Inget lagkrav, men kan vara bra att ha en krisplan

I vår omvärld, faktiskt i vår direkta närhet, råder krig, och vi har nyligen genomlevt en pandemi. Hur skulle bostadsrättsföreningen klara av exempelvis ifall vatten- eller värmetillförseln ströps eller om ett längre strömavbrott inträffade? Vilka mått och steg skulle styrelsen behöva ta för att minska sårbarheten om en kris skulle uppstå?

Sådana frågor får vi lite då och då i styrelserådgivningen, inte minst under pandemin, men även numera. Svaret är att föreningen inte har någon allmän skyldighet att tillhandahålla vatten och el under så extrema situationer som vid krig eller andra kriser. Det är snarare en fråga för kommunen eller någon annan myndighet. En förening med anställda omfattas dock av regelverket kring arbetsmiljö och ska ha en krisorganisation och en krisplan. Stora föreningar bör alltså vara uppmärksamma på det kravet. 

Den enskilda medlemmen bör följa Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, MSB:s, rekommendationer om vad de behöver se till att ha hemma i händelse av kris.

– Det kan förstås vara en bra idé att vara förberedd ifall en krissituation uppstår, menar Tove Lindau, jurist och styrelserådgivare på Bostadsrätterna.

Hon rekommenderar i så fall styrelsen att först lyfta frågan på ett informationsmöte eller i samband med årsstämman, för att kolla av intresset bland medlemmarna.

– Om medlemmarna är positiva till idén kan styrelsen upprätta en enkel krisplan och arbeta fram rutiner för beredskapsarbetet.

I krisplanen bör det framgå vilka personer som ska ansvara för vad och i vilken ordning saker och ting ska göras, till exempel att någon i styrelsen får ansvaret för den löpande informationen till medlemmar och eventuella lokalhyresgäster.

– Vad gäller kommunikationen bör styrelsen vara förberedd på att det vanliga sättet att kommunicera kanske inte fungerar, till exempel för att internet är utslaget. Ett tips är att ha nödvändiga telefonnummer på papper, som exempelvis till försäkringsbolaget, framhåller Tove Lindau.

Krisplanen behöver förstås uppdateras löpande. Det gäller även kontaktuppgifter till styrelseledamöterna, boende och lokalhyresgäster.

– I vissa bostadsområden finns någon typ av grannsamverkan. Om det inte finns kan det kanske vara bra att ta kontakt med grannföreningar och fastighetsägare i närområdet för att se över gemensamma resurser, avslutar Tove Lindau.