Att bygga en stad för kvinnor är att bygga en stad för alla

Otryggheten ökar i samhället och många modeller för att komma till rätta med problemet knakar i fogarna. Men det finns beprövade sätt som fungerar. – I New York löstes det genom att skapa en mix av människor i det offentliga rummet, säger Arber Jasharaj, säkerhetssamordnare på tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige.

BID Gamlestaden startade 2018. Foto: Tomas Ohlsson
BID Gamlestaden startade 2018. Foto: Tomas Ohlsson

Även om risken att bli utsatt för ett grovt brott är försvinnande liten har bara insikten om att det faktiskt kan hända skapat en ökad oro. Och oron och otryggheten behöver respekteras och hanteras.

– Det är viktigt att skilja på säkerhet och trygghet. Säkerhet handlar om faktisk risk att bli utsatt medan trygghet är en subjektiv känsla, säger Arber Jasharaj, säkerhetssamordnare på Tryggare Sverige.

Genom att skilja på dem går det att lösa båda, ety – lösningarna skiljer sig åt.

Säkerhet löses till exempel med bevakning och ett bra skalskydd. Trygghet är komplext, men en viktig del är att skapa offentliga rum där kvinnor och barn tar mer plats. Och problemen ska lösas i den ordningen: Först problemen med kriminalitet, sedan otrygghet.

– Byggs staden för kvinnor, byggs en stad för alla, säger han.

Enligt deras studier och forskning upplevs en plats som otrygg om det finns fler män än kvinnor där. Och våra offentliga miljöer är inredda åt män.

– I nästan alla områden finns det platser med multisport, utegym och bollplaner. Det är platser som främst attraherar killar och män. De hänger där i grupper även om de inte tränar och konsekvensen blir att området upplevs som otryggt.

Det här uppmärksammades i Bryant Park i New York. Ett nedgånget och farligt område få med rent mjöl i påsen ville besöka.

När det är fler kvinnor än män upplevs området som tryggt.

– Först skapades det ordning och reda. Sedan satsades det på aktiviteter riktade mot i första hand kvinnor och barn. I dag är parken trygg och en av stadens mest besökta. Vilka aktiviteter som satsas på beror på behoven och förutsättningarna. När det finns något fler kvinnor än män i det offentliga rummet, upplevs det som tryggt, säger han.

Det kan tyckas stereotypt men i Sverige skulle det kunna vara plaskdammar, små scener för musik och teater, platser för yoga eller läsning och små kaféer. Mätningar av fördelningen mellan män och kvinnor måste göras kontinuerligt och åtgärder sättas in om männen åter blir i majoritet.

En annan åtgärd som skapar trygghet är att tända ljuset, både bildligt och fysiskt. Agnostofobi, rädslan för det okända, är inget att leka med. Det vet alla som upplevde covid-19-pandemins första skälvande månader när ingen visste vad det var eller hur det spreds. Vi var många som isolerade oss.

– Gemensamma aktiviteter i bostadsrättsföreningen, så att vi lär känna våra grannar, är viktigt. Att ordna ordentlig belysning och hålla ordning, åtgärda problem snabbt och att informera de som bor i området om vad som är på gång skapar trygghet, säger Martin Grander, urbanforskare och lektor vid Malmö universitet.

Det löser såklart inte problemen med portsprängningar och skjutningar. För det finns inga arkitektoniska modeller. Men de modeller som finns kan motverka en eskalering på sikt.

– Idén med ABC-områden var bra. Arbete, bostad och centrum. Att ge unga som överväger en kriminell väg en alternativ vettig sysselsättning. Och blandade städer och områden med olika boendeformer. Det ger en ökad acceptans.

I mörkret är alla katter grå, även de snälla.

Motsatsen, som kan verka ”åh, så lockande”, så kallade gated comminitys, ger han inte mycket för. Det blir en form av isolering som i stället riskerar att öka otryggheten mot omvärlden, enligt Martin Grander.

Även han blickar mot, och inspireras av, New York.

 Människor gick samman i så kallade BID:ar, Business improvement district, eller platssamverkan som vi säger i Sverige. Affärsidkare, fastighetsägare, polis, sociala myndigheter … alla med  intresse att förbättra det aktuella området. Och det fungerade. Baksidan var att många inte längre hade råd att bo kvar, men det problemet är betydligt mindre i Sverige med de lagar som råder här kring hyressättning.

Kategoriseringen utanförskapsområden har tappat sin relevans, enligt Martin Grander. Kriminaliteten och otryggheten upplevs överallt i dag och otryggast av alla är äldre kvinnor i villaområden.

– De har minst risk att utsättas för grova brott, men är samtidigt den grupp som har minst kontakt med sina grannar.

I mörkret är alla katter grå, även de snälla.

Fyra sätt att skapa trygghet

1. Gemensamma aktiviteter: Anordna regelbundna evenemang och aktiviteter för att sammanföra alla i bostadsområdet. Det stärker sammanhållningen och skapar starkare relationer mellan grannarna.

2. Ordning och reda: Håll området rent och snyggt. Att snabbt laga sådant som gått sönder och ta bort klotter ökar trivseln. Städdagar lockar måhända inte alltid fram de bästa sidorna hos alla – men ni äger och förvaltar faktiskt föreningen tillsammans.

3. Fixa felen: Genom att renovera gemensamma områden, som innergården och hålla efter grönytor ökar trivseln och bidrar till en bättre allmän stämning.

4. Säkerhet: Diskutera eventuella problem och sök efter sätt att minimera dem, till exempel genom att installera bättre belysning på offentliga platser eller organisera regelbundna kvällsvandringar. 

Detta gör en BID

BID eller platssamverkan handlar om att jobba tillsammans. Lokala myndigheter, företag, ideella organisationer och de boende. Det kan vara i städer, regioner, orter, byar. Vad som bör göras beror på vad platsen behöver. Målet? Att skapa en plats där folk kan trivas och blomstra. Här är några saker som ofta ingår i platssamverkan:

  • Ekonomisk tillväxt: Att främja skapandet av nya  arbetstillfällen, företagsetableringar och investeringar i området för att öka den ekonomiska aktiviteten.
  • Infrastrukturutveckling: Att förbättra den fysiska infrastrukturen, såsom vägar, kollektivtrafik, energiförsörjning och kommunikationsnätverk för att stödja ekonomisk tillväxt och befolkningstillväxt.
  • Bostäder och samhällsplanering: Att skapa attraktiva  bostadsområden och samhällen där människor vill bo, arbeta och leva.
  • Utbildning och kompetensutveckling: Att investera i olika sätt att öka arbetskraftens kvalifikationer och anpassningsförmåga till nya ekonomiska möjligheter.
  • Kultur och turism: Att främja kultur och turistattraktioner för att locka besökare och generera intäkter för området.
  • Hållbarhet och miljöhänsyn: Att utveckla området på ett sätt som är miljömässigt hållbart och tar hänsyn till långsiktig miljöpåverkan.
  • Social inkludering och jämlikhet: Att arbeta för att minska sociala klyftor och se till att alla samhällsmedlemmar har tillgång till möjligheter och resurser. 

Relaterade artiklar

Relaterade ämnen

  • Säkerhet och trygghet i föreningen

    Begreppet trygghet står för olika saker för var och en och ett tryggt boende skapas på många olika sätt. Det är också mycket som påverkar hur boendemiljön upplevs. Styrelsen har dock ett ansvar för att skapa ett säkert boende i föreningen.

Relaterade kurser

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet under hela 2024 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet