”Nästan alla kan tvingas betala dyrt för en sämre postutdelning”
Ett förslag från Post- och telestyrelsen innebär att post inte kommer att behöva delas ut där vi bor. I stället kan 97 procent av postmottagarna behöva hämta sin post vid en postanordning upp till 200 meter från hemmet, och får dessutom stå för notan.

Post- och telestyrelsen, PTS, har föreslagit nya regler för hur postutdelningen ska ske framöver. Enligt myndigheten är syftet att anpassa postoch paketutdelningen till användarnas behov i ett mer digitaliserat samhälle. I själva verket är det ganska uppenbart att det handlar om en effektivisering för att den som är utsedd att utföra posttjänsten, Postnord, därigenom minskar sina kostnader. De besparingar som Postnord bedöms kunna göra uppgår till totalt 120 miljoner kronor per år.
PTS:s förslag innebär att Postnord kan besluta att posten inte längre ska delas ut där postmottagaren bor, utan i en postanordning såsom postbox, postfack eller liknande som kan ligga upp till 200 meter från bostaden. Ett motiv som PTS uppger är att postmottagarna ska kunna ta emot större postförsändelser och paket närmare sina hem än i dag. Men vad man inte skriver ut tydligt är att det samtidigt innebär att postmottagarna kommer att få all post, brev och tidningar avlämnade längre bort från hemmet jämfört med i dag – en uppenbar serviceförsämring.
Kostnaden för de nya postanordningar som i och med förändringen måste till ska, enligt PTS, fastighetsägarna stå för, vilket i slutänden innebär alla boende. Enbart för alla flerbostadshus beräknas kostnaden till 2–7,8 miljarder kronor. För småhusens del handlar det om mellan 1,6 och 6 miljarder kronor.
– Detta förändrar postutdelningen i Sverige radikalt och skulle leda till att 97 procent av postmottagarna kan tvingas betala dyrt för en sämre postutdelning, säger Kenny Fredman, samhällspolitisk chef på Bostadsrätterna.
– Dessutom får Postnord, ett affärsdrivande företag, stor makt över hur hushållen får sin post, tillägger han.
Förslaget har skickats ut på remiss till 73 remissinstanser, varav Bostadsrätterna är en. Mitt under pågående remisstid skriver dock PTS:s generaldirektör en debattartikel som i stort sett talar om hur det kommer att bli.
– Jag har aldrig varit med om något liknande tidigare, och det får en ju att undra om PTS över huvud taget kommer att lyssna på oss remissinstanser, säger Kenny Fredman.

Samhällspolitisk chef