Effekttariffer kan bli dyrt om föreningen inte ser över sina effekttoppar

Energimarknadsinspektionen, Ei, har tagit fram föreskrifter som reglerar införandet av effekttariffer. Huvudsyftet är att använda vårt elnät smartare när samhället blir alltmer elektrifierat. När människor vill få el samtidigt, till exempel då många kommer hem från sina 9-till-5-jobb, skapas så kallade effekttoppar i flerbostadshus.

Genom att införa effekttariffer vill Ei skapa incitament för elkunderna att bidra till att jämna ut topparna så att elnätet används mer effektivt.

– Ett sätt är att sprida elanvändningen över dygnet. Exempelvis genom att inte ladda elbilen samtidigt som man förbrukar el för flera andra gemensamma funktioner i föreningen, såsom tvättstuga och uppvärmning. I stället kan det vara bättre att ladda elbilen på natten när elanvändningen i övrigt är låg, förklarar Nicklas Pettersson, styrelserådgivare i teknik och miljö. 

Effekttariffer innebär alltså att elnätsavgiften inte bara baseras på hur mycket el som används utan även på när och hur mycket el som används samtidigt. Det är effekttopparna, det vill säga
tillfällen med hög samtidig förbrukning, som avgör avgiften.

Den nya prismodellen påverkar inte elhandelsavtalet utan gäller endast elnätsavgiften.

Vad  bestämmer hur mycket vi får betala?
– Det ser lite olika ut. Vanligtvis är det den genomsnittliga effekt som mäts upp under en timme, timmedeleffekten. Ibland används den högsta uppmätta timmedeleffekten och ibland används ett medelvärde, ofta snittet av de tre högsta topparna under månaden. 

Eftersom det initialt kan komma att bli dyrare att använda energikrävande utrustning samtidigt kan det vara klokt att se över när föreningen har sina effekttoppar och ta reda på hur tariffen ser ut.

För föreningar med gemensam el, där alla medlemmars hushållsel läggs ihop och blir en dela av fastighetselen, kan det vara särskilt utmanande.

– För dessa föreningar kan det ställa högre krav på systemet för individuell mätning och debitering för att kunna separera effekttopparna. Men även i planeringen för den förening som står inför att exempelvis upphandla laddstolpar, menar Nicklas Pettersson.

Till exempel kan föreningen behöva installera laddboxar med smart styrning och lastbalansering, som automatiskt jämnar ut elanvändningen i föreningen över tid.

– På sikt kommer dock troligen elbilar att vara en del av lösningen när dessa kan leverera tillbaka el in i systemet vid höga effekttoppar. Det kräver dock teknik som fortfarande är under utveckling, framhåller Nicklas Pettersson.

Läs mer i Din bostadsrätt nr 3/25 om hur elbilar som är utrustade med så kallad V2G-teknik (vehicle to grid) kommer att kunna både ta emot och skicka ström.