Ombyggnation utanför lägenhet
Detta ämne nås även via: Ändring utanför lägenhet och Bygga om utanför lägenhet
En bostadsrättshavare får i princip inte göra några ändringar utanför sin bostad utan styrelsens tillstånd. Det gäller även marken om inte den ingår i bostadsrätten. I vissa fall krävs också tillstånd av stämman.
Huvudregeln är att en bostadsrättshavare inte får göra några ändringar utanför sin lägenhet utan styrelsens tillstånd. De delar av huset som finns utanför lägenheten bestämmer föreningen över. Detsamma gäller i princip föreningens mark.
Om en bostadsrättshavare vill göra en förändring eller utföra någon åtgärd som påverkar huset eller marken utanför lägenheten krävs föreningsstämmans tillstånd. En bostadsrättshavare får alltså till exempel inte ta upp ett nytt fönster i fasaden eller anlägga en uteplats på föreningens mark utan tillstånd av stämman.
Markiser, paraboler med mera
Även mindre åtgärder som inglasning av balkong eller att sätta upp en markis på fasaden kräver tillstånd. Medlemmar som vill sätta upp en markis eller parabolantenn ska ansöka om tillstånd för detta hos styrelsen eftersom föreningen som fastighetsägare är ansvarig för det yttre av fastigheten som till exempel balkongerna och fasaden. Ett sådant tillstånd kan också villkoras.
Om styrelsen ändå vill tillåta åtgärden måste styrelsen försäkra sig om att markisen eller parabolantennen sätts upp på ett fackmannamässigt sätt. Om en bristfälligt uppsatt markis eller antenn skulle falla ned och skada någon person eller någons egendom riskerar föreningen skadestånd.
Underhåll och regler
Det är viktigt att det finns regler i stadgarna som säger att det är medlemmen som ansvarar för underhåll och nedmontering av markisen om föreningen har behov av att komma åt fasaden för att utföra underhållsåtgärder. Mer detaljerade regler om exempelvis form och färg eller specifik tillverkare kan tas in i föreningens trivselregler alternativt i ett separat avtal med medlemmen.
Om en bostadsrättshavare har satt upp en markis på föreningens fasad utan tillstånd och vägrar ta ned den kan föreningen vända sig till Kronofogden och begära särskild handräckning för borttagandet.
Om marken ingår i bostadsrätten
Det kan vara så i exempelvis en radhusförening att inte bara lägenheterna utan även marken utanför dem upplåtits med bostadsrätt, alltså ingår i bostadsrätten. Om marken är upplåten med bostadsrätt är den rent juridiskt en del av lägenheten och bostadsrättshavaren har då en större frihet att besluta över hur marken ska användas och därigenom vilka ändringar som kan göras. Det rättsliga läget är något oklart när medlemmen vill göra ändringar på sådan mark, men eftersom marken anses vara en del av lägenheten är det sannolikt regelverket vid ombyggnation i lägenheten som gäller.
En rimlig utgångspunkt är då att föreningen får ta ställning till om åtgärden eller ändringen är av väsentlig betydelse, som det heter. Om den är det blir nästa fråga ifall ändringen är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen vilket är en förutsättning för att föreningen ska kunna säga nej. Ett annat viktigt ställningstagande är ifall åtgärden påverkar en annan grannes lägenhet negativt. Det kan exempelvis handla om skymd utsikt. Då krävs att grannen lämnar sitt samtycke till ändringen eller att föreningen röstar om saken på en stämma där minst 2/3 av de röstande röstar ja, och att hyresnämnden också godkänner beslutet.
Stadgarna kan avgöra
Stadgarna kan också påverka vad medlemmarna får göra och inte. Generellt får en medlem inte ändra på sådant som föreningen enligt stadgarna ansvarar för.