Stärkt kundskydd mot monopolen efterfrågas

O
avsett om en bostad värms upp genom fjärr- eller elvärme står den utgiften för en avgörande del av en förenings totala driftskostnader. Samtidigt är det här en kostnad som inte går att påverka genom att byta leverantör eftersom både el- och fjärrvärmenätet är monopolmarknader.

– Jag skulle säga att många bostadsrättsföreningar inte vet hur marknaden är reglerad. Du får fakturor som innehåller en massa detaljer som är svåra att förstå, så du betalar utan att  ifrågasätta eller förstå hur priserna sätts. Ska man spetsa till det är det bara att betala eftersom det oftast inte finns något alternativ, säger David Sjöqvist som är styrelserådgivare på Bostadsrätterna bland annat om energi.

Vad gäller elnätet finns det intäktsramar som bestämmer hur mycket elnätsbolagen får ta ut i avgift. Det här regleras av Energimarknadsinspektionen, Ei, vart fjärde år utifrån gällande lagstiftning. Dessa är dock starkt ifrågasatta, inte minst sedan priserna skenat efter att Ei höjde ramarna 2024. Bara i år har elnätsavgifterna höjts med i snitt 11 procent och på sina håll upp till 30 procent.

Att det finns en frustration bland kunderna är något som Tommy Johansson, avdelningschef för elnät på Ei, kan förstå.

– Det är kraftiga höjningar, även sett till inflationen och det är klart att många reagerar. Dock måste det beaktas att det behöver göras stora investeringar och underhållsarbeten framöver, säger han. 

Tommy Johansson och Ei är också självkritiska och ser behovet av att göra justeringar i intäktsramarna inför kommande fyraårsperiod. Vidare berättar han att Ei så sent som i maj presenterade förslag på regleringar.

– Nuvarande intäktsramar speglar inte nätföretagens kostnader på ett rättvisande sätt. Men för att kunna göra de ändringar i regleringen som vi anser är nödvändiga behöver lagstiftningen ändras. 

Förslagen som Ei har tagit fram handlar i stora drag om nya sätt att värdera företagens anläggningar, hur anslutningsavgifterna hanteras inom intäktsramen och hur den tillåtna avkastningen beräknas.

– Mot bakgrund av de stora investeringar som kommer att krävas i elnätet framöver är det extra viktigt att vi får till stånd en bättre elnätsreglering. Den ska både ge nätföretagen möjlighet att göra nödvändiga investeringar och samtidigt säkerställa att kunderna betalar skäliga nätavgifter. Med det sagt går det inte att lova att nätavgifterna sjunker, säger Tommy Johansson.

Vad gäller priset på fjärrvärme har även det nått nya rekordnivåer. De senaste fem åren har prislappen ökat med 40 procent.

– Det som ligger bakom ökningarna på fjärrvärme är framför allt att bränslepriserna har gått upp och att företagen har fått ökade kostnader, säger Tommy Johansson.

Det handlar om väldigt stora kostnader, så situationen är problematisk.

Ei:s möjlighet att reglera fjärrvärmemarknaden ser dock annorlunda ut jämfört med elnätet – här finns nämligen ingen prisreglering alls.

– Det här är en fråga som har utretts många gånger. Från samhällets perspektiv har man nog resonerat som så att fjärrvärme är en del av en större värmemarknad – att det finns flera olika alternativ att välja mellan. Men när kunden väl har valt att investera i fjärrvärmen är kunden låst.

Just nu har Ei ett regeringsuppdrag att analysera marknaden och komma med förslag på ett stärkt kundskydd.

– Uppdraget handlar mycket om att öka transparensen på marknaden och därigenom stärka kundernas ställning. Fjärrvärmeföretagen behöver bli bättre på att förklara sin prissättning. Vi har lämnat en delrapport, och slutrapporten ska lämnas i slutet av året. 

Trots att både fjärrvärme och elnät är så pass stora kostnader för bostadsrättsföreningarna berättar David Sjöqvist att Bostadsrätterna ändå får få frågor om ämnet från medlemmarna. 

– Det handlar om väldigt stora kostnader, så situationen är problematisk. Men jag förstår att föreningarna inte fördjupar sig i frågan, för det finns ju inget att göra. Det en förening kan påverka, och som vi får frågor om, är energieffektivisering. Alla vill optimera sina fastigheter och få ner förbrukningen och på så sätt få ner kostnader och klimatavtryck, avslutar han.