Funktionalistiskt byggande i rekordfart

Norr Mälarstrand, 1931, som förvandlades till en paradgata i och med den nya stadsplanen som antogs 1930. Nya hus byggdes med kortsidorna ut mot Riddarfjärden av framstående arkitekter. Foto: Cronquist, Gustaf W:son. Stockholms Stadsmuseum.
19 mar 2021 | 1930-talet kallas ofta Rekordåren på grund av det rekordstora antalet bostäder som byggdes. Även vi som organisation expanderade kraftigt både i medlemsantal, verksamhet och kompetens. Men orosmolnen hopar sig vid decenniet slut.

Bostadsrätterna 100 år, del 2: DET ANDRA DECENNIET, 1930-TALET

Decenniet började bra för Bostadsrätterna, dåvarande SBC. Efter flera års påverkansarbete antogs den första bostadsrättslagen år 1930. Alla nya föreningar måste nu kunna presentera en godkänd ekonomisk plan för att få äga en fastighet, och lagen ger både långivare och boende en ökad säkerhet. Inga nya bostadsföreningar fick bildas efter det – enbart bostadsrättsföreningar. Även om dåvarande bostadsrättslag påminner om dagens, finns skillnader. Vad en bostadsrättshavare då fick göra i sin lägenhet var betydligt mer begränsat. Det behövdes till exempel föreningens tillstånd för att byta kök och ta bort innerdörrar.

Växande verksamhet och kompetens

Vid 1930-talets början hade vårt medlemsantal ökat till cirka 150 föreningar, som sammanlagt innehöll cirka 10 000 lägenheter. Stockholms Kooperativa Bostadsförening blev då också medlem, vilket bidrog till att efterfrågan på Bostadsrätternas, dåvarande SBC:s, underhållstjänster ökade.

Den juridiska kompetensen förstärktes också när advokat Carl von Plomgren knöts till organisationen. Han arbetade till en början på konsultbasis och producerade mönsterstadgar för bostadsrättsföreningar. Senare kom han under lång tid att arbeta med juridisk rådgivning inom Centralföreningen, och 1956 blev han vår ordförande.

Bostadsbyggande i rekordtakt

Under 1930-talet byggdes bostäder i en rasande fart – cirka 10 000 lägenheter varje år bara i Stockholm. HSB fick förmånliga lån av Stockholms stad och svarade för ungefär hälften av nyproduktionen.

Det omfattande bostadsbyggandet hjälpte till att mildra depressionens effekter i Sverige. Bostadspolitiken inriktades i hög grad på flerfamiljshus och det kooperativa och kollektiva boendet passade även in i arbetarrörelsens idéutveckling.

Decenniet präglades av funktionalismen. Bostäderna skulle anpassas till människors behov. Sol, ljus och luft skulle strömma in i rummen genom stora fönster. För de flesta boende fanns dock ett annat problem – vägglöss. Hyresgästföreningen i Stockholm fick 1933 ett bidrag på 500 kronor för att informera om hur man skulle få bukt med dem. Även vi höll möten om problemet. Av verksamhetsberättelsen framgår att ”intresset från allmänhetens sida synes ha varit mycket stort, enär vid samtliga föredrag lokalerna voro fullsatta”.

Byggverksamhet och orostider

Tidigt under 1930-talet började vi bygga upp vår byggavdelning, som redan 1933 hade 60 anställda. Bränsle och värmeanläggningar var en annan viktig del av verksamheten. Efter att kol i flera år hade varit den stora produkten, tecknades 1932 ett avtal om oljeleveranser. I föreningarnas medlemsavgift ingick gratis rådgivning om skötsel av värmeanläggningarna. Ombudsman Hjalmar Hedström fick även hjälpa till med dåtidens mycket komplicerade deklarationer.

Föreningarna hade detta år ett sammanlagt fastighetstaxeringsvärde runt 137 miljoner kronor.

Ute i Europa rustade Tyskland för krig och spänningarna ökade under 1930-talets sista år. I Stockholm behövdes skyddsrum. Detta ger byggavdelningen mer jobb och speciella verkmästare anställdes för ändamålet. Enbart under 1939 byggdes 125 skyddsrum.

Källa: SBC 70 år och tidigare årsredovisningar

Skriv en kommentar

Mer som detta