Så blir trivseltvisten ett minne blott

Illustration: Rebecca Elfast
05 nov 2020 | Cigarettrök, skräp i trappan, högljudd musik, expanderande altaner. Det finns många skäl till osämja grannar emellan. – Att införa trivselregler är ett enkelt sätt att skapa lugn och trygghet, säger Anette Krising Brolin, jurist på Bostadsrätterna.

 

Allt var frid och fröjd tills det en dag flyttade in en ny familj i bostadsrättsföreningen. Plötsligt spelades musik dygnet runt, cigarettlukt spreds i ventilationssystemet och innergården användes som uppställningsplats för diverse blomkrukor.

Klagomålen hos styrelsen lät inte vänta på sig. Och snacket spred sig – fattar inte alla vad som är sunt förnuft?!

– Nej, sunt förnuft kan innebära olika saker. Därför är det bra att enas kring trivselregler; vad man vill ska gälla just här i vår förening, konstaterar Anette Krising Brolin, jurist på Bostadsrätterna och som under 20 års tid hjälpt många föreningar där oenighet kring trivselreglerna rått.

Den fiktiva bostadsrättsföreningen i inledningen är ett typiskt exempel på hur harmoni snabbt kan förbytas till disharmoni – men det går att vända skutan rätt igen, menar Anette Krising Brolin.

– Jättemånga föreningar har haft problem med trivselfrågor, men tack vare att de styrt upp det i ett gemensamt dokument har de fått en förbättring i föreningen. De har klargjort vad de får göra och inte – vilket gett ordning och ökad trivsel.

Ett exempel på osämja är expanderande altaner, berättar hon.

– Vissa flyttar ut sina grejer och tar för sig mer än andra av den gemensamma ytan. Att mata fåglar från balkongen, röka i allmänna utrymmen och inte släppa in föreningen vid reparationer är andra problemkällor.

– Många tror att eftersom de äger sin bostadsrätt kan de göra som de vill. Men det är ju ingen villa är du äger marken. Du äger en andel av föreningen och delar den med dina grannar.

Trivselreglerna kan beslutas av styrelsen, men allra helst av stämman så att de vilar på en stabil demokratisk grund.

– Blir det diskussioner med någon boende kan styrelsen luta sig mot stämmans beslut; ”det är så här vi har kommit överens om att vi vill ha det”.

Många tror att eftersom de äger sin bostadsrätt kan de göra som de vill.

Ibland sätter dock lagar stopp för regelambitionerna. En förening kan till exempel inte besluta att en boende inte får röka i sin lägenhet eller på sin balkong.

– Lagtexten är tydlig med att du ska få använda din lägenhet till vad du vill, det går inte att reglera rökning just där. Men föreningen kan besluta om rökningsförbud i gemensamma utrymmen, som tvättstugor eller loftgångar.

– Man ska ange specifikt vad som avses, annars kommer medlemmarna att göra lite som de vill ändå.  Och det som står i trivselreglerna kan komma att få betydelse i en rättegång.

Det första steget är dock en varningsskrivelse till den boende från styrelsen. Men det händer att den boende hårdnackat fortsätter bryta mot trivselreglerna, till exempel genom att fortsätta bygga ut altanen.

– Då vänder sig styrelsen till Kronofogden och ber om särskild handräckning.

Då hjälper Kronofogden till med att till exempel ta bort den del av altanen som expanderat in på det gemensamma utrymmet.

Den boende kan också i extrema fall förlora rätten att bo kvar. Detta avgörs då i domstol.

Men, menar Anette Krising Brolin, det viktigaste är att de som bor i flerfamiljshus förstår att alla måste ta hänsyn till varandra och vårda det de äger gemensamt.

– Om du orsakar en skada eller kostnad för föreningen drabbar det ju dig själv. Men vissa saker kommer tveklöst störa grannarna, oavsett hur hänsynsfull du är som boende.

– En granne måste få ha fest. Men inte flera gånger i veckan.

Även Ulrika Blomqvist, Bostadsrätternas vd, anser att trivselregler ger trygghet för de boende:

– Det ska gå att känna sig trygg och avslappnad i sitt boende. Syftet med nedskrivna trivselregler är att skapa en gemensam plattform som grannarna är överens om. Det minskar risken för konflikter.

Petra Olander

 

ANETTES OCH ULRIKAS BÄSTA TIPS:

  • Besluta om trivselregler på stämman så vilar de på en bred, demokratisk grund.
  • Se till att trivselreglerna är tillgängliga för alla i föreningen.
  • Undvik svepande formuleringar som ”sunt förnuft”. Om ni ändå gör det, är det upp till styrelsen att bedöma vad som anses vara sunt förnuft och inte.
  • Håll trivselreglerna rimliga och allmängiltiga så att de flesta kan förstå varför de finns.
  • Var inte för strikt eller omfattande. Ljudet av barnspring kan till exempel inte regleras bort.
  • Bryt inte mot lagen. Exempelvis får medlemmar lov att röka i lägenheten och på balkongen.
  • Håll trivselreglerna levande, anpassade efter föreningens nuvarande situation.

Skriv en kommentar

Mer som detta