Därför behövs trivselregler i föreningen
Trivsel- eller ordningsreglerna i bostadsrättsföreningar finns för att göra det tydligt för medlemmarna vad som gäller i boendet – både i de egna lägenheterna och i gemensamma utrymmen. Men vad skiljer dessa från reglerna i stadgarna? Och vad händer om vissa medlemmar inte följer dem?
En bostadsrättsförening styrs bland annat av bostadsrättslagen, lagen om ekonomiska föreningar, föreningens stadgar och eventuella trivsel- eller ordningsregler. Det finns alltså inget i lag som säger att en bostadsrättsförening måste ha trivselregler.
Att införa trivselregler, en gemensam plattform som grannarna är överens om, är dock ett enkelt sätt att skapa förutsättningar för en lugnare och tryggare förening.
Skillnad stadgeregler och trivselregler
Vi får ofta frågor i vår rådgivning såsom: kan vi skriva in i våra stadgar att det inte är tillåtet att använda gasolgrill på balkongen? Svaret på den frågan är att det inte hör hemma i stadgarna utan är lämpligare att ta upp i trivselreglerna. Främst för att det inte är självklart att en sådan bestämmelse skulle vara bindande vid en rättslig process även om den skrevs in i stadgarna.
Stadgarna och trivselreglerna skiljer sig åt i sin karaktär och rättsliga status. Stadgarna är föreningens grundläggande, juridiskt bindande regler. Trivselreglerna är mer konkreta och detaljerade anvisningar om hur medlemmarna bör leva och agera i föreningen, ofta rörande gemensamma utrymmen, buller, husdjur med mera.
Syftet är att skapa en trevlig boendemiljö för alla. Till skillnad mot trivselreglerna måste en förening ha stadgar vilka ska registreras hos Bolagsverket.
Vem beslutar om trivselreglerna?
Även om det inte är nödvändigt är det ändå mest lämpligt att trivselregler beslutas av föreningsstämman. Detta för att så många som möjligt ska följa reglerna. Formellt sett är dock styrelsen ansvarig för trivselfrågor och kan själv fatta beslut om hur reglerna ska utformas och tillämpas.
En fördel med det är att reglerna kan ändras utan ett nytt stämmobeslut. Oavsett vilket är det bra att informera om trivselreglerna vid en föreningsstämma eller ett medlemsmöte för att öka acceptansen.
Vad händer om reglerna inte följs?
En medlem i en bostadsrättsförening har inte bara rätten att bo i sin bostad i föreningens hus utan har också skyldigheter mot föreningen och övriga medlemmar. Därför måste alla i princip rätta sig efter de trivselregler som föreningen har beslutat om. Om alla, eller majoriteten, är överens om dem minskar även risken för konflikter.
Även om trivsel- eller ordningsregler inte är juridiskt bindande på samma sätt som stadgar, kan det leda till åtgärder från styrelsen om de inte följs och det som står i trivselreglerna kan komma att få betydelse i en rättslig process.
Om en medlem ignorerar trivselreglerna kan det ses som att denne inte iakttar sundhet, ordning och gott skick som det står i lagen. Det kan till exempel handla om renovering sena kvällar och nätter, otillåten grillning på balkongen, busringning på dörrarna eller husdjur som förorenar på en gemensam gård. Trots att sådana störningar inte anses vara störningar i boendet i lagens mening, se här intill, kan dessa ändå i slutänden leda till att medlemmen sägs upp och tvingas flytta. Då handlar det om att störningarna är upprepade och i en sådan omfattning att de inte kan accepteras. Dessutom att medlemmen inte rättat sig trots flertalet tillsägelser.
Så bör styrelsen agera
Försök alltid att lösa problemet direkt genom att prata med den som stör eller be de grannar som blir störda göra det. Om det inte fungerar behöver den som störs dokumentera störningarna. Använd Bostadsrätternas mall, störningsschema, och skriv ner när och hur störningarna sker för att ha bevis om det behövs.
Därefter bör styrelsen skicka en varningsskrivelse till den boende, enrättelseanmaning. Om den boende fortsätter bryta mot trivselreglerna, kan det bli fråga om att gå vidare med en uppsägning. Den boende kan då, även om det hör till extremfallen, förlora rätten att bo kvar.
Rådet är att anlita en jurist om det blir aktuellt att gå vidare med en uppsägning. För att föreningen ska kunna ta ärendet vidare till uppsägning krävs dock att orsaken till uppsägningen inte är ringa, det vill säga inte har liten betydelse.
Tänk på att:
Reglerna ska vara lagenliga, får inte vara rent godtyckliga utan måste alltid ha ett verkligt föreningsintresse. Dessutom ska reglerna överensstämma med vad som anses gälla på orten enligt bostadsrättslagen. Till exempel kan inte föreningen hur som helst besluta att de boende inte får röka i sina lägenheter eller på sina balkonger.
