Vanskligt att neka medlemskap med misstanke om spekulationsköp som skäl
En bostadsrättsköpare hade under kort tid köpt, renoverat och sålt två lägenheter i samma bostadsrättsförening. När personen ännu en gång ville köpa ytterligare en lägenhet valde föreningen att neka medlemskap då man misstänkte spekulationsköp. Men medlemskapet beviljades av hyresnämnden och slogs nyligen fast av hovrätten.
Enligt bostadsrättslagen ska den som en bostadsrätt sålts till inte nekas medlemskap i föreningen om stadgevillkoren för medlemskap är uppfyllda och föreningen ”skäligen bör godta” köparen som bostadsrättshavare. Om en köpares enda avsikt med köpet är att sälja bostadsrätten vidare anses det vara ett godtagbart skäl att neka medlemskap. Det är bostadsrättsföreningen som har bevisbördan för att ett köp har gjorts i spekulativt syfte.
I bostadsrättsföreningen i södra Sverige köpte en person en bostadsrätt och ansökte om medlemskap. Men eftersom denne tidigare hade köpt två lägenheter efter varandra i föreningen, som därefter renoverats och sedan sålts, misstänkte styrelsen spekulationsköp och nekade medlemskap.
Köparen vände sig då till hyresnämnden för att få saken prövad. I hyresnämnden hävdade denne att hen bott i båda de tidigare lägenheterna. Tanken var nu att bo i den tredje lägenheten med sin maka som denne nyligen gift sig med utomlands. Köparen planerar inte att renovera
lägenheten och sedan sälja den vidare.
Föreningen å sin sida menade att personen inte hade för avsikt att använda lägenheten som sin permanenta bostad och framhöll att denne på kort tid köpt och renoverat två lägenheter som sedan sålts med vinst. Personen, hävdade föreningen, hade inte bott i lägenheterna men hade gjort rördragningar i köket utan tillstånd som dessutom orsakat en vattenskada.
– Hyresnämnden kom fram till att det inte var bevisat att personen inte tänkt bo i lägenheten och att hen alltså hade köpt lägenheten i spekulativt syfte. Köparen beviljades därför medlemskap, berättar Anneli Cederschiöld, jurist och styrelserådgivare på Bostadsrätterna.
Bostadsrättsföreningen överklagade då till hovrätten som inte hade någon annan uppfattning och föreningen får därmed stå för sina rättegångskostnader.
– Generellt är det väldigt svårt att bevisa spekulationsköp. Flera andra fall har också visat att det kan stå föreningen dyrt ifall säljaren exempelvis måste sälja bostadsrätten igen och då får sämre betalt eller om nekandet orsakar försenad inflyttning. Styrelseledamöterna kan då bli personligt skadeståndsskyldiga, förklarar Anneli Cederschiöld.
Styrelserådgivare, jurist
