Miljömålet som ger klirr i kassan

Det är stilla på Stenberg, luften sensommarhög och klar. Rasslande asplöv och något enstaka slag från golfbanan intill är det enda som bryter tystnaden. Klas Boman berättar att det just är lugnet som är det första en besökare brukar uppmärksamma med platsen.

Atmosfären var också det som fick honom att 1980 köpa gården som ligger strax utanför Hudiksvall – utan att ens titta på husen. I många år bodde han här med familjen och drev en  firma. Men när han i slutet av 2010-talet skulle gå i pension och avveckla bolaget väcktes frågan vad han och hans fru skulle göra ensamma med en massa hus på en jättetomt.

– Mitt arbete har tagit mig till stora delar av världen. Det innebär att jag har flugit allt för mycket, men resorna har samtidigt gett mig tid att fundera på att det är dags att betala tillbaka och hur det ska göras.

Sakta men säkert växte en tanke fram om att göra gården till en bostadsrättsförening. Sju nya  bostäder byggdes, de flesta integrerade med redan befintliga byggnader. Uthus, lador och bagarstugor. 

– Idén var att göra det hållbart på riktigt, utan några genvägar. Allt från materialval till energisystem. Målet var att bli självförsörjande och funka som inspirationskälla åt andra, säger Klas Boman.

Jag planerade att vi skulle ha så mycket solenergi som vi gjorde av med, men då måste man kunna lagra den.

Några färdiga och ekonomiskt försvarbara lösningar för ett sådant energisystem fanns dock inte. Brf Stenberg har med tiden därför utvecklats till ett så kallat living lab, en test- och innovationsmiljö i verkliga sammanhang.

– Jag planerade att vi skulle ha så mycket solenergi som vi gjorde av med, men då måste man kunna lagra den. Målen är två kan man säga; det ena är att minska CO2-påverkan och det andra är att få payback på investeringen. Vi har långt kvar till att bli självförsörjande, men det senare målet är enklare att nå.

Det som händer på Stenberg är att elbilar som är utrustade med V2G-teknik (vehicle to grid), det vill säga att de både kan skicka och ta emot ström, kopplats in i systemet.

– Den enklaste förklaringen är att bilbatteriet blir som en gummisnodd, eller buffert, för husets energi. Det kan ta bort effekttoppar och kringgå dyra höglasttimmar genom att tillsammans med en mjukvara optimera hur energin används i husets elsystem både framför och bakom mätaren, säger han.

Mjukvaran känner helt enkelt av om det för tillfället är mest lönsamt att ladda bilen, att skicka ut  och sälja el i nätet, eller låta det försörja huset med energi. Klas Boman berättar att detta även kan göras utan solceller, men att effekten med dem blir större eftersom också avgifterna för att flytta energin i nätet kapas när det kan göras bakom mätaren.

– För varje kilowatt du sparar minskar också din nätkostnad. Det är minst lika viktigt att inte köpa sin egen energi, utan att återvinna den.

Hur lönsamt kan det då bli?
Klas Boman tror att föreningen kommer att ha noll i energikostnad år 2026. Efter det hoppas han att det till och med ska börja generera inkomster.

– Är en elbil inkopplad som det går att skicka ström med, i båda riktningarna, visar beräkningarna att det skulle kunna generera cirka 150 kronor om dagen. Drar du bort tiden som du använder bilen blir det ändå runt 35 000 kronor om året.

I nuläget är systemet inte tillgängligt på marknaden och långt ifrån alla elbilar är utrustade med V2G-tekniken. På Stenberg har testen pågått i mindre än ett år, men snart ska ytterligare 200 pilotföreningar anslutas. För boende Elisabet Engelbrekts är det här en spännande resa.

– Det är ett komplext projekt med stor potential, men själv känner jag mest att jag bara åker med. Jag har bara en uppgift och det är att stoppa i laddaren när bilen är hemma. Det är enkelt och om det här blir något att tjäna pengar på så kan det också skynda på utvecklingen mot det miljövänliga, säger hon.