Numera är det vanligt att föräldrar hjälper sina barn med kontantinsats och banklån. Detta förutsätter oftast ett delat ägande av bostadsrätten, vilket numera accepteras av många bostadsrättsföreningar.

Bostadsrättsföreningen kan enligt lag säga nej till delat ägande, dock inte mellan makar, registrerade partner eller sambor eller om det skulle stå något annat i stadgarna. Skälet till att neka medlemskapet är att den delägande föräldern inte tänker bosätta sig i lägenheten. Men ett delat ägande i det här läget är positivt, med ytterst få negativa konsekvenser för föreningen.

Ägarandelen är inte väsentlig

Vid ett delat ägande står ofta föräldrarna för 80–90 procent och barnet för resten. Fördelningen av ägandet bestämmer parterna om själva och har ingen betydelse för föreningen. Medlemskapet är odelbart och alla som står på överlåtelsehandlingen är fullvärdiga medlemmar. De har samma rättigheter och skyldigheter enligt lag och stadgar, vilket betyder att de är solidariskt ansvariga för att till exempel månadsavgifterna betalas i rätt tid. Äger flera en bostadsrätt har de bara en röst tillsammans på en föreningsstämma. Kan de inte enas om hur de ska rösta får de avstå. Om en av två delägare närvarar på stämman behöver hen inte visa fullmakt från den andre för att få rösta.

Om föreningen säger nej

Om föreningen nekar delat ägande är alternativet att föräldrarna ensamma köper bostadsrätten och sedan ansöker om att få hyra ut den i andra hand till sitt barn, en ansökan som bör godtas då uthyrning till närstående utgör skäl. Då kommer föreningen kanske varje år att få ansökan om andrahandsuthyrning på sitt bord och troligen ett sämre engagemang från den unga boende i föreningen.

Rätt att få kallelse med post

En liten nackdel med ett delat ägande ur föreningens perspektiv kan vara att varje delägare, om de begär det, har rätt att få kallelser till stämmorna sig tillsända med post, men om möjligheten att skicka kallelsen via e-post skrivits in i stadgarna gör det även den omständigheten enklare.