Varför är det så kallt i min lägenhet?

I en minienkät frågade vi några av våra medlemsföreningars styrelser vad de oftast får frågor om av sina medlemmar. Här är topp åtta – besvarade av våra rådgivningsexperter.

1. Temperatur

Varför är mitt element kallt? eller Varför är det så kallt i min lägenhet?

Ett kallt element behöver inte betyda att något är fel. Värmesystemet är ofta inställt så att ventilerna stängs av när det är tillräckligt varmt i rummet. Kolla därför först av temperaturen i mitten av rummet, inte vid ett dragigt fönster, och se vad den ligger på. Gränsen för en godtagbar inomhustemperatur är normalt 20 grader i luften, medan golven inte får bli kallare än 18 grader.

Vanligtvis är uppvärmningen inställd på att hålla en temperatur på runt 21–22 grader. Tänk också på att ett 20 grader varmt element ändå kan kännas svalt mot den kroppstempererade varmare handflatan. Om en elementtermostat stått orörd länge är det dock inte ovanligt att ventilnålen kan ha fastnat. Skruva lite på termostaten fram och tillbaka för att få i gång den och kom ihåg att motionera den lite då och då.

Det kan också hjälpa med att lufta elementet, men det är föreningens ansvar. Låt därför fastighetsskötaren göra det om du inte är helt säker på hur mycket ventilen ska skruvas upp – det kan bli stora vattenskador om man råkar göra bort sig och skruvar upp den för långt.

2. Hyra ut i andrahand

Varför får jag inte hyra ut min lägenhet som jag vill?

Enligt bostadsrättslagen måste en bostadsrättshavare ha styrelsens eller hyresnämndens godkännande för att få hyra ut sin lägenhet. Om någon hyra tas ut eller inte spelar ingen roll. Utgångspunkten är att det är bostadsrättshavaren som ska bo i lägenheten. Dessutom handlar det om att övriga boende ska känna sig trygga, att grannarna ska veta vem som bor i lägenheten bredvid och vilka som springer i trappuppgången. Därutöver ska också föreningsverksamheten fungera, det måste finnas tillräckligt många medlemmar boende i huset för att bilda en styrelse.

Godkända anledningar är exempelvis provsamboende, vistelse på sjukhus, studier och arbete på annan ort. Tillstånd ges ofta för ett år i taget, därefter måste ny ansökan göras.

Korttidsuthyrningar via Airbnb har blivit vanligare och tipset är att medlemmar och styrelse har en diskussion om hur just ni vill ha det. Bostadsrättsföreningar i områden som är populära bland turister har säkerligen ett större behov av ett sådant samtal. Kanske går det att komma överens om att det är okej under vissa avgränsade perioder på året. Men då gäller det att ha tydliga regler så att det inte blir stökigt och skapar otrygghet för grannarna.

3. Bygga om och renovera

Vad får jag göra och ändra på i min bostadsrätt?

En bostadsrättshavare har underhållsansvar för lägenheten. Det betyder att du exempelvis kan tapetsera och måla, ta ner mellanväggar som inte är bärande samt byta köksskåp och badrumsporslin utan att inhämta styrelsens tillstånd. Bärande väggar är däremot föreningens ansvar.

Tänker du göra en större förändring som att byta plats på sovrum och kök behövs styrelsens godkännande eftersom det oftast innebär förändringar i de befintliga rördragningarna och ventilationen. Lagstiftningen kring dessa förändringar kommer att förändras vid årsskiftet 2022/2023 och innebär bland annat att reglerna för vad som gäller om en bostadsrättshavare gör om lägenheten utan tillstånd blir tydligare. Genom att ha en dialog med styrelsen om vad du har på gång kan du också få tillgång till nyttig information om kommande underhållsjobb i fastigheten, så att du kanske slipper få ditt nyrenoverade badrum upprivet tre år senare på grund av ett sedan länge planerat stambyte.

4. Ventilation

Varför fungerar utsuget dåligt? eller Får jag installera en köksfläkt?

Om du bor i ett hus med självdrag kan utsuget i ventilationen skifta beroende på väder och årstid och huruvida fönsterventilerna är stängda eller öppna. Men det kan såklart också vara stopp i kanalen. Om det skett en större förändring i utsuget kan det därför finnas skäl för föreningen att undersöka det.

Tänk också på att ett ventilationssystem är noggrant injusterat i huset för att fungera bra hos alla. Undvik därför att skruva på ventilerna – för om du får bättre sug, händer troligen det motsatta hos grannen.

På frågan om det är tillåtet att installera köksfläkt är svaret ofta nej eftersom ventilationssystemen sällan är dimensionerade för något sådant som inte finns sedan tidigare. Det kan rubba balansen vilket kan sluta med att matoset hamnar hos grannarna i stället. En kolfilterfläkt vars uppgift är att fånga upp fett och sedan cirkulera luften tillbaka ut i rummet är däremot ofta okej att installera.

Städning och skötsel av gården är föreningens ansvar.

5. Stopp i avloppet

Det rinner undan dåligt, är det mitt eller föreningens ansvar? eller Varför luktar det avlopp i mitt badrum?

Om ett stopp i avloppet är medlemmens eller föreningens ansvar beror på var stoppet sitter. Vanliga ställen för stopp är vattenlåset och golvbrunnen som båda är medlemmens ansvar att rensa. Utgångspunkten är därför att du först ska undersöka om stoppet sitter där – innan föreningen kontaktas. Sitter stoppet längre bort är det dock föreningens ansvar.

Vid osäkerhet om var det sitter är det bra om medlemmen och föreningen försöker komma överens om vem som ska beställa åtgärder och hur kostnaderna sedan ska fördelas, beroende på var stoppet faktiskt satt.

Avloppslukt kan såklart bero på många saker men ofta kan det bara vara dags att rensa golvbrunnen. Tänk bara på att klämma fast insatsen ordentligt när du sätter tillbaka den annars tätar den inte ordentligt och lukt kommer ändå in.

6. Kö till parkeringsplats

Hur fungerar kön? eller Hur lång tid tar det innan jag får en plats?

Det är vanligt att föreningar har färre parkeringsplatser än vad medlemmarna har bilar och att föreningen då har ett kösystem. Finns ingen kö har styrelsen i uppgift att fördela parkeringsplatserna. I nyproducerade bostadsrättsföreningar sker det vanligtvis vartefter lägenheterna säljs och när platserna är slut bildas sedan en kö för de som flyttar in senare.

Är det en nyombildad bostadsrättsförening följer vanligen samma platser med som de boende hade som hyresgäster. Platserna fördelas sedan enligt de regler som styrelsen satt upp, men tänk på att de ska användas till fordon som är trafikdugliga och används någorlunda frekvent. En parkeringsplats är ingen uppställningsplats och får inte hyras ut i andrahand eller tillhandahållas till andrahandshyresgäster utan tillstånd från styrelsen.

Kötiden är i de flesta fall svåra att förutse då det beror på hur många som flyttar eller av andra skäl säger upp sin parkeringsplats.

7. Utemiljö

Måste jag vara med på städdagen? Får jag röka på gården? eller Varför får jag inte grilla på min uteplats eller ha egen grill på gården?

Städning och skötsel av gården och utemiljön är föreningens ansvar. Styrelsen kan därför varken tvinga medlemmar att närvara under gemensamma städdagar och än mindre ta ut en straffavgift för dem som inte dyker upp. Det skulle också motverka städdagarnas syfte som vanligen inte handlar om att spara pengar, utan om att skapa engagemang och gemenskap.

Rökning utomhus är svårt att förbjuda, föreningen kan anvisa en plats för rökning på gården i trivselreglerna och vädja till medlemmarna att visa hänsyn. Det är inte möjligt att förbjuda rökning på balkongen, däremot går det att göra i gemensamma utrymmen såsom trappuppgångar och tvättstugor.

Grillning på balkonger kan förbjudas av ordnings- och säkerhetsskäl. Att ställa upp egen grill eller för den delen utemöbler på gården kan skapa osämja mellan grannarna om något går sönder, försvinner eller lånas utan lov. En bra lösning är att inte tillåta eget möblemang och att föreningen köper in gemensamma utemöbler och grill. Vill du som medlem ändra på ett förbud är tipset att prata med styrelsen eller lämna in en motion till stämman som får rösta om det.

8. Ansvarsfördelning mellan medlem och förening

Vad ligger på föreningen respektive mig att ta hand om?

Om medlemmens ansvar är det inre av lägenheten kan föreningens ansvar sägas vara det yttre. Då menas gemensamma utrymmen, fastighetens konstruktion och sådant som kan påverka alla boende om ventilation och värmesystem. Men eftersom underhållet av fastigheten är ett delat ansvar är det därför i vissa delar inte helt lätt att avgöra var gränsen går.

Element som är vattenfyllda är ett exempel på något föreningen ansvarar för, trots att de sitter inne i lägenheterna, och medlemmar får inte göra ingrepp i husets värmesystem genom att byta eller ta bort element utan tillstånd. Det riskerar inte bara att ge konsekvenser som för låg temperatur i den egna lägenheten, utan kan rubba hela värmesystemet om oturen är framme.

Normalt ansvarar medlemmen för elinstallationer och rör i lägenheten, men inte stamledningar. Något som ligger på gränsen mellan föreningens och medlemmens ansvar är fönster och ytterdörr. Vad som är vems ansvar framgår av föreningens stadgar, kika där!

Artikeln är skriven med hjälp av Bostadsrätternas styrelserådgivare David Sjöqvist, tekniker, Tove Lindau, jurist och Ulrika Blomqvist, jurist.

Av: Frida Henke

Relaterade artiklar

Relaterade ämnen

  • Andrahandsuthyrning

    Medlemmar vill ibland hyra ut sina bostadsrätter i andra hand, och i vissa fall bör styrelsen ge tillstånd till det. Om en medlem hyr ut utan tillstånd ska styrelsen agera efter en given mall.

  • Ombyggnation i lägenhet

    En bostadsrättshavare har ganska stor rätt att göra förändringar i sin lägenhet eftersom medlemmen har underhållsskyldigheten för lägenhetens inre. Vissa åtgärder i lägenheten kräver styrelsens tillstånd och från den 1 januari 2023 har reglerna i viss mån ändrats.

  • Ombyggnation utanför lägenhet

    En bostadsrättshavare får i princip inte göra några ändringar utanför sin bostad utan styrelsens tillstånd. Det gäller även marken om inte den ingår i bostadsrätten. I vissa fall krävs också tillstånd av stämman.

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet under hela år 2023 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet