Dom om nekat medlemskap för strikt

Våren 2017 sålde en medlem sin lägenhet i en bostadsrättsförening i Mellansverige. Men när köparen ansökte om medlemskap nekade styrelsen detta med motiveringen att den bedömt att bostadsrättslägenheten inte skulle användas för boende. Köparen tog då ärendet till hyresnämnden för prövning samtidigt som säljaren skickade en skrivelse till samtliga ledamöter i styrelsen om skadeståndskrav. Styrelsens beslut innebar, enligt säljaren, stor risk för skada som styrelsen skulle bli ansvarig för.

I hyresnämnden fick den nya medlemmen rätt eftersom nämnden ansåg att de villkor för medlemskap som står i föreningens stadgar var uppfyllda. Efter beslutet skickade säljaren ytterligare en skrivelse om krav till styrelsen. Styrelsen vidhöll att den inte var skadeståndsskyldig och bestred kravet. Säljaren gick då vidare med ärendet till tingsrätten.

Styrelsens beslut att neka medlemskap ledde till att tillträdet för lägenheten sköts fram i ett år och fyra månader vilket i sin tur orsakade dubbla boendekostnader under cirka ett år av den tiden för säljaren. Till detta kom också kostnader för att ta nya lån.

Styrelseledamöterna hävdade i tingsrätten att de hade goda grunder för sitt nekande bland annat för att de vid en undersökning fått uppgifter från köparens nuvarande bostadsrättsförening att denne inte hade för avsikt att flytta.

– Domen visar hur svårt det är för föreningar att neka medlemskap med bosättningskravet i stadgarna som grund. Inte sällan har styrelsen bara att förhålla sig till vad som påstås av köparen. I det här fallet talade vissa omständigheter för att köparen inte tänkte bosätta sig i bostadsrätten. Men de var till stor del kopplade till köparens far som sedan tidigare var lokalhyresgäst i föreningen och dessutom låg i tvist med den, kommenterar Rikard Wahlstrand, jurist och styrelserådgivare på Bostadsrätterna.

Tingsrätten ansåg att utredningen som styrelsen grundat sitt beslut på var bristfällig och att beslutet att neka medlemskap stått i strid med bostadsrättslagen och bostadsrättsföreningens stadgar. Likaså att styrelsen agerat oaktsamt.

De tre styrelseledamöterna dömdes att solidariskt betala den säljande medlemmen drygt 110 000 kronor samt dennes rättegångskostnader på drygt 245 000 kronor jämte ränta.

– Domstolen resonerar nästan som om styrelser har ett strikt skadeståndsansvar vid medlemskapsprövningar vilket inte är fallet. Med detta synsätt löper bostadsrättsföreningar en stor risk för skadestånd enbart på den grunden att hyresnämnden i stället beslutar att godkänna medlemskapet. Det bör krävas ett större mått av oaktsamhet, framhåller Rikard Wahlstrand.

Ledamöterna har också ansökt om prövningstillstånd i hovrätten.