
Sortera närmare bostaden – krav och möjligheter
Från och med den 1 januari 2027 ska så kallad fastighetsnära insamling vara införd överallt i Sverige. Kommunerna har redan tagit över ansvaret att samla in förpackningar från producenterna. Men vad innebär kravet för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar?
Redan år 2022 beslutades om nya regler vad gäller insamling av matavfall och förpackningar och sedan 2024 är det kommunerna som, förutom hushållsavfallet, samlar in detta. Definitionen är numera kommunalt avfall. Det som är nytt är att insamlingen ska ske fastighetsnära vilket innebär en plats i eller så nära bostadsfastigheten som möjligt. Syftet med de nya reglerna är att göra det enklare för hushållen att återvinna mer material.
Fastighetsägare, däribland bostadsrättsföreningar, har nu tiden fram till den 1 januari 2027 på sig att ordna med plats för insamlingen. Kravet innebär inte att en specifik lösning, som ett miljöhus eller miljörum, måste anordnas utan det handlar om att göra det möjligt för de boende att sortera ut alla förpackningar som omfattas av producentansvaret. Dessa är: papper (alltså kartong), plast, glas (färgat och ofärgat) och metall.
Lagstiftningen ger kommunerna stor frihet att utforma lösningar för insamlingen vilket innebär att det kan skilja sig markant mellan olika kommuner.
För föreningar som har insamling i dag
En hel del bostadsrättsföreningar har redan i dag någon form av miljörum eller har utökat antalet kärl i sina soprum för insamling av förpackningar. Men inför årsskiftet behöver föreningen stämma av med kommunen att den befintliga insamlingen uppfyller de krav som kommunen ställer.
Kostnader och ersättning
Det är fortfarande producenterna som står för kostnaderna för insamling och behandling av förpackningsavfallet och kommunerna blir ersatta för sitt insamlingsarbete enligt en schablon som Naturvårdsverket beslutat om. Lagen säger att hämtningen av avfallet ska ske till självkostnadspris för hushållen men det innebär inte att alla tjänster är avgiftsfria. Kommunen får ta betalt för tillägg, till exempel tätare hämtning, extratömningar eller lång dragväg. Dessutom får fastighetsägaren, det vill säga föreningen, bekosta de åtgärder som behöver göras i eller vid fastigheten samt även fortsättningsvis hålla kärlen rena.
Föreningar som redan i dag har ordnat med insamling på sin fastighet kan i vissa kommuner få ett bidrag som innebär att föreningen inte behöver stå för hela insamlingskostnaden. Ersättningen kommer inte att täcka hela kostnaden för insamlingen men det blir ett bidrag till föreningen.
I vissa kommuner söks bidraget i efterhand medan andra kommuner betalar ut ersättningen automatiskt eller i form av en nedsatt avfallstaxa. Hur det blir med detta efter den 1 januari 2027 är i dagsläget oklart.
Är entreprenören godkänd?
Om ni redan har fastighetsnära insamling behöver ni ha koll på att den entreprenör som anlitas för hämtningen är godkänd av kommunen. Om den är det kan ni lugnt fortsätta använda entreprenören men om den inte är det behöver ni säga upp avtalet och kontakta en ny godkänd entreprenör.
För föreningar som inta har sortering
Vid årsskiftet behöver ni alltså ha ordnat så att de boende kan lämna förpackningar fastighetsnära. Främst handlar det om platsen där de olika kärlen ska placeras. Det kan innebära någon form av om- eller tillbyggnad eller förändring på fastigheten som kräver bygglov. Så trots att hämtningen ska ske till självkostnadspris kommer alltså detta att hamna på föreningens nota, liksom rengöring av kärlen.
Exempel på åtgärder kan vara att:
- befintligt miljörum behöver byggas om
- nya kärl eller underjordiska behållare installeras
- antalet kärl utökas
- ordna med tätare hämtning för att kunna minska kärlstorlekarna och därmed frigöra plats för fler kärl.
Begränsade möjligheter och undantag
Det är inte möjligt att söka dispens från kravet på att samla in förpackningar fastighetsnära varken i avfallsförordningen eller förpackningsförordningen. För de fastighetsägare som inte lyckas komma fram till en lämplig lösning kan vissa undantag göras men det förutsätter att kommunen och dess entreprenörer delar den meningen. Då ska det handla om att det inte är rimligt att ordna med insamlingen fastighetsnära med hänsyn till trafiksäkerheten, fastighetens utformning eller en orimlig ekonomisk belastning för föreningen. I sådana fall kan exempelvis samordning med andra fastighetsägare till exempel på kommunens mark vara en lösning vilket då självklart kräver klartecken från kommunen.
Om en fastighetsägare inte är överens med kommunen om att kunna undantas, och en insamlingsplats inte är ordnad, finns en risk att kostnaden för avfallstjänsten blir väsentligt högre.
