Styrelsearvode – detta gäller

Det är föreningsstämman som beslutar om arvodet, vilket oftast och lämpligast sker efter förslag från valberedningen om en sådan finns. Argumenten för att besluta om ett arvode för styrelsen är flera, även om en del föreningar väljer att avstå helt från ersättning.

Bostadsrättsföreningens fastighet har ett stort ekonomiskt värde som styrelsen fått förtroendet av medlemmarna att förvalta. Arbetet sker på fritiden och är både tidskrävande och ansvarsfullt. Som en uppmuntran i det arbetet kan det vara en idé att styrelsen får en viss betalning, om än i praktiken symbolisk.

Nivån på arvodet

Numera är det vanligt att arvodet utgår från det gällande prisbasbeloppet som fastställs varje år, exempelvis del av ett helt eller flera prisbasbelopp. Det förekommer även att en viss summa per lägenhet i föreningen är grund för beräkningen.

Enligt bostadsrättslagen får stämman besluta om en samlad ersättning till ledamöterna, det vill säga att arvodet är en klumpsumma som ledamöterna sedan själva får besluta om fördelningen av.

Tänk så här när nivån ska sättas:

• Hur många lägenheter har föreningen?
• Är föreningen ny eller gammal? Finns lokaler? Köper föreningen hela eller delar av sin ekonomiska och tekniska förvaltning?
• Om föreningen står inför någon större renovering finns anledning att höja arvodet, åtminstone det året.
• I föreningar där det är svårt att få ihop en styrelse kan styrelsearvodet användas som en morot för att få fler att ställa upp – och att sitta kvar.

Tips om fördelningen

Om inte stadgarna och stämman bestämmer annat, är det upp till styrelsen att fördela arvodet mellan sig. Även här finns olika varianter. En del väljer att dela upp det i lika delar där även suppleanterna får ta del av pengarna. Andra betalar ordföranden och exempelvis kassör eller sekreterare mer. En del väljer en fast och en rörlig del. Den senare utifrån närvaron på styrelsemöten.