Arvoden för styrelsen och revisorer

Ett styrelseuppdrag i en bostadsrättsförening är i grunden en ideell arbetsinsats. Arbetet är dock både tidskrävande och ansvarsfullt. Därför bör stämman för att i någon mån visa sin uppskattning besluta om ersättning till styrelseledamöter och revisorer.

Hur stort arvodet ska vara avgör varje förening själv efter en skälighetsbedömning. Skälen som motiverar arvode varierar starkt mellan föreningarna. Vad som anses vara ett väl avvägt arvode i en förening behöver inte vara det i en annan och det saknas bestämmelser i lagstiftningen om styrelseledamöters och revisorers rätt till arvode för sina insatser för föreningen.

Stadgarna behöver enligt lag inte ta upp frågan men det är vanligt att det står omnämnt. Arvodet ska avse det kommande verksamhetsåret och inte ses som en "belöning" för redan utförda insatser. Observera att frågan om arvode kommer före frågan om val av ny styrelse på stämmans dagordning.

Den första frågan stämman behöver ta ställning till är om arvode ska utgå överhuvudtaget. Förtroendemannauppdrag i bostadsrättsföreningar bygger ju på att medlemmarna ställer upp ideellt. Styrelseledamöterna är själva medlemmar och har alltså nytta av de egna insatserna i föreningen. Arbetet är dock inte mindre tidskrävande eller ansvarsfullt för det. I de flesta fall utförs arbetet på fritiden och på privatlivets bekostnad.

Stora ekonomiska värden

Styrelsen förvaltar i allmänhet mycket stora ekonomiska värden för medlemmarnas räkning. Entreprenadupphandlingar, hyresgästförhandlingar, lån- och placeringsbeslut är bara några exempel på kvalificerade frågor som styrelsen ska lösa så att medlemmarnas ekonomiska intressen tas tillvara på bästa sätt.

Medlemmarna kan, genom att besluta om arvode, visa sin uppskattning och respekt för det ofta svåra och ansvarskrävande arbetet som styrelsen lägger ner.

Det bästa är om stämmobeslutet om arvode avser ett gemensamt belopp för hela styrelsen och att styrelsen själv fördelar detta mellan ledamöterna. Men det förutsätter att det är inskrivet i föreningens stadgar. Annars gäller enligt lagen om ekonomiska föreningar (7 kap 26 §) att föreningsstämman ska besluta om arvode och annan ersättning till var och en av styrelseledamöterna.

Arvodesfördelning?

Vanligast är sannolikt att tilldela ordföranden och ytterligare någon eller några personer, som kassör och sekreterare, större delen som ett fast arvode. Övriga ledamöter nöjer sig då med ett mindre belopp eller avstår helt till förmån för dem som utför det tyngsta arbetet. En annan modell är att arvodet utgår i form av rörligt sammanträdesarvode, vilket även gynnar närvaron på sammanträdena. Det kan kombineras med ett fast arvode. Ett tredje sätt är att timarvodera ledamöterna för den tid de lägger ner för föreningen oberoende av arbetsuppgifternas karaktär.

I stämmobeslutet bör framgå om arvodet är inklusive eller exklusive sociala avgifter. Arvodesbesluten kan även kopplas till ett index som till exempel prisbasbelopp. I så fall bör inte stämman besluta om arvodets storlek varje år utan endast besluta att arvodet ska utbetalas med samma belopp uppräknat med detta index.

Bostadsrätterna förordar ett fast arvode exklusive sociala kostnader som fördelas inom styrelsen efter var och ens arbetsuppgift. Lämpligen fördelas detta efter beslut i styrelsen i slutet av året då det står klart vilka som gjort större eller mindre insatser i styrelsen.

Skatter, avgifter med mera

Stämman beslutar, om inget annat sägs, om arvodet för styrelsens mandatperiod – från årsstämma till årsstämma.

Föreningen ska lämna uppgifter om arvodesutbetalning till Skatteverket på arbetsgivardeklarationen som är på individnivå. Arbetsgivardeklarationen ersätter den tidigare blanketten KU10. Arvodesutbetalningar som understiger 1000 kronor redovisas i fält 131 vilken inte är underlag för sociala avgifter.

Det enda skattefria sättet att sänka månads- eller kvartalsavgift med arvodet är genom så kallad självförvaltning – läs mer i faktabladet Självförvaltning.

Nivån?

Som redan nämnts varierar tradition och metoder mycket mellan olika föreningar. Förutom storleken på föreningen kan arvodesnivån även bero på hur mycket arbete det kommer att krävas under nästa period, till exempel kan föreningen stå inför ett större underhållsprojekt. Arvodet kan därför variera mellan olika verksamhetsår.

I mindre föreningar, där uppdragen kanske cirkulerar mer bland samtliga boende, kan det upplevas som att betala arvoden mest handlar om att byta pengar med varandra. I dessa föreningar kan det övervägas att i stället ha en gemensam årlig styrelsemiddag. Ett numera vanligt sätt att fastställa arvodet är att knyta det till gällande prisbasbeloppet som fastställs årligen.

 

Rev. maj 2021
Ladda ned PDF.

Mer som detta