Onödig granskning ska uppmärksammas av granskaren
En medlem i en liten sydsvensk bostadsrättsförening ansökte om en särskild granskare hos Bolagsverket. Men granskningen ansågs av tingsrätten vara obehövlig och medlemmen fick därför betala både granskningen och föreningens rättegångskostnader.
Den 1 januari 2021 infördes i lag att tio procent av de röstberättigade medlemmarna i en bostadsrättsförening kan kräva särskild granskning hos Bolagsverket utan att det behandlas på en stämma. Granskningen görs då av föreningens förvaltning och räkenskaper, och utgör ett så kallat minoritetsskydd. Syftet är att göra det lättare för medlemmarna att reda ut eventuella missförhållanden. Föreningen står som utgångspunkt för kostnaderna för granskningen, men medlemmen kan bli ersättningsskyldig för arvodet om ansökan görs trots att det är uppenbart att granskningen inte behövs.
Detta skedde i en bostadsrättsförening med sex lägenheter i södra Sverige, där en medlem, tillika styrelseledamot, i föreningen ansökte hos Bolagsverket om en granskning av föreningens upphandling och genomförande av en tak- och fasadrenovering. Ledamoten var under den aktuella perioden närvarande vid samtliga styrelsemöten och reserverade sig inte.
Den av Bolagsverket utsedde särskilda granskaren kom fram till att det inte fanns några brister i upphandlingen eller i de beslut om åtgärder som fattats av föreningens styrelse. Granskaren ansåg också att anmälaren borde bli betalningsskyldig för granskningen.
Ledamoten, som inte blev omvald vid nästkommande stämma, ansåg dock att denne inte hade fått svar av styrelsen på sina frågor om renoveringen och dess beslutsprocess. Tingsrätten gick trots det på granskarens förslag och medlemmen fick betala både granskningsarvodet och föreningens rättegångskostnader, totalt närmare 400 000 kronor.
– Att sökanden kan bli ansvarig för kostnaden för granskningen är dock en undantagsregel. Men i det här fallet var det ganska uppenbart att granskningen inte behövdes och att medlemmen borde ha insett det, vilket också tingsrätten kom fram till, kommenterar Ulrika Blomqvist, jurist och vd på Bostadsrätterna.
Det många styrelser kanske inte vet är att det ingår i granskarens uppdrag att denne, om han eller hon bedömer att medlemmarna kan vara ersättningsskyldiga, ska ange det i sitt yttrande över granskningen. Det bör då också ha varit uppenbart för medlemmarna att granskningen inte var nödvändig.
– Men ett sådant uttalande medför inte i per automatik någon betalningsskyldighet för medlemmarna, utan det är föreningens styrelse som tar ställning till om föreningen ska kräva ersättning av dem, tillägger Ulrika Blomqvist.
Jurist och vd