Svårt att få rätt om IMY anser att kamerabevakningen är olaglig
Att föreningen vill förhindra inbrott och skadegörelse i fastigheten och öka tryggheten för boende och besökare räcker inte för att få kamerabevaka. Det visar en färsk dom från förvaltningsrätten som gav Integritetsskyddsmyndigheten rätt i att bevakningen måste vara nödvändig för ändamålet.
En bostadsrättsförening i Mellansverige satte upp kameror som bevakade entréer och ingångar till gemensamma utrymmen som tvättstuga, cykelrum, hiss och källare. Detta skedde efter att styrelsen gjort en intresseavvägning, alltså hade vägt behovet att kamerabevaka mot den enskildes intresse att inte bli bevakad. Två medlemmar anmälde efter en tid föreningen till Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, för att de ansåg att bevakningen var olaglig. IMY beslutade då att göra en tillsyn.
Vid tillsynen konstaterade IMY att kamerabevakningen skedde dygnet runt i två entréer. Bostadsrättsföreningen kunde visa att flerbostadshuset tidigare utsatts för skadegörelse i form av klotter, sabotage och förstörd egendom. Föreningen hade vidtagit alternativa åtgärder i form av förstärkta dörrar och lås, information, extra belysning och grannsamverkan men ansåg inte att det hade hjälpt. IMY gav föreningen rätt i att det fanns ett berättigat intresse men ansåg ändå att underlaget var för tunt.
– För att få bevaka ska tre kriterier vara uppfyllda: det ska finnas en laglig grund – i det här fallet berättigat intresse, bevakningen ska vara nödvändig för att kunna uppfylla syftet med bevakningen och syftet ska väga tyngre än den personliga integriteten, förklarar Eva Blomberg, kommunikatör på Bostadsrätterna, specialiserad på GDPR.
IMY menade att flera av de incidenter som föreningen hade pekat på inte ens hade förekommit i entréerna. Föreningen hade heller inte kunnat visa nödvändigheten av att bevaka dygnet runt eller på vilket sätt de andra åtgärderna som gjorts inte hade räckt. Bostadsrättsföreningen gavs en reprimand och förelades att ta ner kamerorna.
Föreningen överklagade till förvaltningsrätten som dock gick på IMY:s linje.
– Det har ju i övriga samhället blivit allt vanligare med kamerabevakning när reglerna har lättats exempelvis för verksamheter och inte minst polisen. Därför är det fullt förståeligt att bostadsrättsföreningar tror sig kunna kamerabevaka i större utsträckning än tidigare, kommenterar Eva Blomberg.
Hon framhåller dock att bevakning i entréer är extra integritetskänsligt eftersom kamerorna registrerar alla som kommer och går och framför allt de boendes vanor och umgänge.
– En rekommendation för alla föreningar som överväger kamerabevakning är att följa den vägledning som finns på IMY:s webbplats. Den guidar föreningen igenom hela processen med intresseavvägning och ger också exempel på situationer då bevakningen är tillåten och när den inte är det, avslutar Eva Blomberg.
