetsförteckning innehåller uppgift om ifall förråd ingår i bostadsrätterna eller inte. I vissa fall hyrs extra förråd ut enligt separata hyresavtal mot ersättning och ibland lånas förråd ut utan kostnad. 

Förråd som ingår i bostadsrätterna

Eftersom rätten till liksom fördelningen av förråd inte är reglerad i bostadsrättslagen kan det finnas bostadsrätter som inte har några förråd alls, även om det är ovanligt. Det kan även finnas bostadsrätter med flera förråd. Allt beror på vad som anges i upplåtelseavtalen för respektive bostadsrätt. Dessa tecknas när lägenheterna upplåts med bostadsrätt första gången, ofta vid föreningens bildande, och avtalen är tänkta att gälla oförändrade i framtiden. Likvärdiga bostadsrätter kan ha fått olika andelstal beroende på just storleken på eller antalet förråd. (Andelstalet kan också påverkas av andra lägenhetskomplement som ingår i upplåtelsen.)

Ibland kan ett visst förråd vara angivet med nummer i upplåtelseavtalet och då gäller det förstås. I det fallet kan inte styrelsen utan vidare ändra fördelningen av förråd. När det står i upplåtelseavtalet att ett förråd ”hör ” till bostadsrätten, utan att det är numrerat eller på annat sätt lokaliserat, så är det osäkert vad som gäller rättsligt. Det skulle antagligen kunna innebära rätten till ett förråd men inte ett specifikt förråd. I det fallet beslutar styrelsen om fördelningen och då är det rimligt att sträva efter rättvisa i möjligaste mån.

När det gäller underhållsansvar av förråd som ingår i upplåtelsen står det ofta i stadgarna att bostadsrättshavarna har samma underhållsansvar för förråden som för lägenheterna. Ibland är det föreningen som har underhållsansvaret för förråden. Kontrollera era stadgar för att ta reda på vad som gäller i er förening.

Det förekommer att det i överlåtelseavtal mellan säljare och köpare anges att ett eller fler förråd ingår i bostadsrätten men detta har inte någon avgörande betydelse. Det är ju en överenskommelse mellan säljare och köpare och binder inte utan vidare föreningen.

Förråd som hyrs ut enligt hyresavtal mot ersättning

Vid uthyrning av förråd mot ersättning, till exempel när föreningen har tomma förråd och det finns boende som önskar hyra extra förråd, gäller hyreslagens regler för lokaler. Vi rekommenderar att föreningen tecknar skriftliga hyresavtal med hyresgästerna i dessa fall. Muntliga hyresavtal gäller visserligen men det blir svårare i efterhand att veta vad parterna avtalat om. Det kan vara bra att tydligt reglera i avtalet vad som gäller beträffande användningen av förrådet eftersom ett förråd som regel är avsett att enbart användas som förvaring. I avtalet kan även andra villkor tas med, exempelvis att det är förbjudet att förvara brandfarliga vätskor. Även i dessa fall beslutar styrelsen om fördelningen av förråden, kanske enligt ett visst kösystem.

Om föreningen vill säga upp ett förrådsavtal, antingen för att avtalet ska upphöra, alltså lämnas helt, eller för villkorsändring, till exempel en hyreshöjning, krävs en skriftlig uppsägning som ska delges hyresgästen. Det är stränga formkrav på uppsägningar så använd gärna en mall framtagen för ändamålet. Ni hittar blankett för detta under Mallar och blanketter eller här till höger.

För avtal som löper tills vidare eller på lång hyrestid, mer än nio månader, gäller alltid nio månaders uppsägningstid. Om avtalen löper på kortare hyrestid, till exempel tre månader med tre månaders förlängning, kan föreningen avtala om kortare uppsägningstid, exempelvis på en (1) månad. Det ger en flexibilitet som ofta passar bra för förrådsavtal.

Förråd som nyttjas utan ersättning

När det inte sägs något om förråd i upplåtelseavtalen, det vill säga när de egentligen inte ingår i bostadsrätter och inte heller ”hör” till dem, kan förråd ibland ändå få nyttjas av medlemmar som en allmän nyttjanderätt. Om det sker utan ersättning, alltså utan att någon hyra tas ut, är det en form av ”gratisupplåtelse”, så kallad benefik nyttjanderätt. Detta gäller oavsett om det finns ett skriftligt eller muntligt avtal. Ett sådant avtal kan alltid sägas upp att upphöra. Det ska ske skriftligt och då gäller avtalad uppsägningstid. Om det inte har avtalats om någon uppsägningstid gäller ”skälig uppsägningstid”. Enligt praxis gäller då åtminstone minst sex månader i förväg. I dessa fall beslutar styrelsen om fördelningen av förråden.

Medlem som lagt beslag på ett förråd utan lov

Ibland händer det att någon boende tar ett tomt förråd i anspråk utan lov. Vem som får hantera problemet beror på om det gäller ett förråd som ingår i bostadsrätten eller inte. Om förrådet ingår i bostadsrätten blir det bostadsrättshavaren själv som måste agera. I alla andra fall behöver styrelsen agera.

Om styrelsen vet vem som har tagit ett tomt förråd utan lov ska medlemmen skriftligt uppmanas att lämna det senast ett visst datum. Hjälper inte det får styrelsen vända sig till Kronofogden med en ansökan om så kallad särskild handräckning för att få hjälp att få tillbaka förrådet. Styrelsen får inte på eget bevåg bryta sig in i förrådet och flytta på egendom då det kan anses som ett brott.  

Om föreningen inte vet vem som har tagit ett tomt förråd utan lov blir det svårare. Det finns ju ingen att rikta krav eller ansökan mot. I bostadsrättslagen finns inga regler om hur styrelsen ska agera. Föreningen kan i stället gå ut med en allmän information till alla medlemmar om att förrådet ska tömmas ett visst senaste datum. Glöm då inte bort de hyresgäster eller medlemmar som för tillfället inte bor i huset. Informera samtidigt om vad som kommer att ske därefter, nämligen att förrådet kommer att öppnas och tömmas ett bestämt datum.

Det är alltid lämpligt att förvara beslagtagen egendom under en tid om minst sex månader och noga dokumentera vad som omhändertagits eller slängts, ifall någon kommer med anspråk i efterhand. Eftersom det alltid finns en risk att föreningen påstås ha gjort sig skyldig till brott i sådana fall är rekommendationen att ringa styrelserådgivningen eller kontakta en handläggande jurist innan några åtgärder vidtas.

Ordning och reda

Oavsett om förråden är upplåtna tillsammans med bostadsrätterna, uthyrda eller utlånade är det inte tillåtet för de boende att på eget bevåg byta förråd med varandra eftersom det då blir omöjligt för föreningen att hålla reda på vem som har vilket förråd.

Ett tips är att märka upp alla förråd med lägenhetsnummer för att underlätta ordning och reda. Förråd som inte är uppmärkta kan orsaka problem ifall någon boende använder fel förråd eller har lagt beslag på fler förråd än vad som är tillåtet. Det kan även skapa problem i samband med en eventuell avhysning från en lägenhet, alltså då Kronofogden ska se till att någon flyttar, och då även från det tillhörande förrådet.

En rekommendation är att tipsa nya medlemmar om att låsa sina förråd direkt eftersom risken ökar att någon tar fel förråd om det står förråd olåsta. Tomma och olåsta förråd riskerar också att bli avstjälpningsplatser för andras skräp.

Rev. 2026-02-18