Eldstäder

Kakelugnar och öppna spisar går ibland inte att elda i, till exempel på grund av att rökkanalen är otät. Medlemmar kan då vilja återuppliva eldstäderna i sina hem. Vem är det då som ska bekosta renoveringen och vem ansvarar för underhållet av dem?

Enligt bostadsrättslagen ansvarar medlemmen för underhåll invändigt i sin lägenhet, om det inte står något annat i stadgarna. Kakelugnen eller den öppna spisen finns inne i lägenheten och är därmed medlemmens ansvar. Rökgången däremot ligger utanför lägenheten och kan därför inte vara ett medlemsansvar.

Ansvar för rökkanalen?

Även det faktum att det är föreningen som försett fastigheten med rökkanal och att den tjänar flera lägenheter så att den kan betraktas som en stam talar också för ett föreningsansvar.

Trots detta står det i många stadgar att medlemmen ansvarar för rökkanalen. Utgångspunkten är dock att om stadgarna innehåller något som strider mot lag så gäller lagen i första hand.

Trivselbrasor

I vissa fall kan sägas att eldstäderna varken är föreningens eller medlemmarnas ansvar. Anta att föreningens hus, långt efter att huset byggdes, fått centralvärme eller möjlighet till uppvärmning med direktverkande el. Medlemmarna fortsätter dock använda sina kakelugnar i trivselsyfte, det vill säga att kakelugnarna inte behövs för att värma upp lägenheten. I ett sådant fall är föreningen inte skyldig att underhålla rökkanalerna.

Bakgrunden till detta ställningstagande är att det finns flera domar där det konstateras att en fastighetsägare inte är ansvarig att hålla rökgångar i eldsäkert skick, som det heter, i och med att eldstäderna inte längre behövs för husets uppvärmning. Här innebär eldsäkert skick att rökkanalen är tät och kontrollerad. Föreningen kan om den så vill komma överens, helst skriftligen, om att medlemmen bekostar reparation och besiktning av rökkanalen som hör till dennes eldstad.

Kan ändå vara föreningens ansvar

En annan situation kan gälla om spisen eller kakelugnen har varit en så kallad standardhöjande faktor men inte direkt haft en uppvärmningsfunktion när bostadsrätterna byggdes eller när huset ombildades till bostadsrätt. Kanske är det så att lägenheterna med eldstad fick betala en högre insats eller fick ett högre andelstal, just för att lägenheten hade en eldstad. Då kan medlemmen ha betalat en högre månadsavgift jämfört med en annan likvärdig lägenheten utan eldstad. I en sådan situation kan troligen föreningen anses underhållsansvarig för rökgången. Föreningen behöver därför utreda hur förhållandena ser ut i just den egna föreningen när beslut ska fattas när det gäller underhåll av rökkanaler eller inte.

Rättviseaspekten

Inte sällan är det någon som lyfter fram rättviseaspekten i frågan och vill att kostnaden ska bäras av dem som har eldstäder. Men då hamnar föreningen lätt i gränsdragningsproblem. Ett mer konstruktivt sätt att se på saken är att konstatera att absolut rättvisa är svår att uppnå och att medlemmarna i praktiken har olika stor nytta av de resurser som de är med och betalar. Totalt sett tenderar det att jämna ut sig. Exempelvis nyttjas hissen mer av dem som bor högst upp, tvättstugan av dem som saknar tvättmaskin i lägenheten, cykelrummet av dem som har cyklar och rökkanaler av dem som har eldstäder.

För våra medlemmar

Relaterade artiklar

Relaterade ämnen

  • Andelstal

    I en del föreningar står en bostads andelstal för ägarandelen i föreningen medan i andra är det lika med bostadens andel av föreningens totala kostnader. Oavsett på vilken grund andelstalen bestämts är rådet att inte ändra dem.

  • Stadgar

    Föreningens stadgar är både ett internt regelverk och en sammanfattning av vad medlemmarna måste rätta sig efter enligt lag. Tydliga stadgar är en bra grund för en väl fungerande bostadsrättsförening.

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet under hela år 2023 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet