För att få en fungerande bostadsmarknad krävs politiska åtgärder. Bostadsminister Per Bolund, Miljöpartiet, står därför fast vid att de höjda amorteringskraven för bolånemarknaden är rätt väg att gå. – Vår vision är att alla ska kunna få det boende som de vill ha, säger Per Bolund till Din Bostadsrätt.

Larmrapporterna om bostadsmarknaden har duggat tätt den senaste tiden. Prisläget för ägda boenden har på flera håll i Sverige gått ner det senaste året, nybyggnationen av bostäder tvärbromsade under 2018 och många experter pekar på att amorteringskrav och kontantinsatskrav gör det svårare för såväl unga som låg- och medelinkomsttagare att komma in på bostadsmarknaden eller byta bostad.

Din Bostadsrätt träffade bostadsminister tillika nyblivna språkröret för MP, Per Bolund, för att fråga hur han ser på läget för bostadsmarknaden och sin egen roll som minister.

Ser du några problem med kreditrestriktionerna på bolånemarknaden?

– Många unga upplever nog att det har blivit svårare att låna så mycket som de behöver för att köpa sin drömlägenhet. Men det är värt att hålla i minnet att det finns stora risker att belåna sig så högt, både för hushållsekonomin och för samhällsekonomin i stort.

– Vi ser att de amorteringskrav som vi infört har givit den effekt som vi vill ha. Antalet unga låntagare som helhet har inte minskat, men man köper en bostad som är lite billigare än tidigare.

Konjunkturinstitutet menar i sin senaste rapport att kreditrestriktionerna är en bidragande orsak till att byggandet avstannat. Hur svarar du på det?

– Vi hade en amorteringskultur som var på väg åt helt fel håll, med amorteringsfria lån som spred sig väldigt snabbt på kreditmarknaden. Det finns folk som än i dag lever med effekterna av skulder som de drog på sig under krisen på 1990-talet, då vi hade en stark nedgång och bostadspriserna sjönk kraftigt. Nu har vi en sund amorteringskultur igen, och det tror jag är bra. Vill vi ha en hyfsat stabil nivå på byggandet gäller det att undvika de här snabba uppstigningarna och branta nedgångarna på marknaden.

Vi behöver ha en balans överlag på bostadsmarknaden. Att ensidigt gynna det ägda boendet blir inte bra.

Varför har vi inga åtgärder för att hjälpa unga in på bostadsmarknaden, likt det skattegynnade bosparandet i Norge?

– Vi behöver ha en balans överlag på bostadsmarknaden. Att ensidigt gynna det ägda boendet blir inte bra. Nu har vi ett investeringsstöd på plats som ger ett tydligt incitament till att bygga små hyreslägenheter till en rimlig hyra. Miljöpartiet tycker att det är rimligt att ge en större möjlighet för unga att komma in på marknaden med ett subventionerat sparande. Men det är en stor reform som kan bli ganska kostsam. Det behövs en helhet som håller ihop, både vad det gäller bostads- och finanspolitiken.

När kan en sådan åtgärd införas?

– Det skulle vara lämpligt att göra det i samband med den skatteöversyn vi har aviserat ska genomföras under den här mandatperioden. I den är bostadsmarknaden ett fokusområde.

Hur kommer de som redan äger sin bostad att påverkas?

– Det är för tidigt att säga hur en skattereform ska utformas. Den förra borgerliga regeringen tog bort fastighetsskatten och höjde reavinstskatten, vilket har lett till nya utmaningar på bostadsmarknaden som vi behöver hantera.

Vilka övriga åtgärder planerar ni att genomföra under mandatperioden?

– I januariavtalet finns det ett antal punkter som ska genomföras, till exempel fri hyressättning i nybyggnation. Investeringsstöden är en annan punkt. Vi gör också en stor regelöversyn på byggområdet, eftersom vi har en situation där regler staplats på varandra under många år. Vi ska också utveckla en klimatdeklaration, som kommer att ge tydliga incitament till dem som minskar sin miljöpåverkan när de bygger ett hus.

Om ränteavdraget tas bort menar till exempel SBAB att risken för ett stort prisfall på bostäder ökar. Hur ser du på det?

– Jag tycker det är ett feltänk att särskilja en enda åtgärd på det sättet. När vi gör större skatteförändringar gör vi av tradition det i ett större paket. Om man sänker skattestödet genom ränteavdraget får man i stället resurser som gör att man kan sänka andra skatter på annat håll. Det skulle också kunna leda till att behovet av kreditrestriktioner minskar. Men det är inte aktuellt att helt ta bort ränteavdraget, snarare att minska med någon procent varje år och göra det i en takt som hushållen klarar av.

Är det realistiskt att tro att partierna kommer överens om en skattereform som påverkar bostadspolitiken?

– Vi har en ny situation i svensk politik med fyra partier i mitten som tillsammans kan utforma regler som per definition kan bli långsiktiga. Vi har en stor möjlighet att ta ett steg framåt och bli av med gamla låsningar. Tyvärr är bostadspolitiken ett område där vi har drabbats ganska mycket av politisk prestige, med käpphästrytteri och inte så mycket konstruktiv dialog. Det tror jag vi alla har förlorat på.

Vi ser också att personer med medelinkomster inte har råd att köpa en bostad, till exempel efter en skilsmässa. Hur ska ni få bukt med den ojämlikhet som amorteringskraven kan bidra till?

– Det finns alltid svåra situationer som kan drabba en familj, särskilt om man har en utsatt ekonomi med till exempel höga lån. Vi har tagit höjd för att det ska finnas en flexibilitet i systemet. Det finns därför möjlighet att göra undantag från båda amorteringskraven. Men det är en fråga för bankerna.

Det är inga populära reformer och åtgärder som ni nu pratar om. Hur ska ni kunna vinna val med den här politiken?

– Vi vinner ingenting på att elda på marknaden genom att montera ner alla krav på en sund amorteringskultur. Jag har inte glömt 1990-talskrisen då bostadsbyggandet sjönk med 80 procent på bara några månader, låt oss i stället göra vad vi kan för att undvika att hamna i den situationen igen. Det kommer att komma kärvare tider, då måste vi vara väl rustade för att möta dem.