Samverkan måste bygga på frivillighet
En statlig utredning föreslår att det ska gå att tvinga in fastighetsägare, inklusive bostadsrättsföreningar, i så kallad platssamverkan. Bostadsrätterna är kritiska till tvånget och menar att det är kontraproduktivt.
Platssamverkan, som även kallas områdessamverkan, innebär att olika aktörer i ett område går samman för att öka tryggheten och attraktiviteten. Det kan handla om fastighetsägare, polis, kommun och andra myndigheter och det finns goda exempel på lyckad platssamverkan i Sverige. Gamlestaden i Göteborg, där flera bostadsrättsföreningar ingår, är ett av dem.
Det har dock ifrågasatts att en del aktörer i ett samverkansområde väljer att stå utanför platssamverkan, vilket benämns som freeriders. Det var ett av de motiv som regeringen angav när de tillsatte en utredning 2023 om obligatorisk platssamverkan, vilket även är en del av Tidöavtalet.
I januari presenterade utredaren sitt förslag som innebär att fastighetsägare eller kommuner kan initiera platssamverkan i ett visst område som sedan blir P obligatorisk för samtliga fastighetsägare. Utredningen föreslår bland annat att bostadsrättsföreningar ska tvångsanslutas till dessa nybildade föreningar som liknar samfälligheter och att de då måste betala en obligatorisk avgift. Därmed blir det i slutändan de boende som får stå för kostnaden. Bostadsrätternas samhällspolitiska chef Kenny Fredman är kritisk till de obligatoriska inslagen.
– Platssamverkan är positivt, men det måste vara frivilligt om det ska lyckas, annars blir det kontraproduktivt. Det kan bli så att man betalar sig fri och sedan inte engagerar sig i det trygghetsskapande arbetet.
En rapport från Boverket har också visat att väldigt få aktörer ser positivt på ett tvång.
– Därför skulle det vara märkligt om regeringen väljer att gå vidare med förslagen.
Om de ändå blir verklighet innebär det att den som bor i ett område med platssamverkan riskerar att få betala vad som kan uppfattas som en extra skatt genom samverkansavgiften.
– Om samhället, polisen och myndigheterna misslyckats med ett samhällsprojekt – är det då rimligt att de boende ska behöva betala för det på detta sätt, frågar sig Kenny Fredman. Regeringen har skickat utredningen på remiss för att inhämta synpunkter.
Samhällspolitisk chef