”Vår kostnad blir närmare en miljon”

F
ör många bostadsrättsföreningar börjar det med ett brev från Postnord som hänvisar till trafikproblem eller brevbärarnas arbetsmiljö. Brevet innehåller krav på att föreningen måste skaffa postboxar för de boende för att utdelningen av posten ska kunna fortsätta. Det här kan innebära betydande kostnader för föreningarna, och det finns ingen möjlighet att få Postnords beslut prövat.

– I vanliga fall, när myndigheter fattar beslut som har konsekvenser för en fastighetsägare eller den enskilde, går det att överklaga och få det rättsligt prövat. Men inte här, och det är inte acceptabelt, säger Kenny Fredman, samhällspolitisk chef på Bostadsrätterna. 

Han konstaterar att problemet ligger i att regeringen låter Postnord agera på detta sätt. Postnord hänvisar oftast till arbetsmiljöproblem för brevbärarna eller till så kallade ”varaktiga hinder” i bostadsområdena. Men enligt Kenny Fredman är dessa hinder ibland en följd av bolagets egna val.

Det är myndigheten Post- och telestyrelsen, PTS, som kontrollerar att Postnord följer postreglerna. Enligt PTS kan Postnord kräva nya postanordningar som behövs för att effektivisera sin verksamhet. 

Samtidigt är Postnord skyldig att genomföra ett samråd med boende, fastighetsägare och andra berörda innan ett sådant beslut fattas.

Det kallades samråd, men det var tydligt att beslutet redan var fattat.

På Regeringskansliet hänvisar man till att postmarknaden har förändrats, med färre brev och fler paket, och att postoperatörer därför behöver effektivisera sin verksamhet. Enligt Natanael Kvidal, politiskt sakkunnig på Finansdepartementet, har PTS, med stöd i postlagen, beslutat om bindande regler för postutdelningen och ansvarar för att kontrollera att Postnord följer dem. Hur Postnord agerar utöver regelverket är, enligt Regeringskansliet, en fråga för bolagets styrelse och ledning.

Hur det kan se ut i praktiken har Bostadsrättsföreningen Ljuskärrsberget i Nacka, med 471 lägenheter, fått erfara. I mars 2025 fick styrelsen ett brev från Postnord. Där konstaterades att utdelningen i området innebar problem och Postnord krävde att posten skulle samlas i ett fåtal gemensamma poststationer i bostadsområdet.

– De menade i princip att vi måste ordna nya poststationer direkt. Det kallades samråd, men det var tydligt att beslutet redan var fattat, säger Mona Sydow Bäckman, ordförande i Brf Ljuskärrsberget.

Styrelsen motsatte sig inte förändringen, men föreslog att det skulle samordnas med ett planerat stambyte under 2027.

– Det var helt ointressant för Postnord. Deras tidplan gick inte att rubba.

När föreningen inte accepterade kraven skickade Postnord ett brev direkt till de boende.

– Det blev en chock för oss alla. Det stod att alla boende två veckor senare inte längre skulle få sin post i brevlådorna, utan var tvungna att åka till ett postkontor som ligger sju kilometer bort. Dessutom framställde Postnord det som att vi i styrelsen inte hade gjort något för att lösa situationen – och det var ju en ren lögn, säger Mona Sydow Bäckman.

Beskedet skapade snabbt starka reaktioner bland de boende. Till slut såg styrelsen ingen annan
utväg än att acceptera Postnords lösning: att bygga tre stora poststationer utomhus.

– Den totala kostnaden kommer antagligen att bli närmare en miljon kronor. Det är en stor utgift som inte ryms i budgeten utan vidare.

Hon beskriver processen som både stressande och låst.

– Vi försökte hitta en lösning, men det fanns inget utrymme för någon dialog, säger hon. 

Kenny Fredman konstaterar att det finns uppenbara brister i systemet och lagstiftningen kring detta.

– Och för att det ska kunna förändras måste politikerna vilja ta tag i det, säger han. 

Nu vill Bostadsrätterna att postlagstiftningen ändras så att beslut om postanordningar går att överklaga.

– När ett företag kan fatta beslut som kostar föreningar stora pengar utan att de kan överklagas, då har vi ett rättssäkerhetsproblem. Det är därför regeringen måste agera, säger Kenny Fredman.