Utöver en hemförsäkring behöver bostadsrättshavare även ett bostadsrättstillägg som omfattar sådant som tak och väggar. Detta är inte obligatoriskt, men det kan bli väldigt dyrt utan.

Bostadsrättstillägget omfattar de delar i lägenheten som du själv har ett underhållsansvar för.

– Exakt vad det är framgår av föreningens stadgar. Det brukar dock vara ytskiktet, underliggande tätskikt och den fasta inredningen. I grova drag det som du kan se och ta på, säger Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist.

– Tillägget är inte obligatoriskt enligt lag. Men det kan bli väldigt dyrt om du saknar det. Antingen kan du teckna bostadsrättsförsäkringen individuellt som ett tillägg till din hemförsäkring eller så kan föreningen teckna ett kollektivt bostadsrättstillägg.

– Fördelen med det sistnämnda är att föreningen då vet att alla medlemmar omfattas av försäkringen.

Enligt Peter Stark, på Konsumenternas försäkringsbyrå, kan det för den enskilde finnas nackdelar med ett kollektivt bostadsrättstillägg som då är en del av föreningens fastighetsförsäkring.

– Vi har sett att föreningar kan vara långsamma eller ovilliga att anmäla skadan till sitt försäkringsbolag för att inte riskera att åka på ökade kostnader i form av högre självrisker. Det kan även bli så att du, med kollektivt bostadsrättstillägg, inte kan gå vidare till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) vid en tvist om tolkningen av villkoren eftersom du inte själv har avtalat om försäkringen.

Kan man ha både och?
– Ja. Men för att undvika onödiga kostnader bör du jämföra vad de olika tilläggen ger och därefter ta ställning till om det är värt det, säger Peter Stark.

Det som bör jämföras är bland annat om försäkringarna gäller med fullvärde eller inte, om det ingår ersättning för läckande tät- och ytskikt samt maxbelopp för åldersavdrag. En kollektiv försäkring kan ha högre maxbelopp, vilket är sämre.