Att införa trivselregler är ett enkelt sätt att skapa lugn och trygghet i föreningen. Om reglerna är beslutade på en föreningsstämma vilar de på en bred, demokratisk grund vilket förhoppningsvis gör att fler följer dem.

Regler är nödvändiga för trivseln när man bor nära varandra i en bostadsrättsförening. En medlem i en bostadsrättsförening har inte bara rätten att bo i sin bostad i föreningens hus utan har också skyldigheter mot föreningen och övriga medlemmar. Därför är alla i princip skyldiga att rätta sig efter de trivselregler föreningen har beslutat om. Syftet med dem är att skapa en gemensam plattform som grannarna är överens om. Då minskar det även risken för konflikter.

Inte för luddigt skrivna

Håll trivselreglerna rimliga och allmängiltiga så att de flesta kan förstå varför de finns. Skriv dem så att alla kan förstå vad som menas med en viss regel, exempelvis för rökning eller grillning som kan upplevas störande. Var inte heller för strikt eller omfattande när trivselreglerna skrivs.

Ibland skriver föreningar att medlemmarna ska lita på sitt sunda förnuft. Men sunt förnuft kan innebära olika saker. Om föreningen ändå gör det, är det upp till styrelsen att bedöma vad som anses vara sunt förnuft och inte. Därför är det bra att enas kring trivselregler, vad som ska gälla i just den egna föreningen.

Måste vara lagenliga

Reglerna får inte vara av rent godtycklig karaktär utan måste alltid ha ett verkligt föreningsintresse. Dessutom ska reglerna vara förenliga med vad som anses gälla på orten enligt bostadsrättslagen. Till exempel kan inte föreningen hur som helst besluta att de boende inte får röka i sina lägenheter eller på sina balkonger.

Om reglerna inte följs

Det som står i trivselreglerna kan komma att få betydelse i en rättegång. Om någon medlem inte följer trivselreglerna behöver till sist styrelsen agera. Det första steget är då att styrelsen skickar en varningsskrivelse till den boende, en rättelseanmaning. Om den boende fortsätter bryta mot trivselreglerna, till exempel genom att fortsätta bygga ut altanen på den gemensamma marken, kan styrelsen vända sig till Kronofogden och ansöka om särskild handräckning.

Då hjälper Kronofogden till med att, som i det här exemplet, ta bort den del av altanen som expanderat in på det gemensamma utrymmet. Den boende kan också i extrema fall förlora rätten att bo kvar. För att föreningen ska kunna ta ärendet vidare till uppsägning krävs dock att orsaken till uppsägningen inte är ringa, det vill säga har liten betydelse, vilket gör det nästan omöjligt att säga upp någon om den bryter mot trivselreglerna.

Besluta om trivselreglerna på en stämma

Det är lämpligt, men inte nödvändigt, att trivselregler beslutas av föreningsstämman. Detta för att så många som möjligt ska följa reglerna. Formellt sett är dock styrelsen ansvarig för trivselfrågor och kan själv fatta beslut om hur reglerna ska utformas och tillämpas. En fördel med det senare alternativet är att reglerna kan ändras utan ett nytt stämmobeslut.

Information om rutiner

Trivselreglerna kan också innehålla en del administrativa föreskrifter, till exempel rutinerna vid andrahandsuthyrning och ändringsarbeten i lägenheterna.

Håll reglerna tillgängliga och uppdaterade

Självklart är det viktigt att trivselreglerna är tillgängliga för alla medlemmar. Om en webbplats finns, lägg upp dem där. Påminn medlemmarna med jämna mellanrum om var de finns att läsa och lämna ut dem så snart nya bostadsrättshavare flyttat in i föreningen.

Håll trivselreglerna levande till exempel genom att då och då gå igenom dem och anpassa dem efter föreningens nuvarande situation.