Bra med register – men omfattningen kan diskuteras
I juli lämnades utredningen ”Ett register för alla bostadsrätter” över till bostadsminister Johan Danielsson. Där föreslås att ett statligt register över alla bostadsrätter inrättas med Lantmäteriet som ansvarig myndighet. Bostadsrätterna ser både fördelar och nackdelar.
Frågan om ett statligt bostadsrättsregister har utretts ett antal gånger tidigare med lite olika inriktningar. Syftet har varit att förbättra hanteringen av pantsättningar för bostadsrätter. Inget av de tidigare förslagen blev verklighet och för två år sedan aktualiserades frågan igen med en ny utredning.
Ett nytt syfte läggs till det tidigare, att stävja brottslighet kopplat till bostadsrätter. Därför vill man även förbättra tillgången till information om bostadsrätter. I den utredning som nu gjorts föreslås att ett nationellt bostadsrättsregister för pantsättningar inrättas som ska handhas av Lantmäteriet.
Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist har ingått i den grupp experter som bistått utredningen.
– Det innebär att bostadsrättsföreningarna, om förslaget går igenom, kommer att slippa all administration kring pantsättningar och registret kan även öka säkerheten för bostadsköpare, kommenterar hon.
Syftet att förhindra kriminalitet kopplat till bostadsrätter genom det nationella registret är hon mer tveksam till.
– Här har vi både den kapade föreningen i det så kallade Kinesiska muren och miljonsvindeln i Brf Ida, bägge i Malmö, i färskt minne, men ingen av dessa händelser hade kunnat förhindras med ett sådant register som nu föreslås. Inte i något av de fallen handlade det om några brister i pantsättningshanteringen, påpekar Ulrika Blomqvist.
Däremot menar hon att ett register kan underlätta för brottsbekämpande myndigheter att exempelvis hitta eventuella tillgångar, i samband med brott.
Bostadsrätterna är i sig positiva till ett samlat register, men har liksom flera andra bostadsorganisationer hela tiden velat hålla nere omfattningen av registret.
– Som förslaget är utformat nu ska registret innehålla fler uppgifter och vi ställer oss frågande till om alla dessa uppgifter verkligen är nödvändiga för att uppfylla syftet.
Det Bostadsrätterna också ifrågasätter är att omfattningen och användningen av registret inte regleras av den föreslagna nya lagen – bostadsrättsregisterlagen.
– I stället föreslås att det regleras i förordning, vilket innebär att den myndighet som handhar registret, Lantmäteriet, får bestämma hur registret mer i detalj ska hanteras. Det tycker vi är fel, avslutar Ulrika Blomqvist.
Förslaget är nu ute på remiss. Registret föreslås upprättas under en tolvmånadersperiod med början den 1 juli 2024.
Jurist och vd