Inglasning

Inuti sin bostadsrätt har medlemmen stor frihet att göra ändringar. Men i princip är det inte tillåtet alls för en bostadsrättshavare att utföra några ändringar utanför sin lägenhet utan tillstånd från föreningen.

Allt som finns utanför lägenheten bestämmer alltså föreningen över. Och detsamma gäller i regel för föreningens mark. Om en medlem vill göra en större förändring som påverkar huset eller marken krävs därför föreningsstämmans tillstånd – det räcker alltså inte med styrelsens.

Med större förändringar menas till exempel att ta upp ett nytt fönster i fasaden eller att bygga en altan på föreningens mark. Även åtgärder som kan tyckas mindre, såsom att glasa in balkongen eller att sätta upp en markis på fasaden, kräver tillstånd.

Rätt beslutsgång viktig

Hur ska då styrelsen tänka om en medlem vill glasa in sin balkong eller altan? För att det ska bli rätt i slutänden är det viktigt att beslutsgången följs. Först och främst behöver styrelsen ha klart för sig om marken tillhör föreningen eller är upplåten med bostadsrätten. Inglasning kräver dessutom bygglov eller bygganmälan. Finns förutsättningar för det?

Om marken är föreningens, eller om det gäller en balkong, krävs att en stämma beslutar i frågan. Om inglasningen kan tänkas påverka grannarnas lägenheter negativt ska de tillfrågas innan stämman om de är för eller emot åtgärden. Ifall alla som är berörda säger ja och lämnar sina godkännanden till åtgärden krävs endast enkel majoritet som röstar ja på stämman. Om någon säger nej krävs kvalificerad majoritet, det vill säga 2/3 som röstar ja på stämman och även hyresnämndens godkännande av beslutet.

Generellt stämmobeslut

Det kan även vara på det sättet att det finns ett stämmobeslut sen tidigare om att alla som vill kan glasa in sin balkong enligt ett visst godkänt utseende. Föreningen har sedan en rutin för hur medlemmarna ska gå till väga när de väl vill glasa in sin balkong. Rutinen kan omfatta typgodkända ritningar, bygglov, avtal med entreprenör med mera. Men detta ser väldigt olika ut i olika föreningar.

I vissa fall kan styrelsen besluta

För lägenheter där marken ingår i bostadsrätten, till exempel i radhusföreningar eller lägenheter i markplan, kan styrelsen besluta om att åtgärden får göras men måste då först kontrollera med de grannar som bor intill om de har något emot den. Om någon av dem är emot, det vill säga påverkas negativt, måste beslutet fattas av en föreningsstämma och då med 2/3 majoritet precis som när marken är föreningens.

Skulle styrelsen vara emot dessa ändringar kan ni besluta att inte ge tillstånd. Då återstår för medlemmen att få ihop 10 procent av medlemmarna och kräva att det kallas till en extrastämma för att lyckas få igenom beslutet. Eller att skriva motioner till ordinarie stämma.

Observera att medlemmen inte får påbörja några arbeten med inglasningen förrän beslut fattats på stämman, eller att hyresnämnden har godkänt inglasningen.

Ansvar för inglasningen

Föreningen bör skriva ett avtal med medlemmen där det framgår vad som gäller om denne flyttar och även att medlemmen har underhållsansvaret för inglasningen. I föreningens stadgar kan det framgå, så som det gör i Bostadsrätternas mönsterstadgar, att medlemmen ansvarar för eventuella kostnader för att montera ner en inglasning när föreningen behöver utföra underhåll, exempelvis måla om fasaden. Gör det inte det bör föreningen avtala även om detta.

Att förstå och hålla isär vad som gäller i olika situationer och steg i processen är inte lätt. Styrelsen kan alltid kontakta Bostadsrätternas styrelserådgivning för att reda ut vad som gäller i den specifika situation.

För våra medlemmar

Relaterade artiklar

Relaterade ämnen

  • Föreningsstämma

    Bostadsrättsföreningar präglas av demokrati – att alla medlemmar får vara med och besluta i frågor som rör den egna föreningen. Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ som utser en styrelse för att sköta den löpande förvaltningen.

  • Hyresnämnden

    Hyresnämnden är en domstolsliknande myndighet som bland annat har till uppgift att pröva vissa hyres- arrende- och bostadsrättstvister inom sina respektive regioner. Nämnden medlar även i tvister.

  • Stadgar

    Föreningens stadgar är både ett internt regelverk och en sammanfattning av vad medlemmarna måste rätta sig efter enligt lag. Tydliga stadgar är en bra grund för en väl fungerande bostadsrättsförening.

  • Stämma

    Bostadsrättsföreningar präglas av demokrati – att alla medlemmar får vara med och besluta i frågor som rör den egna föreningen. Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ som utser en styrelse för att sköta den löpande förvaltningen.

  • Stämmobeslut

    Styrelsens uppgift är att sköta organisationen och den löpande förvaltningen av föreningen men styrelsen får inte besluta i alla frågor. Ärenden utanför styrelsens ansvar ska en föreningsstämma fatta beslut om.

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet under hela år 2023 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet