Ibland blir det aktuellt med en omröstning på föreningsstämman. Då är det viktigt att styrelsen vet hur röstningen bör gå till och vem som får rösta. Annars kan beslutet rivas upp i efterhand. Här svarar vi på frågor om reglerna kring röstning på stämman.

Många av punkterna på föreningsstämmans  dagordning är ren formalia som i princip bara klubbas igenom. Andra punkter behöver medlemmarna diskutera och så småningom rösta om. Men vilka får egentligen närvara, yttra sig och rösta på stämman, och hur går det till?

Huvudregeln är att varje medlem i bostadsrättsföreningen har en röst och om flera medlemmar äger bostadsrätten tillsammans har de ändå bara en röst. När medlemmarna anländer till stämman prickas de av mot medlemsförteckningen.

Vad är röstlängd och vem får rösta?

En röstlängd är en förteckning över alla medlemmar som får rösta. Efter att stämman har öppnats är det klokt, men är inget krav, att en sådan upprättas. En röstlängd behöver upprättas först vid en omröstning. Enklast är att utgå från föreningens medlemsförteckning som användes vid avprickningen då  medlemmarna anlände eller med ett upprop. Röstlängden bifogas sedan till stämmoprotokollet.

Det är en god idé att, ifall två eller flera medlemmar har en gemensam röst, notera i röstlängden vem av dem som ska lägga den faktiska rösten. Det är upp till dem själva att avgöra vem det ska vara. Kan delägarna inte komma överens om det får de helt enkelt avstå från att rösta eftersom det inte finns några delade röster. Om bara en av flera delägare kommer till stämman behöver hen inte ha en fullmakt från övriga för att få rösta.

Även om en medlem har flera bostadsrätter har denne ändå bara en röst. Detta gäller oavsett vad som står i stadgarna sedan lagändringen i bostadsrättslagen som trädde i kraft den 1 januari 2023.
Undantag kan göras om bostadsrätten avser garage, lager eller förråd. I dessa fall kan rösträtten begränsas i stadgarna till exempelvis en halv röst.

Vem får delta på stämman?

Föreningsstämman är en enskild sammankomst för medlemmar och stämmofunktionärer, till exempel externa stämmoordförande eller protokollförare. Den är alltså inte offentlig. Stämman kan besluta att den som inte är medlem eller funktionär ska ha rätt att närvara eller på annat sätt följa förhandlingarna vid föreningsstämman, men då måste samtliga närvarande röstberättigade vara eniga och fatta beslut om det. Denna fråga kan också vara reglerad i stadgarna.

För den medlem som inte kan närvara vid stämman är det fortfarande möjligt att rösta, nämligen genom ombud som getts en fullmakt.

Vem kan vara ombud?

Kolla stadgarna. En fullmakt ger en person rätt att göra något, i det här fallet att agera för någon annans räkning. Ett ombud får representera högst en medlem om inget annat står i stadgarna. Ombudet ska ha med sig en fullmakt som är skriftlig, i original, och försedd med datum. Fullmakten gäller i ett år och behöver inte vara bevittnad men ska vara undertecknad.

Endast medlemmens maka eller make, sambo eller annan medlem i samma förening kan vara ombud, om inget annat anges i föreningens stadgar.

Vad är ett biträde och vem kan vara det?

Ett biträde är en person som en medlem får ta med sig till stämman för stöd och hjälp. Bostadsrättshavaren får ha med sig högst ett biträde och det är bara medlemmens make/maka, sambo eller en annan medlem som får vara biträde, om inget annat står i stadgarna. Biträdet behöver inte ha någon fullmakt eftersom denne inte utövar någon rösträtt för någon annans räkning. Ett biträde har dock yttranderätt.

Majoritet på stämman

Grundregeln är att det som blir föreningsstämmans beslut är den mening som har fått mer än hälften av rösterna på stämman. Det brukar kallas enkel majoritet. Vid personval blir den vald som har fått flest röster. En del beslut kräver att minst två tredjedelar av rösterna stödjer förslaget, till exempel vissa stadgeändringar och då på den andra stämman. Det är exempel på kvalificerad majoritet. Regler om hur själva röstningen ska gå till finns i föreningslagen och bostadsrättslagen.

Majoritetsberäkningarna görs på olika sätt, till exempel utifrån antalet ”avgivna” röster eller antalet röstberättigade. Det beror på vilken frågan som avgörs så kontrollera vad som gäller i lagen.

Olika sätt att notera rösterna

Om det finns flera förslag att ta ställning till i ett ärende föreslår ordföranden i vilken turordning de olika förslagen ska behandlas. Målet är att få fram ett förslag som mer än hälften av de röstberättigade står bakom. Därefter formulerar ordföranden frågorna till stämman så att de kan besvaras med ett tydligt ”ja”. Det vanligaste beslutssättet är så kallad acklamation, det vill säga att ordföranden lyssnar på deltagarnas ”ja” och konstaterar att det inte behövs någon räkning av röster. Om någon av stämmodeltagarna dock begär votering, det vill säga en riktig omröstning, ska en sådan genomföras.

Det finns både öppen och sluten votering. Vanligast är öppen votering, men om någon begär sluten votering avgör stämman med enkel majoritet om den ska genomföras. Vad gäller personvalsfrågor är rekommendationen att hålla en sluten votering.

Vid öppen votering svarar varje röstberättigad muntligt ”ja”, ”nej” eller ”avstår” på förslaget efter att medlemmens namn ropats upp enligt röstlängden. Svaret noteras i röstlängden. Vid sluten votering lämnar varje röstberättigad in en skriftlig – icke undertecknad – röstsedel, hopvikt så att rösthemligheten bevaras, och medlemmen bockas av mot röstlängden.

För att spara tid är det vanligt att i stället för en formell votering göra en försöksvotering med handuppräckning. Är det många deltagare på stämman rekommenderas att använda röstkort som kan delas ut vid avprickningen. Kortet hålls sedan upp när ordföranden begär det, vilket ökar tydligheten och begränsar möjligheten för en icke röstberättigad deltagare på stämman att rösta.