Nu är vintern här och bostadsrättsföreningen har nog slagit på värmen i huset för ett bra tag sedan. Men hur kommer det sig att Svenssons på bottenplan klagar över att det är så varmt – när jag uppe på plan 5 fryser och har det kallt?
Inomhusvärmen kommer oftast till oss via fjärrvärme och leds därefter vidare ut till våra element. Men hur kan det då komma sig att inomhustemperaturen varierar mellan olika lägenheter?
Fenomenet är inte ovanligt, säger Niklas Renfro, energi- & klimatrådgivare på miljöförvaltningen i Malmö stad:
– Det kan till exempel bero på undermåliga flöden i radiatorerna eller termostater som fastnat. Det går att lösa.
Men variationer av inomhustemperaturen är också vanliga när sommaren slår över mot höst eftersom utomhustemperaturen pendlar kraftigt. Det gör att cirkulationspumpen som är kopplad till radiatorkretsen slår av och på i tid och otid.
Kan den som vädrar mycket i sin lägenhet göra så att det blir kallare hos grannen?
– Påverkan från vädring är försumbar. Men vid häftig vädring får radiatorerna kämpa för att bibehålla inomhustemperaturen. Rekommendationen är att vädra med korsdrag i cirka fem minuter alternativt ställa ner termostaterna till önskad nivå ifall man uppskattar en lägre inomhustemperatur i sin lägenhet.
Så kommer värmen till dig!
Varmt vatten levereras till din fjärrvärmecentral genom rör i marken.
I fjärrvärmecentralen överförs värmen via två värmeväxlare. I den ena värms vattnet som ska gå ut till radiatorkretsen och i den andra värms vattnet till kranar och duschar.
Fjärrvärmecentralen reglerar automatiskt värmen till elementen utifrån utomhustemperaturen. Till varje element finns oftast en termostat installerad som antingen ökar eller begränsar flödet av varmvatten för att behålla önskad inomhustemperatur. En dåligt fungerande termostat kan leda till att rummet blir alltför varmt eller för kallt.
3 orsaker till kalla rum
För lite varmvatten i elementen. En fackman kan genomföra en injustering av radiatorkretsen genom att se till så att ventilerna som reglerar flödena av varmvattnet i radiatorkretsen och elementen överensstämmer med värmebehovet. Om ingen injustering skett på 10–15 år så är det troligen dags.
Termostater som fastnat i ett läge. Det händer att piggen som sitter i ventilhuset bakom termostaten fastnat i ett läge. Rummen upplevs då svalare än andra eftersom ventilen är låst i ett begränsat läge som förhindrar rätt mängd varmvatten att cirkulera i elementet. Det är bra att motionera termostaten 2–3 gånger om året genom att skruva in och ut handratten till botten i båda riktningar några gånger för att förebygga att piggen fastnar.
Begränsad värmespridning. Tjocka gardiner, tunga möbler eller elementskydd framför radiatorer kan vara en anledning till att det blir kallt inomhus, eftersom termostaten stänger flödet av varmvatten när närområdet uppnått rätt inomhustempereratur.
När oljeorganisationen Opec spände musklerna några veckor hösten 1973 lärde sig
många svenskar snabbt en finsk fras: Ei saa peittää – får ej övertäckas. Direktverkande
el för uppvärmning hade blivit ett rationellt – om än lite brandfarligt – val.
Bostadsrättsföreningen Vänerparken har gjort alla rätt. Räntor och elpris är bundna och underhållsarbetet går enligt plan. Ändå väntar troligen en avgiftshöjning nästa år, för helt går det inte att undvika kostnadsökningen.
Många har drabbats av inflationen och de stigande elpriserna. Nu väntar ännu bistrare tider. För att hålla nere bostadsrättsföreningens gemensamma kostnader behöver alla medlemmar hjälpas åt.
Med stigande räntor och höjda energipriser är det många styrelser i bostadsrättsföreningar som funderar över ekonomin för 2023. Är det nödvändigt att höja avgifterna rakt av eller finns det andra sätt att möta ökade kostnader?
Föreningar vill just nu snabbt få ner sina energikostnader. Men energieffektivisering är ingen ”quick-fix”, anser Nicklas Pettersson, teknisk rådgivare på Bostadsrätterna som förespråkar att jobba brett både kortsiktigt och långsiktigt.
Läget med elpriser som skjutit i höjden och stigande räntor ger ökade driftskostnader för föreningen. Hur ska styrelsen tänka och vad kan göras för att dämpa att föreningens ekonomi drabbas alltför hårt?
Totalkostnaderna för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp har ökat under det senaste året – och gapet mellan kommunerna växer. De som bor i kommunen med högsta sammanlagda taxa betalar 1 020 kronor mer i månaden jämfört med kommunen som har lägst kostnad. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten som kartlägger avgifter och taxor i hela landet.
Att lufta eller inte lufta? Föreställningarna om vad man bör göra med sina element inför hösten är många – men för det mesta är det bäst att inte göra någonting.
Vi närmar oss vintern och värmen i huset har troligen slagits på. Men hur kommer det sig att vissa medlemmar klagar på värmen i sina lägenheter medan andra upplever att det är för kallt? Och vilket ansvar har styrelsen att lägenheterna håller rätt temperatur?
Säg att du står inför ditt livs kanske största affär – att köpa en lägenhet. Men hur vet du att den är klimatsmart och hållbar? Är nybyggda fastigheter automatiskt mer hållbara? Eller är det tvärtom? Här reder vi ut begreppen.
Oavsett ålder på föreningens byggnader finns det nästan alltid en förbättringspotential vad gäller att minska energianvändningen. Men förutsättningarna är väldigt olika från en bostadsrättsförening till en annan.
Bli medlem
Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet under hela år 2023 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).
