Experten:

Svårt bevisa föreningens skuld till sprickor och sättningar i bostaden

För att en medlem ska få månadsavgiften reducerad krävs att denne kan bevisa att föreningen missat viktigt underhåll eller orsakat så stora problem att det inte går att bo i lägenheten. Och det är svårt. Det visar en ny dom från hovrätten.

En bostadsrättshavare i en förening i norra Sverige hade fått problem med lutande golv, sprickor i väggar, golv och kakel samt inträngande vatten i sin lägenhet efter att grannen under tagit bort en bärande vägg. Enligt medlemmen var grannens renovering inte gjord på ett fackmannamässigt sätt och eftersom föreningen tillåtit ändringen ansåg denne att föreningen hade orsakat problemen. Därför begärde bostadsrättshavaren en reducering av månadsavgiften, vilket föreningen inte gick med på. Medlemmen tog då ärendet till tingsrätten.

För att en bostadsrättshavare ska ha rätt till nedsättning av månadsavgiften krävs det enligt bostadsrättslagen att det som kallas hinder och men har uppstått i nyttjanderätten – antingen genom att föreningen inte utfört nödvändiga reparationer i fastigheten eller varit vållande, alltså orsakat problemen. Uttrycket hinder och men innebär att innehavaren inte fullt ut kan använda sin lägenhet som det är tänkt, det vill säga bo i den.

– Föreningen motsatte sig att de skulle vara ansvariga för felen och invände i sin tur att medlemmen inte gjort några som helst invändiga förbättringar i sin lägenhet sedan inflyttningen på 1980-talet. Skicket i lägenheten var med andra ord eftersatt i ett gammalt hus där man får räkna med att det rör sig, förklarar Tove Lindau, jurist och styrelserådgivare på Bostadsrätterna.

När tingsrätten prövade saken konstaterades att föreningen varken kunde anses skyldig till att inte ha underhållit fastigheten eller varit vållande till att medlemmen inte kunde använda sin lägenhet så som tänkt. Rättens dom överklagades till hovrätten som helt nyligen avgjorde frågan genom att slå fast tingsrättens dom.

– Det blir svårt för en medlem att bevisa att föreningen faktiskt orsakat problemen – i det här fallet sprickor, sättningar med mera, och det är ju en förutsättning för att få nedsättning av månadsavgiften, kommenterar Tove Lindau.

– Även om både tingsrätten och hovrätten kunde konstatera sprickor, att golv lutade och att det troligen berodde på att grannen under tagit bort en vägg så är det inte tillräckligt. Huset stod stabilt och föreningen hade aktivt arbetat med att försöka lösa läckaget från yttertaket. Därmed kunde den inte anses försumlig. Lägenheten var därför fullt brukbar och skadorna ytskiktsskador som medlemmen själv får stå för, säger Tove Lindau avslutningsvis.

Tove Lindau
Styrelserådgivare och jurist

Relaterade artiklar

Se fler artiklar

Relaterade ämnen

  • Begreppet trygghet står för olika saker för var och en och ett tryggt boende skapas på många olika sätt. Det är också mycket som påverkar hur boendemiljön upplevs. Styrelsen har dock ett ansvar för att skapa ett säkert boende i föreningen.

Se alla ämnen

Relaterade kurser

  • Kurs

    Trygg miljö i föreningen

    Du ska efter kursen ha fått praktiska råd och konkreta tips på hur styrelsen kan arbeta med säkerhets- och trygghetsfrågor för att ge medlemmarna ett tryggt boende.

  • Kurs

    Föreningens ansvar för egenkontroll

    Det är viktigt att förstå vad ett egenkontrollsystem bör innehålla och hur det kan byggas upp. På kursen pratar vi om hur du kan skapa rutiner för att ha kontroll på fastigheten.

  • Kurs

    Ökad trygghet genom Grannsamverkan

    Grannsamverkan ökar tryggheten, minskar brottsligheten och fungerar lika bra, om inte bättre, i flerbostadshus som i villa. Fördelen med att driva Grannsamverkan i en bostadsrättsförening är att det redan finns en organisation och befintliga kontakter. Detta underlättar arbetet med att få i gång och upprätthålla grannsamverkan.

Se fler kurser