Korv, kaffe och ett hej – så boostar ni trivseln

En lapp i porten om gårdsfika. Enkel korvgrillning efter städdagen. Eller en granne som knackar på och hälsar dig välkommen när du just har flyttat in. Små saker – men sådant som märks tydligt i vardagen.

– Det är ofta de enkla initiativen som gör störst skillnad för hur det känns att bo i en bostadsrättsförening, säger Tove Lindau, styrelserådgivare på Bostadsrätterna.

Trivsel och gemenskap i huset betyder mycket för många, inte minst för hur tryggt och enkelt vardagen fungerar.

– Styrelsen har ett stort ansvar att sätta ramarna, men trivsel och engagemang formas i praktiken av dem som bor där.

Tove Lindau uppmanar den som har en idé om ett evenemang eller en gemensam aktivitet att kontakta styrelsen. Ledamöterna brukar som regel vara mycket öppna för idéer, konstaterar hon.

– De vet ju också om det finns andra medlemmar med liknande idéer och kan svara på när ett visst evenemang skulle passa bäst. Det går också att höra av sig även om du inte har något eget förslag, tipsar hon.

– Då kan ju styrelsen berätta vad som är på gång och vilka arbetsgrupper som du kan engagera
dig i.

Samtidigt har Tove Lindau erfarenhet av att en del bostadsrättshavare tvekar inför att engagera sig eftersom de är rädda för att det ska ta för mycket tid eller bli ett ansvar som är svårt att ta sig ur. Men enligt henne är den oron ofta obefogad.

– Engagemang i en bostadsrättsförening behöver varken vara krångligt eller tidskrävande. Det finns inga uppdrag som binder en på något sätt. Om du märker att livssituationen förändras eller att tiden inte räcker, då kan du alltid kliva av, säger hon. 

För styrelsens del är det också viktigt att sänka tröskeln för engagemang genom att skapa roller som är tydliga, avgränsade och nära vardagen, menar Tove Lindau. Ett exempel som blivit allt vanligare är husvärdar – personer som fungerar som ett lokalt ansikte i sitt hus eller sin uppgång.

När det gäller gemensamma aktiviteter är det ofta de enkla idéerna som ger störst effekt. Det kan handla om att ordna ett planteringsmingel eller skapa en gårdsloppis där grannar får anledning att stanna kvar en stund extra. Ibland uppstår initiativen nästan av sig själva.

– I en förening skickade boende ut ett mejl och berättade att de skulle tända eldkorgar och skåla in nyåret tillsammans. Alla som var hemma var välkomna. Det blev väldigt uppskattat och kostade nästan ingenting, berättar Tove Lindau.

Ett annat tillfälle där gemenskapen kan stärkas är årsstämman – något som för många annars upplevs som en formalitet snarare än en mötesplats.

– I riktigt stora föreningar är det inte ovanligt att bara 10 procent av medlemmarna kommer. Men de föreningar som har jobbat med inramningen ser ofta ett mycket högre deltagande.

Det kan handla om så enkla saker som att välja en trivsam lokal eller att erbjuda ett kort inslag före stämman.

– Bara en kvart med någon som berättar om till exempel brandsäkerhet, försäkringar eller balkongodling kan göra att fler känner att det är värt att komma, säger Tove Lindau.

Mat och dryck brukar också vara ett säkert kort när det gäller att få folk att både komma och stanna lite längre på en årsstämma.

– Det behöver inte vara en komplett buffé – även om det i och för sig lär locka många. En god kopp kaffe och en bra bulle kan räcka väldigt långt, säger Tove Lindau.